bushski.pages.dev









Vad är orsak till intellektuell funktionsnedsättning

Intellektuell funktionsnedsättning

Intellektuell funktionsnedsättning (IF), även kallat i enlighet med äldre benämning på grund av utvecklingsstörning,[1] förr bland annat förståndshandikapp alternativt begåvningshandikapp, existerar då ett människas kognition samt intelligens ej utvecklas normalt.[1][2] Jämfört tillsammans med genomsnittet äger man många reducerad förmåga för att förstå, lära sig nya saker samt uttrycka sina idéer samt känslor.

Det existerar inom huvudsak dem kognitiva funktionerna liksom påverkas, ej dem relaterade till känslor faktorerna, kreativiteten alternativt den kroppsliga utvecklingen, även angående vissa lärda funktionsnedsättningar förmå påverka andra delar från kroppen samt dess utseende.

Forskning visar hur betydelsefull enstaka människas talang, framför allt den verbala förmågan, existerar på grund av kapaciteten för att leva en självständigt liv.

Begåvningsnivån existerar enstaka skyddsfaktor samt tillgång nära svårigheter. Personer tillsammans skarpsinnig funktionsnedsättning behöver ofta ett fåtal resurser mot olika typer från kognitiva redskap för hjälp, mot modell välfärdsteknologiska lösningar (välfärdsteknik).

Cirka 1 andel från Sveriges befolkning äger ett skarpsinnig funktionsnedsättning.

Hälften från dessa äger enstaka skarpsinnig funktionsnedsättning vilket räknas såsom lindrig.[3] Antalet personer tillsammans med enstaka reducerad skarpsinnig förmåga vilket dock ej motsvarar kraven till skarpsinnig funktionsnedsättning existerar betydligt högre.

Vissa menar för att detta förmå uppgå mot 20 andel från befolkningen.[4]

Intellektuell funktionsnedsättning hos ungar upptäcks inom allmänhet då man börjar undersöka varför barnet ej utvecklas mentalt inom normal takt. Läs mer inom artiklarna ifall neuropsykologi samt utvecklingspsykologi.

Enligt WHO:s diagnosmanual ICD-10 delar man in skarpsinnig funktionsnedsättningar (benämnd psykisk utvecklingsstörning) inom olika nivåer utifrån personens intelligenskvot (IK) samt reducerad adaptiv förmåga.

Enbart nedsänkt IK räcker ej på grund av bedömning. Graderingen benämns såsom lindrig (lätt), medelsvår (måttlig), svår samt grav.[5] i enlighet med APA:s diagnosmanual DSM-5 delar man in skarpsinnig funktionsnedsättningar inom dem fyra olika svårighetsgraderna lindrig, medelsvår, svår samt många svår.[6] på grund av diagnoskriterierna i enlighet med DSM-5, titta avsnittet angående kriterier.

Intellektuell funktionsnedsättning existerar ett funktionsnedsättning samt räknas varken liksom ett sjukdom alternativt enstaka psykisk störning. enstaka skarpsinnig funktionsnedsättning går därmed ej för att bota, dock individen kunna lära sig för att nyttja beteenden vilket underlättar tillvaron (se habilitering).[7]

Terminologi

[redigera | redigera wikitext]

Diagnosen skarpsinnig funktionsnedsättning samt dess olika svårighetsgrader besitter samt besitter haft olika benämningar vid svenska inom olika kontext.

Benämningar inom medicinska diagnos- samt klassifikationssystem

[redigera | redigera wikitext]

I dem svenska översättningarna från dem medicinska diagnos- samt klassifikationssystemen ICD samt DSM besitter olika term till diagnosen samt dess olika svårighetsgraderingar använts genom år.

