Vad väger en freetouring skida

2017-12-15 15:02

Att välja skidor existerar ej enkelt. inom ett tät tropisk skog från skidtyper likt sedan förmå brytas ned inom parametrar liksom olika bredder, rockerprofiler, svängradier, vikter, styvheter samt annat (mer alternativt mindre oväsentligt) existerar detta enkel för att vandra vilse.

inom den denna plats artikeln går oss igenom dem viktigaste sakerna likt ni bör äga koll vid då ni bör köpa nya skidor.

Att välja skidor existerar inte någonsin lika enkelt såsom till några tid sedan verkar detta vilket, oavsett vilket tid såsom almanackan visar.

Sidecuten definierar hur dina skidor svänger inom snön.

Sportbranschen existerar inom ständig tillväxt tillsammans med nya konstruktioner, geometrier samt ämne mot alpina skidor. Förutom för att faktiska förändringar inom skidorna sker, ändras även företagens reklam – en tid existerar detta en stort hallabaloo kring skidornas radie för sväng, enstaka ytterligare vinter verkar ämne likt grafen, titanal samt kärnor inom poppelträ existera detta enda liksom betyder någonting.

De olika skidtillverkarnas marknadsföringsmässiga behov från för att differentiera sina varor ifrån konkurrenternas fullfölja även för att benämningar vid inom princip identisk sak förmå skifta, vilket är kapabel förvirra dig vilket konsument då ni bör jämföra skidorna.

ni tror för att ni äger stenkoll vid vilka skidor liksom gäller samt således Vips! existerar ni lika ajour såsom en par gula Salomon X-Scream ifrån 1999, dels på grund av för att skidorna dem facto existerar förändrade, dels till för att bota samtal samt begreppsapparaten kring skidorna förskjutits.

Men detta maximalt primär då ni bör välja skidor existerar egentligen för att fråga dig egen inom vilken terräng liksom ni bör åka mest?

Pistade backar? Offpist? Både inom pist samt offpist? Hoppa samt leka inom park? alternativt mestadels vandra vid topptur? Utifrån detta väljer ni din skidtyp. Skidtyper kunna teoretiskt sätt brytas ner inom väldigt flera kategorier, dock på grund av för att ni ej bör bli alldeles snurrig nöjer oss oss tillsammans med ett indelning inom fem olika segment: Allmountain, offpist, park, pist samt toppturskidor.

Skidtyper översikt

Om ni existerar svag till nypistade backar samt älskar för att ligga ner vid skär existerar detta ett pistskida liksom ni bör kika efter.

mot Allmountain-kategorin vänder ni dig ifall ni existerar vid jaktverksamhet efter en par skidor såsom fungerar ovan läka berget, inom pist såväl såsom utanför. enstaka offpistskida väljer ni likt verkligen kommer för att hålla mot inom ospårad terräng samt beräknar tillsammans med många vit nederbörd. Mot parkskidorna – twintips – vänder ni din blick angående ni bör hoppa, raila samt landa baklänges.

Slutligen mot dig vilket önskar äga enstaka enkel skida för att vandra vid topptur tillsammans – ja då kikar ni inom kategorin topptursskidor.

När ni väl äger valt skidtyp kommer dem flesta andra variablerna vilket existerar mer vid detaljnivå (midjemått, vändradie, rockerprofil, styvhet etc) för att falla vid ställe, alternativt inom vart fall något som är viktigt eller nödvändigt för att snävas in.

Börja ej tillsammans med för att tänka vid ifall ni bör äga ett 70 millimeters alternativt 110 millimeters liv, börja ej tillsammans för att tänka vid ifall ni bör äga enstaka flat rocker alternativt enstaka tip & svans rocker tillsammans med camber, börja ej tillsammans med för att tänka vid ifall ni bör äga 13 alternativt 26 meters vändradie, börja ej tillsammans med för att reflektera vid angående ni bör äga stenhårt flex alternativt ett riktigt mjuk skida.

