Vad innebär att vara bokstavstroende (fundamentalist)

Fundamentalism är kapabel ses likt en religiöst fenomen - dock ofta handlar detta snarare angående en politiskt formulering likt kunna placeras inom en historiskt skeende.

Benämningen fundamentalism sägs äga sina rötter inom strängt protestantiska kretsar inom USA vid 1890-talet var man protesterade mot den moderna naturvetenskapen samt mot religionshistorikernas sätt för att studera Bibeln vilket ett historisk skrivelse bland andra.

dem troende stödde kreationism, samt ifrågasatte darwinismens bibelkritik. Tron vid jungfrufödelsen, detta ställföreträdande försoningsoffret, den kroppsliga uppståndelsen samt Kristi återkomst plats stark.

Muslimska fundamentalister ser islam liksom enstaka från Gud bestämd ordning såsom kunna förverkligas inom ett islamisk stat.

Den islamiska lagen (sharia) bör ersätta sekulär lagstiftning, samt även tillämpas konkret inom samhället.

I islamiska kontext är kapabel fundamentalism existera en formulering på grund av social samt politisk motstånd mot korrumperade regimer.

Inom kristen tradition anses inom regel för att Bibeln existerar Guds ord.

detta är kapabel även artikel ett protest mot detta religiösa etablissemangets passivitet samt samröre tillsammans sådana regimer.

Fundamentalistiska drag finns inom nästan varenda religioner

I nästan samtliga religioner framträder fundamentalistiska grupper inom någon fas från enstaka moderniseringsprocess, säger Carl Johan Gardell, fil.dr inom saga. Modernisering handlar bland annat ifall för att jordbruket mekaniseras, bönder ändrar bostadsort in mot städerna samt byar bryts upp.

Hantverk kämpa ut från fabriksmässig produktion, tidningar samt tv tar ovan informationsförmedlingen samt analfabetismen reducerar. Samtidigt tilltar sekulariseringen, samt detta blir ett privatsak för att tro vid Gud.

Gardell definierar den fundamentalistiska reaktionen vilket enstaka psykologisk försvarsmekanism.
- inom tider från omvandling tappar vissa människor fotfästet samt klamrar sig fast nära detta gamla.

Religionens heliga texter förmå symbolisera detta rena samt beständiga vilket existerar obesudlat från moderniteten.
- inom start från 1900-talet gick kvinnorna ut inom arbetslivet eftersom männen gick ut inom konflikt.

Familjelivet förändrades samt sekulariseringen tilltog; tro fick enstaka allt mindre innebörd på grund av lagstiftning, träning samt politik. Fundamentalism blev enstaka reaktion vid detta.

fundamentalism, inom vidare mening: politiska åsiktsriktningar samt rörelser vilket hävdar för att enstaka tro alternativt tankesystem, oberoende från folkviljan, bör tillämpas vilket samhällsordning.

detta handlade även ifall ett motstånd mot demokratisering, pluralism samt vetenskap, samt en försök för att återskapa enstaka förlorad helhet.

Svikna förhoppningar

Gardell bedömer för att framgångarna till dem kristna fundamentalisterna vid 1970- samt 80-talet inom USA är kapabel förklaras tillsammans med för att liberalismen ej infriade optimistiska förhoppningar såsom uppstod vid 1950- samt 60-talet.

Fundamentalismen kunna även ses liksom en formulering på grund av besvikelse då förhoppningarna inom samt tillsammans med efterkrigstidens avkolonialisering ej uppfylldes.
- tredjeplats världen trodde vid marknadsekonomi alternativt kommunism.

Man hoppades för att bota världen skulle nå identisk välfärd samt standard likt väst. Då förväntningarna ej infriades kunde islam utgöra enstaka ytterligare väg.
- till flera nutida islamiska fundamentalister existerar dessutom utvecklingen inom Turkiet en argument mot sekularisering. Kemal Atatürk började vid 1920-talet producera enstaka turkisk nationalstat efter europeiskt mönster.

han ville modernisera islam mot ett privat tro utan rättsligt, politiskt alternativt ekonomiskt effekt. Sekulariseringen upplevdes från flera såsom en övergrepp, en påbud uppifrån.

Fundamentalister existerar ej strikt konservativa

Trots för att fundamentalister ser den forna religiösa guldåldern vilket en ideal önskar dem ändå ej återvända mot en förmodernt samhälle, säger Gardell.
- Fundamentalister drar sig ej undan världen - dem önskar förändra världen.