Källa År Benämning vid diagnosen Benämning vid svårighetsgrader
DSM-5-TR (enligt Mini-D 5 : Diagnostiska kriterier i enlighet med DSM-5-TR)[8]2022 "intellektuell utvecklingsstörning (intellektuell funktionsnedsättning)"
  • lindrig
  • medelsvår
  • svår
  • mycket svår
ICD-10-SE[9] (svensk utgåva från ICD-10) 1992 (senast publicerad januari 2024) "psykisk utvecklingsstörning"
  • lindrig
  • medelsvår
  • svår
  • grav
DSM-5 (enligt Mini-D 5 : Diagnostiska kriterier i enlighet med DSM-5)[10]2014 "intellektuell funktionsnedsättning (psykisk utvecklingsstörning)"
  • lindrig
  • medelsvår
  • svår
  • mycket svår
DSM-IV-TR (enligt Mini-D IV : Diagnostiska kriterier i enlighet med DSM-IV-TR)[11]2002 "mental retardation"
  • lindrig
  • måttlig
  • svår
  • djupgående
DSM-IV (enligt Mini-D IV : Diagnostiska kriterier i enlighet med DSM-IV)[12]1995 "mental retardation"
  • lindrig
  • måttlig
  • svår
  • djupgående
DSM-III (enligt Mini-D : Diagnostiska kriterier i enlighet med DSM-III)[13]1984 "mental retardation"
  • lätt
  • måttlig
  • svår
  • djupgående

Benämningar inom svensk lagstiftning

[redigera | redigera wikitext]

Användning inom svenska skollagen: skarpsinnig funktionsnedsättning

[redigera | redigera wikitext]

I samt tillsammans för att lagen angående förändring inom skollagen (2010:800) (SFS 2022:1315) trädde inom kraft ersattes uttrycket utvecklingsstörning tillsammans med skarpsinnig funktionsnedsättning inom den svensk skollagen.

Regeringen motiverade ändringen tillsammans för att uttrycket skarpsinnig funktionsnedsättning fanns mer tidsenligt samt mindre stigmatiserande, samt dessutom inom flera kontext ägde ersatt benämningen utvecklingsstörning.[14]:123 Regeringen nämner även för att uttrycket utvecklingsstörning existerar "ett oprecist formulering vilket egentligen ej säger något angående själva funktionsnedsättningen" samt för att "intellektuell funktionsnedsättning beskriver förbättrad vad själva funktionsnedsättningen innebär".[14]:122

Användning inom LSS: utvecklingsstörning

[redigera | redigera wikitext]

I team (1993:387) ifall stöd samt service mot vissa funktionshindrade (LSS) används uttrycket utvecklingsstörning inom 1 § var dem lagens s.k.

personkrets beskrivs. detta föredragande statsrådet inom regeringen samtalar om närmare ordvalen inom prop. 1992/93:159 s. 53–54.

Kriterier på grund av för att fastställa skarpsinnig funktionsnedsättning

[redigera | redigera wikitext]

För granskning från skarpsinnig funktionsnedsättning används olika intelligenstester. Den internationella benämningen från skarpsinnig funktionsnedsättning beskrivs delvis inom ICD-10 samt delvis inom DSM-5, vilket existerar internationellt nyttja manualer på grund av för att ställa diagnoser.

i enlighet med DSM-5 används begreppet skarpsinnig funktionsnedsättning. eftersom skarpsinnig funktionsnedsättning förekommer inom olika nivåer innebär detta för att problemen blir tydliga inom olika skeden inom utvecklingen. Ibland ser man barnets svårigheter redan beneath spädbarnstiden. dock detta existerar vanligt för att man successivt märker förseningen inom utvecklingen.

detta förekommer för att ungdomar samt vuxna vilket äger svårigheter för att klara studier samt sysselsättning samt därav får enstaka många sen bedömning. [7]

För för att fastställa enstaka skarpsinnig funktionsnedsättning utgår man i enlighet med DSM-5 ifrån tre kriterier:

  • Nedsättningar inom lärda funktioner såsom förmåga mot resonemang, problemlösning, förberedelse, teoretisk tänkande, omdöme, akademiskt utbildning, erfarenhetsbaserat utbildning - vilket verifieras från både standardiserad intelligenstestning samt klinisk analys (oftast från enstaka psykolog).
  • Ett andra kriterium existerar för att personen inom fråga skall uppvisa brister inom alternativt nedsättningar inom adaptiva funktioner inom minimalt numeriskt värde viktiga livsområden.

    detta önskar yttra för att personen skall äga svårt för att hantera samt justera sig mot normala krav inom sin dagligt liv, mot modell sköta sin hygien, sköta skolgång alternativt äga en operativ socialt liv. Härvid tarvas ett tämligen grundlig kartläggning, dels till för att ovan skalle taget påvisa dem adaptiva funktionsnedsättningarna samt dels på grund av för att klargöra för att dem ej kommer sig från yttre skäl, exempelvis social misär alternativt isolering.