Börja istället med för att reflektera ovan fanns någonstans ni oftast gård samt därmed vilken typ från skida likt ni bör kika närmare vid.

då ni äger valt din skidtyp är kapabel ni sedan gå vidare för att skruva vid dem var härliga detaljerna: “Hrm…. existerar 110 millimeter möjligen till brett?

Räcker detta tillsammans med 108 millimeter? Kommer jag för att ångra för att jag ej valde enstaka tip rocker tillsammans med early rise? existerar titanal alldeles överskattat? Borde jag kolla vid ett skida tillsammans kärna från björkträ?

With the freetouring skis from idrott Bittl you will find models that show their strengths especially on technical descents and off-piste.

Håller verkligen enstaka enkel cap-konstruktion måttet, alternativt känns detta onaturligt samt fladdrigt beneath foten? Tänker jag helt fel då jag tror för att ett 1755 gram massiv skida bör fungera för att topptura tillsammans med, åka offpist tillsammans med samt bränna pist? Behöver jag numeriskt värde par skidor?

existerar detta värt för att ta den konflikten tillsammans med min partner? Hrm…. ”

Vad på grund av typ från skida bör jag ha?

Börja tillsammans med för att rannsaka dig själv ifall hur dina skidor bör användas. existerar ni helt fokuserade vid för att hoppa således existerar detta enstaka parkskida ni bör leta efter. existerar detta enbart toppturande likt får ditt skidhjärta för att bulta hårt, därför existerar detta enstaka sådan skida likt ni bör sikta vid.

existerar detta helt uteslutande piståkning likt gäller således bör ni satsa vid enstaka pistorienterad skida. gård ni enbart heliskiing inom Alaska samt Himalaya sålunda existerar detta bara för att köpa enstaka utdragen, fet offpistskida tillsammans full alternativt platt rockerprofil.

Många skidåkare ligger någonstans mittemellan dessa fyra skidtyper.

Detta utför för att flera därför väljer någon form eller gestalt från allmountain-skida, vilket existerar noggrann vilket detta låter likt – ett skida på grund av läka berget. Tyvärr finns detta ej riktigt någon sådan skida (även angående skidtillverkare varje kalenderår basunerar ut just detta “Vi besitter den ultimata skidan till samtliga typer från förhållanden!”) vilket både hanterar blåiscarving var dina axlarna skrapar inom samtidigt liksom den tillgodoser dina krav inom parken, tar grabb angående dig inom numeriskt värde meter pudersnö, fixar ett uppkörd halvhård sluttning inom offpisten samt dessutom existerar fjäderlätt för att topptura tillsammans, samt existerar tillräckligt betalkort på grund av barnbacken då ni står tillsammans enstaka gråtande 3-åring mellan benen.

Det maximalt optimala existerar ständigt för att äga flera par skidor, dock från praktiska, miljömässiga samt ekonomiska skäl existerar detta ej möjligt på grund av samtliga.

såsom tur existerar finns detta skidor likt nästan låter dig behålla kakan samtidigt såsom ni äter upp den. dock likt ständigt betyder kompromisser för att ni ej kommer ett fåtal detta bästa från dessa varenda världar, dock man förmå idag anlända riktigt nära. möjligen kommer ej din nya skida för att artikel siffra en vid varken puder, pist alternativt topptur.

dock den möjligen förmå existera tvåa-trea inom varenda olika fören samt terränger samt därför ge dig flera härliga stunder vid berget.

Friåkningsskidor: All mountain samt offpistskidor

För den såsom ovan viktig taget överväger att åka annat än pist bör denne omedelbart inrikta sig vid ett all mountain- alternativt offpistskida.

Dessa numeriskt värde skidtyper överlappar varandra lite inom skarvarna, den bredaste allmountainskidan tangerar definitivt offpist-kategorin. detta vilket skiljer åt dessa numeriskt värde skidtyper existerar dock framförallt just hur breda dem existerar beneath foten – skidans midjemått – samt inom viss mån vilken typ från rockerprofil dem existerar utrustade med.

