bushski.pages.dev









Vad är atombomben uppbyggda av

Atombomberna ovan okänt samt Nagasaki

Atombomberna ovan okänt samt Nagasaki detonerades den 6 augusti respektive den 9 augusti 1945 vid beställning från USA:s president Harry S. Truman.

Översikt

[redigera | redigera wikitext]

Atombomberna ovan okänt samt Nagasaki fälldes från USA. dem plats dem inledande, samt hittills enda kärnvapen, likt använts inom konflikt.

om detta föranledde japanerna för att kapitulera den 15 augusti samt därmed slutföra andra världskriget existerar omtvistat. Mellan 90 000 samt 120 000 (av enstaka befolkning vid 330 000) respektive mellan 60 000 samt 80 000 (av 280 000) människor beräknas äga omkommit inom okänt samt Nagasaki beneath dem efterföljande numeriskt värde mot fyra månaderna såsom ett direkt resultat från bomberna.

Hälften från dödsfallen inom vardera staden skedde detta inledande dygnet.[1][2] kvar idag, ovan 70 kalenderår senare, finns ett överdödlighet vid bas från bomberna, då dem överlevande inom högre grad än genomsnittet drabbas från cancer samt lider från på grund av högt blodtryck. dem båda städerna okänt samt Nagasaki äger kommit för att bli viktiga symboler emot kärnvapen.

Med utvecklandet från atombomben inleddes enstaka fräsch fas inom krigföringens historia.

Förhistoria

[redigera | redigera wikitext]

Fruktan till för att Nazitysklands kärnkraftsprogram skulle lyckas torde existera detta såsom plats orsaken mot för att USA inledde Manhattanprojektet, vars avsikt plats för att förbättra kärnvapen. Även Japan ägde en kärnvapenprogram.[3]Yoshio Nishina fanns ett inflytelserik fysiker inom detta japanska atomvapenprogram.

I juni 1945 plats emellertid japanerna slagna vid samtliga större fronter. Japan plats dock ännu ej besegrat samt beräknades äga cirka 2 miljoner man inom stridbart skick samt en stort antal kamikazeplan redo för att försvara detta japanska fastlandet.[4] Den amerikanska statsledningen önskade undvika ett kostsam invasion från dem japanska öarna.[5][6][7][8] Medan den japanske kejsaren Hirohito samt ett samling omkring honom önskade slutföra kriget omedelbart samt ägde utnyttjat kanaler mot Sovjetunionen till detta, dock utan utfall, ägde den japanska militärledningen ännu ej accepterat tanken vid kapitulation.[9] inom Potsdamdeklarationen den 26 juli 1945 hotade dem allierade Japan tillsammans "total förstörelse" ifall man ej gick tillsammans vid villkorslös kapitulation, något vilket avvisades från den japanska militärledningen.

Robert Oppenheimer äger kommit för att kallas "atombombens fader" då denne fanns administrativ/vetenskaplig chef till Manhattanprojektet, vilket plats kodnamnet till detta hemliga forskningsprojekt vilket stod på baksidan USA:s framtagande från den inledande atombomben beneath andra världskriget.

Samtidigt ägde detta stora forskningsprojekt såsom gått beneath kodnamnet "Manhattan" levererat den vara man arbetat tillsammans med för att framställa sedan 1942: detta inledande atombombsprovet, Trinitytestet, ägde genomförts framgångsrikt 16 juli 1945. Beslutet för att fångstredskap atombomberna blev tagna från USA:s presidentHarry S.

Truman. Truman deklarerade för att denne ville äga en snabbt slut vid kriget genom för att tillfoga förstörelse mot Japan samt ingjuta fruktan angående ännu mer förstörelse, samt vid därför sätt tvinga Japan mot kapitulation.

Atombomben ovan Hiroshima

[redigera | redigera wikitext]

Den inledande atombomben, Little Boy, fälldes den 6 augusti 1945 kl 08:15 ovan industristaden okänt ifrån B-29-bombaren Enola Gay.

detta plats enstaka uranbaserad bomb, tillsammans ett sprängkraft motsvarande 15–16 kilotontrotyl – uppgifterna varierar ifrån källa mot källa. Den ägde formen från enstaka cylinder, fanns 3,05 m utdragen, ägde enstaka diameter vid 0,71 m samt vägde cirka 4 000 kg. dem aktiva delarna plats cirka 60 kg uran, tillsammans med cirka 90 procent halt från 235U.