  • Det tredjeplats kriteriet existerar för att personen ifråga uppvisar indikator vid skarpsinnig funktionsnedsättning innan 16–20 års ålder.

    (I land existerar detta innan man fyllt 16 liksom gäller).

I tidigare versioner från DSM såsom DSM-IV lades en större fokus vid uppmätt intelligenskvot (IK) till diagnosticering samt specificering från skarpsinnig funktionsnedsättning. inom DSM-5 baseras bedömningen ej lika många vid uppmätt IK, utan existerar istället enstaka kombination från uppmätt IK samt klinisk analys från funktionsnivå.

I undantagsfall sker detta även för att personer tillsammans med IK strax beneath 70- inom regel skulle äga varit intellektuellt funktionsnedsatta fast antas såsom svagt begåvade angående dem besitter godare grundläggande principer eller fundament såsom ej förefaller på grund av majoriteten från personer tillsammans med skarpsinnig funktionsnedsättning.

I idag aktuella diagnosmanualer (ICD-10; DSM-5) skiljer man vid lindrig skarpsinnig funktionsnedsättning (IK 55–70), måttlig skarpsinnig funktionsnedsättning (IK 35–55) samt grav skarpsinnig funktionsnedsättning (IK <35) även ifall DSM-5 ej definierar dessa kategorier inom begrepp från IK-poäng utan individens funktionsförmåga inom tre domäner: konceptuell, social samt praktiska.

Många personer tillsammans med skarpsinnig funktionsnedsättning besitter även andra funktionsnedsättningar såsom hinder för rörelse alternativt sämre ögonkontakt. hjärnskada från typen cerebral pares (CP-skada) innebär ej inom sig egen skarpsinnig funktionsnedsättning, dock flera från dem drabbade äger även skarpsinnig funktionsnedsättning.

Orsaker

[redigera | redigera wikitext]

Det finns flera olika orsaker mot lärda funktionsnedsättningar samt inom dem flesta fall går detta ej för att hitta någon orsak.

ett från dem vanligaste påvisbara orsakerna plats förr för att barnet drabbats från syrebrist beneath graviditet alternativt beneath förlossningen. detta existerar tillsammans förbättrad förlossningsvård mer sällsynt idag, dock inom gengäld äger förekomsten från hjärnskada mot resultat från många tidig födsel ökat.

En ytterligare orsak existerar genetiska avvikelser vilka ibland existerar ärftliga. Även ämnesomsättningsrubbningar är kapabel inom specifika fall leda mot skarpsinnig funktionsnedsättning. Detta kunna ofta behandlas tillsammans enstaka strikt diet. Missbildningar från hjärnan samt skallen (mikrocefali) är kapabel leda mot för att hjärnan ej utvecklas normalt samt grundlig funktionsnedsättningar är kapabel uppstå.

Ovanliga progredierande (framskridande) hjärnsjukdomar förmå även orsaka flerfunktionsnedsättning.[15][16]

Kromosomavvikelser

[redigera | redigera wikitext]

Förändringar inom arvsmassan existerar enstaka förutsättning till mänsklig tillväxt inom darwinistisk fras. Dock blir ett sektion förändringar således grundlig för att dna:t ej längre överför ett funktionell genetisk kod.

Ibland blir detta rejäla molekylära fel vid dna-molekylen, såsom för att ett ledd sticker ut alternativt för att stora parti bytt lokal. Följden från dem flesta kända kromosomavvikelser varierar dock äger enstaka sektion gemensamheter, mot modell enstaka diffus global konsekvens vid läka den biologiska organismen, vilket tar sig formulering inom för att bland annat förändringar inom cirkulationssystemet samt centrala nervssystemet existerar vanliga.

Kromosomförändringar förmå artikel nedärvda samt förändringens formulering följer vanliga genetiska lagar (Mendel) dock existerar ofta, speciellt nära mer drastiska uttrycksformer, följden från ett spontan mutation. Förändringen äger oftast skett inom gonaden, inom den inledande sammansmältningen alternativt inom någon från dem allra inledande celldelningarna.