All mountain – ett skida såsom klarar detta mesta

Den typiska all mountain-skidan besitter enstaka liv vid mellan 80 – 100 millimeter, vilket fullfölja den mångsidig både vad gäller för att ett fåtal upp den vid kant inom skärande svängar inom pistade nedfarter, samtidigt likt detta ändå finns bredd på grund av för att ge flyt inom ospårad frost.

ett mer pistorienterad all mountain skida besitter troligen enstaka bredd ner mot 80-85 millimeter, medan enstaka mer offpistorienterad allmountainskida snarare biffar upp sig mot 100 millimeter samt strax däröver.

Svängradien brukar ligga ner vid mellan 16 – 25 meter vid en par all mountain skidor, vilket utför den lugn samt härlig inom större svängar, samtidigt såsom ni förmå pressa in skidorna inom mindre skärande svängar också.

Vad gäller den typiska allmountainskidans rockerprofil (mer angående detta kommer nedan samt allra längst bort ned kommer en ytterligare stycke tillsammans med rockerprofiler samt illustrationer) besitter den ursprunglig samt främst enstaka form eller gestalt från traditionellt spann (camber) beneath foten, vilket ger skidan goda attribut vid hårt underlag.

Hårt före kunna man ni likväl stöta vid inom pistad backe likt inom enstaka riktigt isig couloir inom offpisten.

Traditionellt besitter därför enstaka topptursskida varit enstaka variant rent måttmässigt från enstaka allmountain-skida inom detta smalare, mindre segmentet (mindre skida = enklare skida).

Spannet beneath foten kombineras sedan antingen tillsammans med rocker inom både fram- samt samt bakända (tip & svans rocker alternativt ännu mer illustrativt mustaschrocker), alternativt enbart inom framända (tip rocker). önskar ni fördjupa dig ännu mer besitter oss enstaka speciell köpguide mot dig likt tänkt köpa all mountain skidor.

En 100-110 millimeter bred skida  tillsammans med rocker både bak får nog kallas till freeride-skida, friåkningsskida.

Denna kategori smyger sig försiktigt allt längre försvunnen vid berget samt nosar vid vår nästa skidkategori: Offpistskidor.

Offpistskidor – till dem var djupa dagarna

Den typiska offpistskidan existerar drömmen för att åka vid dem var riktigt episka dagarna. Midjemåtten besitter vid senare tid smalnat från något inom denna kategori samt existerar numera vilket regel inom intervallet 110 – 125 millimeter.

Rockerprofilerna existerar antingen, vilket vid dem mer puderorienterade allmountainskidorna, traditionellt spann beneath foten tillsammans rocker inom fram samt bakända, medan dem allra fetaste skidorna (120 millimeter alternativt mer) existerar försedda tillsammans med antingen ett sann full rocker alternativt, vilket existerar vanligare, ett platt rocker.

Båda rockerprofilerna – full samt platt – saknar helt en traditionellt spann, vilket fullfölja skidan tämligen dålig inom hårda fören, eftersom dem blir väldigt fladdriga angående ni ej ligger vid skär noggrann läka tiden.

Full rocker existerar en omvänt traditionellt spann. detta ger skidan enstaka bananform såsom existerar ultimat på grund av djupt samt enkel puder var ni får fint flyt, skidan blir även kvick samt lättsvängd eftersom åkytan existerar vykort. ett platt rocker existerar en mellanting mellan full rocker samt varianten tillsammans spann samt tip samt svans rocker.

Egenskaperna blir även ett mix: utmärkt flyt, dock något förbättrad åkegenskaper inom lite tuffare före jämfört tillsammans med full rocker.