Flygräden leddes från överste Paul Tibbets vilket flög jetplan Enola Gay, vilket fällde bomben ovan okänt. inom anfallet deltog sex flyg från typ Boeing B-29 Superfortress, bland annat Jabit III. Bomben släpptes ifrån 10 000 meters höjd samt detonerade 600 meter ovan marken till för att den skulle ett fåtal maximal inverkan.

Mellan 90 000 samt 120 000 från invånarna beräknas äga dödats från den omedelbara detonationen alternativt från andra skador dem närmaste dagarna[10].

flera från dem vilket ej dog inom explosionen brändes mot döds beneath rasmassorna.

Atombomben ovan Nagasaki

[redigera | redigera wikitext]

Den andra atombomben, tallrik Man, tillsammans med ett sprängkraft vid cirka 21–25 kiloton trotyl, fälldes den 9 augusti 1945 klockan 11:02 ovan staden Nagasaki ifrån B-29:an Bock's Car samt detonerade även den vid drygt 500 meters höjd.

Den ägde formen från en oval form, plats cirka 3,25 meter utdragen tillsammans ett diameter från cirka 1,53 m samt ägde enstaka vikt från cirka 4 050 kg. Den aktiva beståndsdelen inom den på denna plats bomben plats 6,2 kg plutonium.

Det huvudsakliga målet fanns för att släppa bomben ovan Kokura dock då detta fanns molnigt ovan staden fortsatte planet istället mot detta sekundära målet Nagasaki.

Även inom Nagasaki plats detta molnigt, dock beslutet fattades för att fångstredskap bomben ändå. Bomben fälldes ovan Urakami-distriktet, inom stadens norra delar, likt sedan 1920-talet utvecklats likt en industriellt zon. inom Urakami fanns bland annat minimalt numeriskt värde fabriker liksom tillverkade vapen, ammunition samt torpeder.

Mellan 90 000 samt 120 000 (av ett befolkning vid 330 000) respektive mellan 60 000 samt 80 000 (av 280 000) människor beräknas äga omkommit inom okänt samt Nagasaki beneath dem efterföljande numeriskt värde mot fyra månaderna liksom enstaka direkt resultat från bomberna.

Därutöver fanns även en universitetssjukhus samt en stort antal skolor samt andra officiella byggnader.[11]

Mellan 60 000 samt 80 000 människor beräknas[12] äga avlidit från detonationen alternativt andra skador dem närmaste dagarna. detta existerar dock svårt för att att fatta beslut eller bestämma något detta exakta antalet offer, från ett mängd skäl.

enstaka anledning mot svårigheterna existerar för att detta inom Nagasaki bodde flera migranter likt ej plats registrerade. i enlighet med vissa bedömningar dog ett tredjedel från stadens koreanska befolkning, ungefär 30 000 människor.[11]

Efterspel

[redigera | redigera wikitext]

Vissa, främst förespråkarna från för att bomberna användes, hävdar för att bomberna förmådde den japanske kejsaren för att agera mot militärledningen till för att erhålla dem för att acceptera Potsdamdeklarationen.[13] dem allierades insisterande vid villkorslös kapitulation ägde vållat japanerna bekymmer från hänsyn mot kejsarens roll samt individ.

tillsammans kejsarens eget initiativ sopades idag detta motstånd åt sidan.[13] Trots detta förekom militära upprorsansatser samt kuppförsök. Kejsarens radiotal den 14 augusti angående för att Japan idag måste "acceptera detta oacceptabla samt uthärda detta outhärdliga" blev dock krigets slutord.[14] Den 15 augusti kapitulerade Japan samt kapitulationshandlingarna undertecknades 2 september ombord vid detta amerikanska slagskeppet USS Missouri inom Tokyobukten.

inom fredsavtalet från 1951 mellan USA samt Japan frias USA ifrån allt ansvar till krigshandlingar gentemot Japan samt dess befolkning.

Utfrågningen från Oppenheimer besitter sedan dess beskrivits likt ett fars liksom drevs från grundlösa påståenden samt elakartade personangrepp utan någon liksom helst verklighetsförankring.

Japan fick däremot erlägga stora summor mot civila offer inom ockuperade länder samt mot dem likt varit krigsfångar.

Det tog utdragen tidsperiod innan atombombernas effekter blev helt kända då både amerikanska samt japanska ögonvittnen samt journalister censurerades. Än idag finns inga klara siffror vid hur flera vilket dog.

Sedan 1968 äger Hiroshimas borgmästare skickat en skrivelse varenda gång en kärnvapen testats.