Människans celler äger normalt 46 kromosomer inom 23 par. Den vanligaste kromosomavvikelsen såsom leder mot skarpsinnig funktionsnedsättning existerar Downs syndrom (Trisomi 21). Tri står till tre samt somi till kroppar, detta önskar yttra kromosompar nr 21 besitter tre inom stället till numeriskt värde kroppar (vilka oss idag känner såsom dna-molekyler).

Denna ytterligare molekyl förmå dras tillsammans med vid inom princip tre olika sätt samt kvantiteten påverkade celler kunna variera (mosaicism). Endast enstaka ovanlig variant existerar ärftlig. Personer tillsammans med Downs syndrom besitter oftast någon form eller gestalt från skarpsinnig funktionsnedsättning.

Intellektuell funktionsnedsättning kunna bero vid flera olika saker.

Historik inom Sverige

[redigera | redigera wikitext]

Historiskt sett besitter personer tillsammans skarpsinnig funktionsnedsättning inom likhet tillsammans mentalt sjuka ofta betraktats likt mindre värda än andra människor samt även utsatts till vanvård samt förföljelser.[17] inledningsvis beneath 1900-talet började man ta hänsyn mot intellektuellt funktionsnedsättas behov samt erkänna deras rättigheter.

Mellan 1934 samt 1941 genomfördes dock inom landet tvångssteriliseringar bland annat från personer tillsammans med skarpsinnig funktionsnedsättning, samt beneath sent 1940-tal samt tidigt 1950-tal pågick Vipeholmsexperimenten nära Vipeholmsanstalten, var bland annat människor tillsammans skarpsinnig funktionsnedsättning utsattes på grund av experiment till för att undersöka angående hur skadligt på grund av tänderna detta existerar för att förtära till många socker.[18] inom debatten ifall fosterdiagnostik besitter farhågor angående liknande effekter uttalats.[19] beneath senare tid äger emellertid samhällets fokus förändrats ifrån för att personer tillsammans skarpsinnig funktionsnedsättning existerar mindervärda samt bör gömmas undan mot för att samtliga individer bör delta inom samhället vid sina villkor.

Personer tillsammans skarpsinnig funktionsnedsättning äger inom land idag identisk elementär rättigheter liksom andra medborgare, även rösträtt, samt dem besitter även korrekt för att ett fåtal sina särskilda behov tillgodosedda. beneath senare kalenderår äger dock vissa kommuners indragning från den därför kallade flitpengen mot personer tillsammans med funktionsnedsättning väckt starka känslor.[20] land fullfölja stora insatser på grund av personer tillsammans skarpsinnig funktionsnedsättning inom jämförelse tillsammans andra länder.

inom land äger även personer tillsammans med skarpsinnig funktionsnedsättning full rösträtt inom samtliga omröstning samt även full korrekt för att kandidera mot politiska poster.

Antalet studenter inom den anpassade grundskolan inom land äger ökat beneath dem senaste decennierna. beneath år 1991–2006 äger antalet studenter inom den anpassade grundskolan inom landet nästan fördubblats.[21] Särskilt kraftig besitter ökningen varit inom malm.

malm besitter enstaka ökning från cirka tio stycken studenter inom den anpassade grundskolan på grund av varenda kalenderår. Andelen studenter inom den anpassade grundskolan inom malm besitter stigit tillsammans med hundra andel dem senaste tio åren.[22]

Under 1700-talet kallades personer tillsammans med skarpsinnig funktionsnedsättning på grund av idioter alternativt imbecilla.

En skarpsinnig funktionsnedsättning innebär för att hjärnans funktioner existerar nedsatta.

kalenderår 1868 introducerade dock föreningen till sinnesslöa barns vård uttrycket sinnesslö vilket ämnade ersätta begreppet idiot. Begreppet sinnesslö byttes mot psykiskt efterbliven 1955 samt 1968 ersattes detta från psykisk skarpsinnig funktionsnedsättning. inom den medicinska terminologin användes dock begreppen idiot samt idioti ännu vid 1960-talet.[17]

Lagar

[redigera | redigera wikitext]

När Omsorgslagen tillkom 1968 innebar detta för att personer[23] tillsammans med skarpsinnig funktionsnedsättning till inledande gången fick laglig korrekt mot vård, boende, kurs, aktivitet samt ett inom övrigt normal tillvaro.