120 millimeter plus skidorna tillsammans med full alternativt platt rocker existerar således rena puderskidor. Den genomsnittliga skiddagen står dessa skidor kvar inom garaget, dock då detta vankas nysnö skall dem väckas ur sin dvala samt ge dig sanslöst god flyt inom detta ospårade fluffet.

Tänk Alaska, Kanada, Japan samt dem riktigt djupa dagarna vid Norges västkust. Bakändan vid ett offpistskida existerar även mer alternativt mindre uppböjd, utan för att på grund av den saken skull behöva bli enstaka sann twintip, liksom sitter vid varenda parkskidor. Den uppböjda bakändan fullfölja för att ni enklare kommer ur kurva då föret existerar puder, spårat alternativt lite stökigt.

dem renodlade offpistskidorna äger liksom regel enstaka massiv radie för sväng, början vid 20 meter samt uppåt, på grund av för att fungera väl inom stora svängar samt höga farter (finns dock en fåtal skidmärken liksom kombinerat riktigt breda skidor tillsammans kraftig skärning på grund av för att ett fåtal förbättrad attribut vid hårt underlag).

“Pintail” existerar något likt dem allra fetaste puderskidorna kombinerar tillsammans, vilket innebär för att skidans bakdel existerar lite ytterligare smal.

Den minskade bärkraften inom bakdelen får läka skidan för att enklare plana inom djup vit nederbörd, stabiliserar skidan samt ger maximalt flyt. Breda parkskidor äger därför sällan pintail, då man önskar äga bärkraft inom bakändan från skidan nära baklängeslandningar.

Parkskidor

Är man främst ute efter för att hoppa och leka tillsammans skidan bör man inrikta sig vid ett parkskida (twintip, jibb).

existerar detta hårdkörning inom park samt pipe önskar ni äga enstaka något smalare liv, möjligen enstaka 80-90 millimeter, dock ju mer puder ni tänkt åka tillsammans dem alternativt leka utanför preparerat region – desto fetare lagg äger ni nytta av.

Om ni enbart hoppar tillsammans din skida därför kunna detta artikel fördelaktigt för att frammontera lite, således man står närmare skidans mitt.

Pistegenskaperna försämras lite dock detta blir lite enklare för att utföra tricks samt snurra då ni står mitt vid skidans tyngdpunkt. Vissa jibbskidor existerar således kallade symmetriska skidor vilket innebär för att skidan existerar noggrann likadan vid båda hållen. detta finns alltså inget fram samt bak, båda hållen existerar vidare.

Dessa skidor tappar pistegenskaper samt flyt inom puder, dock underlättar baklängeslandningar samt baklängesåkning. Symmetriska skidor monteras ständigt tillsammans mittmontering.

Twintip innebär för att skidans bakände existerar uppböjd såpass rejält för att åkning baklänges ej bör artikel några likt helst bekymmer.

Nackdelen åkmässigt existerar för att den uppböjda bakändan utför detta svårt för att vid riktigt slutföra ett rejäl skärande sväng, eftersom bakändan tenderar för att sladda ur kurva. ett parkskida köper ni dock ej på grund av dess enorma attribut inom pist, varför detta existerar någonting såsom ni helt enkelt får utföra avkall vid. detta förmå även nämnas för att denna sladdande egenskap utför för att ni inom stökig terräng, puder alternativt annat löst, enklare kommer ur sväng, vilket alltså då även existerar enstaka fördel.

dem lite bredare parkskidorna, midjemått 90 – 115 millimeter, existerar inne samt nosar vid både allmountain- samt offpistkategorierna. Tidigare gick dessa skidor ofta beneath namn likt “Twintip backcountry” alternativt liknande.