Fundamentalism.

dem existerar snarare radikala samt revolutionära än strikt konservativa. Teknologi samt modern informationsutbyte besitter betydelse.

Fundamentalister önskar gärna hävda för att dem existerar renläriga dock ofta handlar detta angående enstaka vinklad samt tidsbunden tolkning från religionen.
Fundamentalister önskar ge tro effekt ovan politik, vetenskapen om resurserhandel och finans samt samhälle – samt ger ej utrymme till demokrati.

dem önskar även titta detta goda segra ovan detta onda; Messias återkomst, ett sträng islamisk samhällsordning, en strikt hinduistiskt rike alternativt en antisekulärt buddhistiskt rike.

Under medeltiden samt 1600- samt 1700-talen tolkades Bibeln ofta bildligt samt symboliskt. inom modern period håller kristendomen mera fast nära enstaka ordagrann läsning från Bibeln.

Judendom samt islam ger större utrymme åt tradition samt tolkning.

Fundamentalister önskar gärna hävda för att dem existerar renläriga dock ofta handlar detta ifall enstaka vinklad samt tidsbunden tolkning från tro. (Carl Johan Gardell)

Sociala orsaker

Vissa muslimska fundamentalistiska rörelser, såsom Hamas samt Hizbollah, existerar populära eftersom dem byggt upp samhällsfunktioner vilket skolor, medicinsk hjälp samt socialvård var staten ej lyckats tillsammans detta, mot modell inom Libanon alternativt inom dem palestinska, ockuperade områdena, konstaterar Mattias Gardell, docent inom religionshistoria nära Stockholms universitet.

- Glappet mellan en stagnerat näringsliv samt dem stora satsningarna vid kurs besitter skapat ett generation från välutbildade islamister.

Fundamentalism existerar en återvändande mot vilket man uppfattar såsom enstaka religions alternativt ideologis primär samt ursprungliga lära, samt utgör en avståndstagande ifrån upplevda kompromisser orsakade från moderna religiösa, etiska, vetenskapliga samt politiska idéer.

nära kårvalen inom dem palestinska universiteten vid 1990-talet röstade mellan 40 samt 75 andel vid Hamas samt Islamiska Jihad.

På flera håll inom världen äger arbetslösheten vuxit sig skyhög inom takt tillsammans den snabba urbaniseringen. Detta besitter även gett fundamentalismen grogrund.

Nyanserna inom den egna tro en hot

Nyanser inom den egna tro kunna ses vilket detta sämsta hotet mot fundamentalisterna, bedömer Carl Johan Gardell.

Egyptens president Anwar Sadat vilket blev dödad 1981 ansågs äga svikit islam medan Israels premiärminister Yitzhak Rabin 1995 blev dödad från enstaka individ såsom ansåg för att han svikit äldre judisk team.

Både inom Algeriet samt Egypten gick fundamentalistiska grupper hårt mot angrepp mot ”avfällingar” vid 1980- samt 90-talet medan judiska fundamentalister äger sett staten Israel vilket ett fiende.

Terrornätverket al-Qaidas främsta fiende existerar den muslimska regimen inom Saudiarabien vilket ej existerar tillräckligt renlärig eftersom den äger släppt in amerikanska trupper vid helig mark, säger Gardell.

Händelserna inom Afghanistan samt Iran startskott

Den sovjetiska invaderingen från Afghanistan samt revolutionen inom Iran 1979 skapade även ett viss grogrund på grund av muslimsk fundamentalism.

dem religiöst lärda inom Iran blev ett styrande elit inom samhället beneath ayatollah Khomeini.

Samtidigt strömmade frivilliga ifrån kurera den muslimska världen mot motståndsrörelser såsom bildades inom bergen inom Afghanistan samt inom västra Pakistan. Den privata stiftelsen al-Qaida värvade medlemmar. ett stridbar, muslimsk fundamentalism växte fram inom kampen mot den sovjetiska ockupationen – stödd från USA.

Islams seger kom inom start vid 1990-talet då Sovjetunionens trupper drevs ut ur Afghanistan.

Efter detta började tusentals segerrika afghaner engagera sig inom lokala konflikter inom Bosnien, Kashmir, Tjetjenien, Filippinerna, Tadzjikistan, Somalia samt Algeriet.

Fundamentalism gäller religioners alternativt ideologiers elementär samt ursprungliga lära.

Konflikterna tolkades vilket ett kamp till islam.

”Fundamentalism bygger vid fruktan samt erbjuder enkla lösningar”

En sektion vetenskapsman äger försökt förklara fundamentalismen liksom enstaka avspegling från processer inom samhället, mot modell ägarförhållanden.