Huvudmannaskapet plats statens samt landstingens, dock senare kommunaliserades ansvaret till dem tillsammans med skarpsinnig funktionsnedsättning. dem stora vårdanstalterna avskaffades mot förmån på grund av enstaka mer decentraliserad vård. Den inom landet sedan 1994 gällande Lagen angående stöd samt service mot vissa funktionshindrade (LSS) utvecklar dessa rättigheter.

Det finns flera orsaker mot skarpsinnig funktionsnedsättning (IF).

Flera andra lagar reglerar även vård angående personer tillsammans skarpsinnig funktionsnedsättning, såsom Socialtjänstlagen samt Lagen angående bostadsanpassning. på grund av studenter tillsammans med ett skarpsinnig funktionsnedsättning finns inom land ett speciell skolform, den anpassade grundskolan. dem skolformer vilket finns på grund av elevgruppen existerar, anpassad grundskola, anpassad gymnasieskola samt Komvux såsom anpassad utbildning.[24]

Sysselsättning

[redigera | redigera wikitext]

Anställning

[redigera | redigera wikitext]

Anställning är kapabel leda mot nya sociala kontakter, upplevelse från fras samt tillhörighet, förbättrad finans samt ökad livskvalitet.[källa behövs] Den svenska statliga myndigheten SBU granskade samt kommenterade kalenderår 2021[23] enstaka strukturerad överblick från forskningen angående olika stödinsatser på grund av för att personer tillsammans lärda funktionsnedsättningar bör ett fåtal sysselsättning samt jobb vid den öppna arbetsmarknaden.[25] Insatserna liksom finns existerar bland annat kurs, arbetsträning, stödperson samt tekniska redskap för hjälp.

Översiktens författare drar slutsatsen för att stöd vid arbetet ökar anställningen från personer tillsammans lärda funktionsnedsättningar vid den öppna arbetsmarknaden samt för att sysselsättning inom skyddad aktivitet ej ökar andelen anställda personer tillsammans lärda funktionsnedsättningar vid den öppna arbetsmarknaden.[25] SBU:s anmärkning existerar dock för att graderingen från bevisen existerar bristfällig samt för att detta ej går för att värdera insatsernas konsekvens utifrån studiernas upplägg samt presentation från insatserna.[23] detta behövs mer undersökning likt undersöker effekten från insatser vilket förmå öka anställningsgrad till personer tillsammans lärda funktionsnedsättningar.[23]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Anmärkningar

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [ab] "Intellektuell funktionsnedsättning - utvecklingsstörning".

    1177.se. Senast uppdaterad 20 april 2021. Läst 5 femte månaden i året 2023.

  2. ^Svenska akademiens ordlista. 14 utgåvan (2015).
  3. ^Tideman, Magnus. (2000). Normalisering samt kategorisering: angående handikappideologi samt välfärdspolitik inom teori samt erfarenhet på grund av personer tillsammans med utvecklingsstörning. Studentlitteratur. ISBN 91-44-01614-X.
  4. ^”Läsrådgivning”.

    Lukineuvola. Arkiverad ifrån originalet den 29 april 2013. https://archive.is/20130429173515/http://www.lukineuvola.fi/svenska/databank/inlarningssvarighet_html. Läst 14 januari 2010. 

  5. ^"Utvecklingsstörning - definition, lagar samt intyg"Arkiverad 24 april 2023 hämtat ifrån the Wayback Machine.. VISS. område huvudstaden.

    2017. Läst 24 april 2023.

  6. ^"Diagnoskriterier till skarpsinnig funktionsnedsättning". område huvudstaden. Läst 24 april 2023.
  7. ^ [ab] Bakk, Ann & Grunewald, Karl (2004). Omsorgsboken: ett litteratur angående människor tillsammans med begåvningsmässiga funktionshinder.

    Intellektuell funktionsnedsättning existerar enstaka funktionsnedsättning samt räknas varken såsom enstaka sjukdom alternativt ett psykisk störning.

    4., [omarb.] uppl. Stockholm: Liber. ISBN 91-47-07015-3. motsägelsefull gentemot 3 raden då detta kallas psykisk utvecklingstörning

  8. ^Herlofson, Jörgen (2022). Mini-D 5 : Diagnostiska kriterier i enlighet med DSM-5-TR.

    Vad existerar lindrig skarpsinnig funktionsnedsättning?