Pistskidor

Den typiska pistskidan äger enstaka smalare liv jämfört tillsammans dem andra kategorierna, bredden förmå variera mellan 65 – 90 millimeter, vilket fullfölja skidan oerhört enkel för att ett fåtal upp vid kant inom ett hård samt brant pist.

till dig likt kunna åka vid rena skär existerar enstaka välslipad samt utmärkt pistskida ett ren fröjd för att sväva fram vid inom perfekt preparerade manchester-backar. Den typiska pistskidan existerar försedd tillsammans med en långt traditionellt spann beneath foten. angående ni sätter skidorna tillsammans med belagen mot varandra kommer dem för att ett fåtal förbindelse tillsammans med varandra nära fram- samt bakända.

ett riktigt pistracer besitter även ett skiva beneath bindningen till för att får ännu mer fjong vid kantningen.

På senare år besitter enstaka sektion pistskidor även försetts tillsammans ett nättare tip rocker, vilket underlättar initieringen från enstaka sväng (när ni bör svänga ett skida vid skär bör den böjas efter för att ni gått förbi fallinjen samt detta såsom inledningsvis böjs existerar framänden, vilket tillsammans lite rocker inom nosen redan delvis existerar fixat).

Baktill existerar enstaka pistskida vilket regel relativt platt, till för att behärska ge dig en god bett då ni bör slutföra din sväng vid skär samt ej ett fåtal sladd mot slutet då krafterna existerar såsom störst. ett pistskida från detta mer avancerade snittet, liksom bör hålla på grund av höga farter samt stora krafter, existerar ofta styv både inom längsled samt inom sidled (vridstyvhet), samt ej sällan relativt tung.

För nybörjare – inom princip samtliga nybörjare startar sin skidkarriär inom pist – finns snälla varianter från pistskidor vilket existerar mjuka samt lätta för att svänga.

Svängradie vid pistskidor varierar, önskar ni äga många sväng inom skidorna samt slalomstuk väljer ni ett radie vid 16 meter samt neråt, enstaka större radie för sväng ger dig mer storslalomkaraktär vid skidan liksom passar god inom högre farter samt större svängar.

Topptursskidor & Freetouring

Den typiska skidan på grund av topptur är enstaka enklare skida.

ni gård varken lift, helikopter alternativt katt ski utan bör släpa allt liksom ni besitter vid dig, inklusive skidor, uppför berget. Då existerar enkel korrekt. Traditionellt besitter därför ett topptursskida varit enstaka variant rent måttmässigt från enstaka allmountain-skida inom detta smalare, mindre segmentet (mindre skida = enklare skida).

En klassisk topptursskida äger dock varit konstruerad vid en något som är viktigt eller nödvändigt många enklare sätt (ofta tillsammans med kolfiber samt cap-konstruktion), skillnaden förmå artikel upp emot en helt kilo per skida ifall ni jämför enstaka superlätt touringskida tillsammans med ett kraftig samt bred allmountainskida.

En sann lättviktare, säga ett skida vid beneath 1400 gram utan bindning, väljer ni vilket bör vandra långt samt liksom kunna ge lite avkall vid skidans attribut utför (alternativt för att ni ej gård sålunda kraftfullt tillsammans många hastighet samt kraft nedför, samt existerar enkel inom kroppen).

Eftersom utvecklingen från dem lite robustare techbindningarna på grund av topptur gått inom enstaka rasande takt fram, besitter även efterfrågan vid tyngre samt robustare topptursskidor ökat.

Vi visar oss dig fem olika typer från skidor samt vilket dem existerar god vid, vad dem existerar mindre god vid samt vad vilket kännetecknar dem.

på denna plats finns enstaka uppsjö för att välja bland tillsammans med vikter vid cirka 1500 – 1900 gram per skida utan bindning. Denna kategori, såsom alltså existerar ett symbios från freeride samt topptur, kallas vanligtvis på grund av freetouring.

Kategorierna överlappar sålunda uppenbart varandra samt detta existerar därför lite diffuset inom kanterna om enstaka bestämd skida existerar ett enkel freeride/all mountain alternativt enstaka freetouring.

inom mångt samt många handlar möjligen den benämningen ifall hur skidmärket önskar marknadsföra sin vara. Hur liksom helst. inom detta parti är kapabel ni välja samt vraka lite efter vad på grund av typ från skidturer ni bör utföra, hur många ni förmå tänka dig för att slita uppför samt hur hårt ni önskar åka nedför. bör ni vandra många samt möjligen platt, välj ett enkel skida.

existerar ni mer fokuserad vid åken nerför välj ett lite rejälare skida.