Brevet skickas mot respektive statsmakt samt inom brevet vädjar denne för att testen bör upphöra samt refererar mot dem tragisk händelserna den 6 augusti 1945.

Förutom dem vilket dog direkt nära detonationen samt dem vilket dog från brådskande skador dem närmaste år senare finns enstaka dosberoende överdödlighet inom främst olika cancerformer hos dem liksom överlevde atombomberna inom okänt samt Nagasaki.

inom den samling från överlevande såsom följts sedan 1950 inom detta japansk-amerikanska forskningsprogrammet Radiation Effects Research Foundation[15] besitter 19,5 andel (195 från 1 000 personer) avlidit mot resultat från solida tumörer. inom kontrollgruppen bestående från personer ifrån okänt samt Nagasaki likt ej befann sig var då atombomberna föll ovan städerna äger 17,5 andel (175 från 1 000 personer) avlidit mot resultat från solida tumörer[16].

Den cancerform vilket uppvisar den största procentuella ökningen existerar leukemi var motsvarande siffror existerar 0,61 andel (61 från 10 000 personer) samt 0,41 andel (41 från 10 000 personer), dvs ett nära 50 procentig relativ ökning[17]. Ju högre stråldos man utsatts till desto större existerar risken för att den leder mot cancer (dosberoende) samt identisk förhållande gäller ålder var överlevande ungar löper ett större fara för att förbättra cancer än överlevande vuxna (åldersberoende).

Debatten kring fällningen från atombomberna

[redigera | redigera wikitext]

Försvar

[redigera | redigera wikitext]

Den officiella sträcka ifrån den amerikanska statsledningen fanns för att atombombningarna plats nödvändiga då ett planerad invasion från detta japanska fastlandet ägde blivit alltför kostsamt inom människoliv.

Hittills ägde omkring 110 000 amerikanska soldater stupat inom kriget mot Japan[18]. inom slaget ifall Okinawa beneath maj–juni 1945 beräknas ovan 110 000 japanska samt 12 000 amerikanska soldater äga dödats.[19] dem japanska trupperna försvarade sig tillsammans med varenda mot buds stående medel, samt civila dog inom hundratusentals beneath dem amerikanska attackerna.[19] Vissa forskare menar även för att USA fanns angeläget angående för att ett fåtal en snabbt slut vid kriget samt vid sikt undvika ett sovjetisk positionsframflyttning inom Östasien.[20]

Det nya, oväntade vapnet gav dem japanska civila ledarna ett ökad vikt mot dem militärer likt vägrade ge upp.

Koichi Kido, enstaka från kejsare Hirohitos närmaste rådgivare slog fast: "We of the peace party were assisted bygd the atomic bomb in our endeavor to end the war." Hisatsune Sakomizu kallade atombomberna ”en gyllene tillfälle given från himmelen mot Japan till för att slutföra kriget”.


  • vad  existerar atombomben uppbyggda av

  • Akio Morita, Sonys grundare samt officer inom japanska flottan beneath kriget, drog även slutsatsen för att detta plats atombomberna samt ej den konventionella bombningen ifrån B 29:orna likt övertygade den japanska militären för att vandra tillsammans med vid kapitulationen. samt då bör detta sägas för att den konventionella bombningen ifrån B-29:orna redan ägde förstört större delen från stadsbebyggelsen inom Japan.

    detta bör även sägas för att bombningen ifrån dessa flygplan fordrade fler liv än vad själva atombomberna gjorde. modell vid detta existerar bombningarna från Tokyo 9-10 mars 1945.[21]

    Till försvar till atombomberna besitter vissa pekat vid detta japanska krigsministeriets inställning mot allierade krigsfångar. inom "akuta situationer" således skulle krigsfångar "omintetgöras individuellt alternativt inom grupper" vid en alternativt annat sätt.

    Fältmarskalken Hisaichi Terauchi bör äga beordrat avrättningen från 100 000 allierade krigsfångar ifall USA invaderade Japan.[22]

    Det besitter även gjorts beräkningar liksom säger för att detta skulle äga krävts 300 000 amerikanska liv för att ta dem japanska öarna samt nå Japan. Lika flera japaner ägde dödats inom striderna samt dem likt existerar på grund av beslutet anser för att man sparat liv genom för att tvinga fram enstaka japansk kapitulation.

    Dessa beräkningar gjordes från den amerikanska regeringen då marinkåren, tillsammans tillsammans med armén, började invadera Okinawa. Detta plats ett tidsperiod efter Iwo Jima. Efter båda någon som har blivit besegrad eller nedslagen fanns utfärdade ägde dem amerikanska krigsoffren, d.v.s. skadade samt dödade, stigit mot närmre 80 000.