    Pilgrim press. sid. 19–23 

  9. ^Socialstyrelsen (januari 2024). Internationell statistisk klassifikation från sjukdomar samt relaterade hälsoproblem – ordnad inventarieförteckning, svensk utgåva 2024 (ICD-10-SE): sektion 1 (3) A–G. sid. 205–206. https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/klassifikationer-och-koder/2024-1-8882.pdf 
  10. ^Herlofson, Jörgen (2013). Mini-D 5 : Diagnostiska kriterier i enlighet med DSM-5.

    Pilgrim press. sid. 13–17 

  11. ^Herlofson, Jörgen; Landqvist, Mats (2002). Mini-D IV : Diagnostiska kriterier i enlighet med DSM-IV-TR. sid. 37–38 
  12. ^Herlofson, Jörgen; Landqvist, Mats (1995 (tryckt 1999)). Mini-D IV : Diagnostiska kriterier i enlighet med DSM-IV (2).

    Pilgrin press. sid. 37–38 

  13. ^Herlofson, Jörgen; höjd, Gunilla; Farde, Lars; Mårtensson, Björn; Åsberg, Marie (1984). Mini-D : Diagnostiska kriterier i enlighet med DSM-III. Pilgrim press. sid. 31–32 
  14. ^ [ab] Prop. 2021/22:162. https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2022/03/prop.-202122162 
  15. ^"Vad existerar skarpsinnig funktionsnedsättning?".

    Infoteket. område Uppsala. 18 månad 2017. Läst 24 april 2023.

  16. ^"Orsaker mot IF". Riksförbundet FUB. Läst 24 april 2023.
  17. ^ [ab] Grunewald, Karl (2009). Från idiot mot medborgare: dem utvecklingsstördas historia (1. uppl.). Stockholm: Gothia. Libris11309303. ISBN 978-91-7205-619-0 (inb.) [sidnummer behövs]
  18. ^”Vipeholmsexperimenten” (på svenska). Sveriges Radio.

    12 november 2020.


  19. vad  existerar orsak  mot  skarpsinnig funktionsnedsättning

  20. https://sverigesradio.se/avsnitt/1598366. Läst 18 juni 2023. 

  21. ^Holsten Fagerberg: Foster släkt Samhälle. Liber 1980.
  22. ^”Snuvas vid flitpengen”.

    Intellektuell funktionsnedsättning förmå äga olika orsaker.

    helsingborgs Dagblad. 9 månad 2005. Arkiverad ifrån originalet den 25 femte månaden i året 2012. https://archive.is/20120525113954/http://hd.se/landskrona/2005/12/09/snuvas_flitpengen_nu_kan_reglerna/. Läst 25 augusti 2008. 

  23. ^"Särskoleelever blir allt fler", SVT / sammanfattning 13 månad 2006. svt.seArkiverad 23 mars 2009 hämtat ifrån the Wayback Machine.
  24. ^Boëthius, Emma (2006).

    "Rekordökning från små människor inom särskola inom Malmö", Expressen. full-text htmlArkiverad 8 oktober 2009 hämtat ifrån the Wayback Machine.

  25. ^ [abcd] ”Insatser på grund av för att stötta personer tillsammans med lärda funktionsnedsättningar för att ett fåtal enstaka anställning”.

    SBU, Statens beredning på grund av medicinsk samt social evaluering. 28 april 2021. https://www.sbu.se/2021_01. Läst 28 april 2021. 

  26. ^Skolverket.(2009). Särskolan -hur fungerar den?
  27. ^ [ab] Nevala, Nina; Pehkonen, Irmeli; Teittinen, Antti; Vesala, Hannu T.; Pörtfors, Pia; Anttila, Heidi (2019-12-01). ”The Effectiveness of Rehabilitation Interventions on the Employment and Functioning of People with Intellectual Disabilities: A Systematic Review” (på engelska). Journal of Occupational Rehabilitation 29 (4): sid. 773–802.

    doi:10.1007/s10926-019-09837-2. ISSN1573-3688. PMID 31098847. PMC: PMC6838041. https://doi.org/10.1007/s10926-019-09837-2. Läst 27 april 2021. 

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

  • Zenker, Birgitta: Psykoterapi tillsammans utvecklingsstörda barn. ifall jagsvaghet samt stödjande behandling (1993).

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]