Det uppstår ibland samtal kring om topptursskidors eventuella rockerprofil agerar roll till hur stighudarna fäster mot snön då ni går uppför. inom mjuk lössnö äger detta ingen innebörd eftersom skidan ändå sjunker ned. Den samlade erfarenheten visar för att ett freetouring/freeride-/all mountainskida tillsammans mustaschrocker (spann beneath foten tillsammans med rocker inom tip & tail) fungerar alldeles utmärkt för att vandra vid tur tillsammans med.

Skidorna får tillräckligt fäste även vid hårt underlag, även ifall kontaktytan kanske existerar något mindre. detta existerar möjligen viktigare inom detta kontext för att äga utmärkt stighudar inom gott skick vilket existerar skurna särskilt samt rätt efter skidan, snarare än vad skidan besitter på grund av precist rockerprofil.

Film angående olika skidtyper

I filmen nedan kikar oss vid 5 olika skidtyper.

detta existerar kategorier såsom existerar indelade ifrån smalt mot brett: race carve, pist, all mountain, freeride samt offpist. inom videon tar oss ej upp parkskidor samt topptur. vad gäller pistskidor därför äger oss delat in dem inom race carve samt pist, var den förstnämnda typen existerar superfokuserad vid prestanda vid hårt underlag samt den andra existerar lite mer förlåtande.

Övriga beaktanden – Styvhet samt mer ifall rockerprofiler

Styvhet – Flex (Längsled) samt torsion (sidled, vridstyvhet)

Hur styv skida ni ska välja handlar dels angående hur massiv ni existerar, dels hur snabbt samt hårt ni gård.

existerar ni massiv samt gård skickligt inom upphöjd hastighet tillsammans stora krafter önskar ni äga ett styv skida. existerar ni nybörjare samt lättviktare existerar detta ett mjuk skida likt gäller. ifall ni ej existerar någon från dessa extremer – enkel, nybörjare alternativt massiv, aggressiv åkare – sålunda kunna tycke samt smakförmåga även spela roll till valet från styvhet.

enstaka mjukare skida förmå existera lite skönare samt enklare för att åka vid. ni behöver ej arbeta lika mycke, eftersom detta behövs mindre kraft till för att böja skidan samt ett fåtal mot enstaka sväng.

detta vilket man vinner inom lust att leka tillsammans med enstaka mjukare skida förlorar man dock inom höga farter då skidan förmå bli fladdrig samt lite opålitlig. ett mjuk skida ger heller ingen särskilt god retur/pop/fjädring ur avslutad sväng.

Ofta sorteras skidorna inom sofistikerad, medel samt nybörjare samt detta besitter då mot massiv sektion tillsammans styvheten för att utföra.

Dagens avancerade skidor – angående oss existerar inne vid konsumentprodukter samt ej rena relaterad till tävling (race) skidor – existerar ej lika svåråkta liksom till en drygt decennium sedan. angående ni existerar ett medelgod åkare såsom önskar utvecklas bör ni därför ej existera skrämd på grund av för att välja ett sofistikerad skida.

För för att erhålla till ett riktigt styv samt fartstabil skida behövs lite ämne inom konstruktionen vilket utför för att detta plockas vid lite vikt.

detta existerar från detta skäl liksom skidtillverkare vid senare tid laborerat extremt många tillsammans med nya ämne på grund av för att behärska utföra lätta topptursskidor såsom ändå existerar tillräckligt stärka samt fartstabila nedför.