    Amerikanerna landsteg tillsammans 70 000 personer vid Iwo Jima samt cirka 7000 dödades. 21 000 japaner offrade även sina liv. Efter Okinawa fanns detta endast dem stora japanska öarna kvar för att invadera. eftersom japanerna ej kapitulerade, plats man tvungen för att utföra något. till för att undvika fler amerikanska krigsoffer, tog president Harry Truman beslutet för att testa den nya teknikens sprängmedel, atombomberna.

    Kritik

    [redigera | redigera wikitext]

    En från kritikerna plats Albert Einstein. han ägde tidigare, beneath fruktan på grund av för att nazityskland skulle förbättra atombomber, tillsammans tillsammans andra framstående fysiker skrivit en meddelande var dem uppmanar president Roosevelt mot för att förbättra kärnvapen.

    Diskussionen ifall detta plats riktig för att nyttja atombomben mot okänt samt Nagasaki lyftes redan strax efter andra världskrigets slut.

    enstaka amerikansk kommitté, underordnad flygvapnet, kom efter hundratals intervjuer tillsammans japaner fram mot för att Japan ägde kapitulerat utan atombomben senast den 31 månad 1945 samt troligtvis redan före den 1 november 1945, utan rysk hjälp samt utan någon invasion från detta japanska fastlandet.[23]

    Även bland dem amerikanska befälhavarna fanns detta bedömning mot användningen från kärnvapen.

    General Douglas MacArthur tyckte för att användningen ej kunde försvaras militärt samt menar för att kriget kunde varit slut flera veckor tidigare angående USA redan ifrån start ägde gått tillsammans med vid för att låta Japans kejsare sitta kvar. Flottamiralen Chester Nimitz menade för att atombomberna ej spelade någon kritisk roll inom segern mot Japan samt för att Japan fanns redo för att kapitulera, enstaka perception liksom delades från General Curtis LeMay.[24] Även General Dwight D.

    Eisenhower plats väsentlig mot användningen från bomberna:

    [...] för att släppa bomben fanns helt onödigt [...] eftersom jag tyckte för att vårt nation borde undvika för att chockera världen genom användandet från en vapen vars användning ej längre plats essentiell liksom enstaka åtgärd till för att rädda amerikanska liv.

    detta fanns min tro för att Japan inom detta ögonblick letade efter en sätt för att kapitulera utan för att förlora sitt 'ansikte' [...]" [25]

    – Dwight D. Eisenhower

    Sven Lindqvist skriver inom boken Nu dog ni - Bombernas århundrade för att japanerna plats beredda mot fred, ifall än ej mot enstaka villkorslös kapitulation.

    Historikern samt journalisten ortnamn Linderborg menar dessutom för att Japans läge redan plats desperat eftersom sjövägarna ägde blockerats från USA samt därmed ägde landet ej längre någon tillfälle för att försörja varken civila alternativt militären. Författaren Howard Zinn trycker vid dem ekonomiska motiven, för att Manhattanprojektet ägde varit ett jättelik finansiell satsning samt för att detta även är kapabel förklara varför man använde numeriskt värde olika slags bomber: uranbomben "Little Boy" mot okänt samt plutoniumbomben "Fat Man" mot Nagasaki, vilket gav chansen för att testa respektive vapens resultat inom praktiken.

    Linderborg menar vidare för att detta kalla kriget började kasta sina skuggor samt för att bomberna fanns menade såsom enstaka varning mot Sovjetunionen.[26]

    Andra forskare såsom Richard Overy samt Martin J Sherwin menar för att Japan ägde kapitulerat även utan atombomben vid bas från Sovjetunionens snabba samt ödesdigra segrar vid fastlandet, samt deras invasion från Japan.[27] Den 8 augusti, numeriskt värde dagar efter Hiroshima-bomben, invaderade Sovjetunionen detta från Japan ockuperade Manchuriet.[20] Invasionen fanns ett starkt bidragande faktor mot för att den japanske premiärministern Kantaro Suzuki vände sig mot kejsaren samt förmådde honom för att inom en radiotal be detta japanska människor för att lägga ned vapnen.[28]

    Den japansk-amerikanske historikern Tsuyoshi Hasegawa diskuterar till för att Truman ägde kunnat erbjuda in Stalin mot för att underteckna Potsdamsdeklarationen samt därmed pressa Japan mot för att kapitulera.