Attackerna mot World Trade Center inom New York den 11 september 2001 kunna beskrivas såsom ett attack mot orättvisorna inom världen.

andra anser för att målet tillsammans med attacken fanns för att åstadkomma sålunda flera amerikanska dödsoffer för att USA skulle rikta sin att vedergälla något som upplevts som fel mot al-Qaidas baser inom detta talibanstyrda Afghanistan. var skulle dem amerikanska imperialisterna kämpa ned från muslimska krigare såsom skulle flöda mot inom stora skaror inom islams namn.

Fundamentalism existerar inom inledande grabb ett politisk missnöjesyttring, anser Mattias Gardell.

- Den bygger vid fruktan samt erbjuder enkla lösningar vid detta moderna samhällets svåra problem.

I USA ägde kristna fundamentalister stora framgångar vid 1980-talet, dock efter flera ekonomiska samt sexuella skandaler bland tv-predikanter förlorade dem inom popularitet.

beneath 1990-talet besitter dem fundamentalistiska grupperna blivit våldsammare dock besitter mindre stöd.

I Indien besitter hindufundamentalisterna idag tonat ner sin handling efter för att vid 1990-talet äga provocerat fram konflikter mellan hinduer samt muslimer.

Tron existerar stark

- Våldet äger komprometterat den radikala islamiska fundamentalismen inom dem flesta muslimers ögon, säger Jan Hjärpe, professor inom islamologi nära Lunds universitet.

- Undersökningar inom mot modell Marocko, Algeriet, Egypten samt Jordanien visar för att närmare hundra andel tror vid Gud.

Bara en par andel önskar för att religiösa chef bör äga politiskt makt.
tro handlar snarare angående personlig fromhet än angående politisk omdaning från samhället.
Nästan inom kurera världen existerar tro även ett nödvändig sektion från identitetsskapandet.

Forskning samt framsteg: Källa: Fundamentalism: Motstånd mot detta moderna

”En sann fundamentalist existerar likgiltig gentemot dem otrogna”

Den från slovenien filosofen Slavoj Žižek säger inom enstaka debattartikel inom Dagens Nyheter
för att fundamentalistiska terrorister tydlig saknar detta vilket kännetecknar samtliga ”riktiga” fundamentalister (från tibetanska buddhister mot Amishförsamlingen inom USA): avsaknaden från hat samt avundsjuka, den fullständiga likgiltigheten gentemot dem otrognas sätt för att leva.

Om dagens därför kallade fundamentalister verkligen trodde för att dem ägde funnit sin väg mot Sanningen, varför skulle dem uppleva sig hotade från icke-troende, samt varför skulle dem avundas dem, frågar sig Žižek.

- då ett buddist möter enstaka europeisk hedonist, fördömer denne knappast.

han bara noterar välvilligt för att hedonistens jaktverksamhet vid lyckan existerar självförstörande.

I kontrast mot riktiga fundamentalister, existerar den pseudofundamentalistiske ­terroristen djupt oroad, attraherad, fascinerad från dem otrognas syndiga livsstil. Man får ett emotion från för att dem, då dem bekämpar den syndiga andre, kämpar mot sina egna frestelser.”

”...

dem såsom ej önskar yttra något bedömande angående frikostig demokrati bör även hålla tyst angående religiös fundamentalism.” (Slavoj Žižek.)

”Avsaknaden från ett verklig övertygelse ger terroristen kraft”

Žižek anser för att den passionerade kraft vilket terrorister besitter pekar just vid avsaknaden från ett verklig övertygelse.

Bokstavstro existerar en centralt fenomen inom religiös fundamentalism samt verbalinspiration, vilket brukar ställas emot frikostig teologi samt religiös modernism.

detta finns ingen övertygelse angående överlägsenhet alternativt enstaka önskan angående för att skydda sin kulturella samt religiösa identitet ifrån detta globala konsumtionssamhällets angrepp.

Enligt honom handlar detta ifall ett skör övertygelse angående man känner sig hotad från enstaka dum karikatyr.

Enligt Žižek existerar problemet tillsammans fundamentalister för att dem själva inom hemlighet anser sig artikel underlägsna:

”...

Problemet existerar ej kulturella skillnader (deras strävan för att skydda sin identitet) utan detta motsatta faktumet för att fundamentalisterna redan existerar likt vi; för att dem inom hemlighet redan besitter internaliserat våra måttstockar samt mäter sig själva utifrån dessa …”

Se även videoklippet vilket existerar fundamentalism?

(Yle/Vetamix 2002)