En styvare skida förmå ibland upplevas vilket för att den “svänger mindre” än ett identisk skida vilket existerar mjukare.

detta handlar egentligen då ej angående själva skidan utan ifall skidåkaren. enstaka styvare mer sofistikerad skida behöver mer hastighet samt kraft till för att böjas samt svänga. Hur många skidan svänger inom sig beror istället vid dess skärning, vilket mäts inom vändradie. enstaka mjukare skida existerar helt enkelt enklare för att böja samt för att initiera enstaka sväng tillsammans med, vilket utför för att den känns vilket för att den svänger enklare samt mer.

på grund av ett tyngre, mer kunnig skidåkare är kapabel ett till mjuk skida istället helt böjas igenom vilket fullfölja den svårstyrd då kraft samt hastighet läggs vid den. ett mjuk skida ger ej heller identisk retur – alternativt pop (inte för att förväxla tillsammans med parkskidornas pop) – ur kurva, vilket riktigt duktiga kortsvängsåkare gärna önskar äga inom sina skidor.

När oss pratar styvhet behöver oss ett distinktion.

Ovan besitter oss pratat angående styvhet inom längsled, vilket även ibland bara benämns likt flex. Den andra formen från styvhet existerar vridstyvhet (torsion), vilket existerar skidans motståndskraft mot för att vrida sig inom sidled. Vridstyvhet önskar man allmänt sett äga därför många vilket möjligt från. upphöjd vridstyvhet ger förbättrad grepp samt skidan beter sig lugnare då den pressas hårt.

ett skida vilket ej existerar tillräckligt vridstyv kännetecknas från för att den känns fladdrig samt svårkontrollerad. nödvändigheten från högre styvhet samt vridstyvhet ökar ju tyngre åkaren existerar samt ju strängare åkaren tänkt åka. på grund av den absoluta nybörjaren kunna detta dock existera tacksamt för att ej äga ett skida tillsammans med allra högsta vridstyvhet då en lite mjukare alternativ förmå upplevas likt mer förlåtande.

 

Mer ifall rocker vid skidorna

Att enstaka skida äger rocker innebär främst för att skidans näsa börjar tidigare vid skidan, tillsammans med intention för att utveckla åkegenskaper samt flyt.

Rockern besitter även fördelen för att den går jämnare ovan ojämnheter då nosen ej hakar sig fast lika enkel inom snökrafs, fryst vatten samt andra saker.

Skidor tillsammans rocker äger funnits inom ovan en decennium samt idag existerar detta standard för att enstaka friåkningsskida – allmountain samt offpist –  har någon struktur från rocker.

Välj ett skida vilket passar din åkning.

Den allra inledande skidan såsom ägde rocker plats Volants Spatula såsom kom inom prototyp sommaren 2001, vars koncept upphovsmannen Shane McConkey fick ifrån vattenskidor – breda saker tillsammans med omvänt spann (rocker) samt även omvänd skärning (alltså bredare liv än näsa samt bakända, antitestesn mot hur carvingskidor existerar geometriskt skurna).

 

Översikt olika typer från rocker vid skidor

Sedan dem inledande årens vilda experimenterande inom start från 2000-talet äger detta hunnit utvecklas flera olika typer från rocker, varav några överlevt.

dem fyra viktigaste rockerprofilerna är:

• traditionell profil (ett långt spann beneath foten var skidorna ursprunglig får förbindelse nära näsa samt bakända)

 

•  tip rocker (rocker inom framändan från skidan, skidans brätte existerar uppböjt tidigare än traditionellt)

 

• tip & svans rocker (rocker inom fram- samt bakända) tillsammans med traditionellt spann beneath foten – mustaschrocker

 

• full rocker (“reverse camber” omvänt spann var bota skidan existerar böjd, mer alternativt mindre, såsom ett banan), ett vänligare variant från denna existerar  “flat rocker” (nos samt bakända besitter rocker, medan mellanpartiet från skidan existerar platt).

 

Traditionellt spann

TRADITIONELL PROFIL: Skidorna existerar försedda tillsammans med en långt spann beneath foten var skidorna ursprunglig får förbindelse nära näsa samt bakända då skidorna existerar obelastade.

enstaka traditionell profil fungerar väldigt god inom pist var ni får enstaka utdragen stålkant för att arbeta tillsammans med inom skärande svängar. Mer spann = mer carving.

Om ni älskar pudersnö upp mot knäna samt gillar offpist- samt skogsåkning inom snöfall, då existerar detta ingen tvekan, ni existerar enstaka freerider samt ditt omröstning från skidor existerar från yttersta vikt!

en spann ger även enstaka skida fjädereffekt samt pop. Alternativa benämningar till traditionellt spann vid engelska existerar “standard alpine” samt “positive camber”.

 

Tip rocker

TIP ROCKER: Den vanligaste samt maximalt mångsidiga varianten från rocker, var skidans näsa börjar tidigare vid skidan. Denna profil hittar ni vid allt ifrån pist-, park-, allmountain-, offpist- samt topptursskidor.

Ju tidigare rockern (böjen) börjar, desto mer konsekvens får rockern. för att tänka vid existerar för att inom takt tillsammans för att man ger skidan mer näsa försvinner samtidigt stålkant likt existerar god för att äga inom pisten samt vid eventuella isfläckar. vid ett pistskida tillsammans med tiprocker följer vilket regel en traditionellt spann beneath foten, samt ingen rocker baktill.

Tip rocker återfinns även vid dem smalare allmountainskidorna, samt ett sektion från topptursskidorna.

 

Mustaschrocker (tip & tail)

TIP & TAILROCKER: svans rocker förekommer endast inom kombination tillsammans tip rocker. Böjer man upp bakänden vid skidan lite tidigare får man ett tailrocker, vilket ökar flytet något.

detta existerar enklare för att anlända ur sväng inom puder alternativt stökig vit nederbörd, samtidigt liksom “bettet” ur sväng vid jämt alternativt hårt underlag försämras samt ni får enstaka sladdande resultat. Tailrocker utför detta lite enklare för att landa baklänges inom puder.

Hursomhelst sålunda bör ni försöka hitta skidor såsom balanserar mindre än 2,8 kg per par.

vid bredare allmountainskidor samt dem smalare offpistskidorna existerar denna rockerprofil standard, den berömda mustaschrockern.

 

Full rocker

FULL ROCKER: beneath foten vid enstaka full rocker äger skidan en svagt negativt spann. Fullrocker ger stora fördelar på grund av flytet inom pudersnö samt utför skidan väldigt lätthanterlig, å andra sidan kunna skidan ett fåtal kraftigt något som har blivit sämre eller försämrats attribut nära hårda förhållanden.

Fullrocker finns vid en fåtal riktiga puderskidor tillsammans riktigt bred midja.

Flat rocker

FLAT ROCKER:Flatrockern existerar enstaka variant likt existerar lite mindre extremfokuserad vid pudersnö. var existerar skidans profil platt beneath foten, ibland anger skidtillverkarna detta liksom för att spannet existerar neutralt beneath foten (neutral camber), mot skillnad ifrån en traditionellt spann liksom existerar positivt samt spannet vid fullrockern vilket existerar negativt.

enstaka flat rocker får en mer allsidigt användingsområde var puderegenskaperna existerar fina, dock den samtidigt kunna prestera inom starkare förhållanden.

Hur utdragen skida bör jag välja?

Skidlängdsguiden existerar en utmärkt verktyg till för att erhålla enstaka ungefärlig foto från vilken längd såsom är kapabel passa dig. angående ni håller dig mer mot offpist än pist och/eller angående skidan ni funderar vid besitter många rocker bör ni helt ej snåla vid längden, eftersom rockern stjäl ett hel sektion från din verksamma kant.

denna plats läser ni artikeln ifall för att välja riktig längd vid dina alpina skidor.

Text: Niklas "Nojlas" Rantzow & Anders Wingqvist