    Dessutom menar Hasegawa för att Truman ägde kunnat tillhandahålla Japan vissa eftergifter istället till för att kräva enstaka villkorslös kapitulation, exempelvis för att låta Japan behålla sitt kejserliga styrelseskick.[27]

    Se även

    [redigera | redigera wikitext]

    Referenser

    [redigera | redigera wikitext]

    Noter

    [redigera | redigera wikitext]

    1. ^Frequently Asked Questions #1Arkiverad 19 september 2007 hämtat ifrån the Wayback Machine., Radiation Effects Research Foundation.
    2. ^Douple, Evan B.; Mabuchi, Kiyohiko; Cullings, Harry M.; Preston, Dale L.; Kodama, Kazunori; Shimizu, Yukiko (2011-03). ”Long-term Radiation-Related Health Effects in a Unique Human Population: Lessons Learned from the Atomic Bomb Survivors of okänt and Nagasaki” (på engelska). Disaster medicin and Public Health Preparedness 5 (S1): sid. S122–S133.

      doi:10.1001/dmp.2011.21. ISSN1935-7893. PMID 21402804.

      I atombomben frigörs energi genom fission, kärnklyvning, detta fullfölja för att bomben även förmå kallas till fissionsbomb.

      PMC: PMC3907953. https://www.cambridge.org/core/product/identifier/S1935789300003839/type/journal_article. Läst 17 januari 2021. 

    3. ^Federation of American Scientists, Nuclear Weapons Program: Japan
    4. ^Sherwin (2003), ss. 338-341.
    5. ^Brooks, Risa; Stanley, Elizabeth A. (2007) (på engelska). Creating Military Power: the Sources of Military Effectiveness.

      Stanford University Press, Stanford, Californien. sid. 41-44. ISBN 978-0-8047-5399-9 

    6. ^Jowett, Philip S.; Andrew, Stephen (2002) (på engelska). The Japanese Army 1931–45: 2 1942–45. Osprey Publishing, Oxford.

      Raderna ifrån detta från indien verket Bhagavadgita dök upp inom huvudet vid Robert Oppenheimer vilket efter åratals undersökning bevittnade provsprängningen från världens inledande atombomb inom juli 1945.

      sid. 23-24. ISBN 978-1-84176-354-5. OCLC59395824 

    7. ^Selden, Kyoko Iriye; Selden, Mark (1990) (på engelska). The Atomic Bomb: Voices from okänt and Nagasaki. M.E. Sharpe, Armonk, New York. sid. xxx–xxxi. ISBN 978-0-87332-773-2.

      OCLC20057103 

    8. ^Walker, J. Samuel (april 2005). ”Recent Literature on Truman's Atomic Bomb Decision: A Search for mittpunkt Ground” (på engelska). Diplomatic History 29 (2): sid. 334. doi:10.1111/j.1467-7709.2005.00476.x. ISSN1467-7709. https://semanticscholar.org/paper/deda69e14e8178dec9139dd004ef052c204d239c. 
    9. ^Andrew Gordon, A Modern History of Japan (Oxford, 2003) ss.

      223-34.

    10. ^NE.se Hiroshima.
    11. ^ [ab] Hignett, Katherine (9 augusti 2018). ”The devastation of Nagasaki and the luck of Kokura: A tale of two cities” (på engelska). Newsweek. https://www.newsweek.com/devastation-nagasaki-and-luck-kokura-tale-two-cities-1064991. Läst 25 oktober 2021. 
    12. ^”Press censorship: Spiking famous reporter and hiding the truth about the Nagasaki bomb”. thenation.com.

      http://www.thenation.com/blog/153941/press-censorship-spiking-famous-reporter%E2%80%94and-hiding-truth-about-nagasaki-bomb. Läst 30 november 2011. 

    13. ^ [ab] ”Emperor Hirohito” (på engelska). Atomic Heritage Foundation. https://www.atomicheritage.org/profile/emperor-hirohito. Läst 25 oktober 2021. 
    14. ^”"To bära the Unbearable": Japan's Surrender, Part II” (på engelska). The National WWII Museum | New Orleans.

      https://www.nationalww2museum.org/war/articles/japans-surrender-military-coup-1945. Läst 25 oktober 2021. 

    15. ^”Radiation Effects Research Foundation”. Radiation Effects Research Foundation. http://www.rerf.jp/index_e.html. Läst 20 november 2014. 
    16. ^”Solid cancer risks among atomic-bomb survivors”. Radiation Effects Research Foundation.

      http://www.rerf.jp/radefx/late_e/cancrisk.html. Läst 20 november 2014. 

    17. ^”Leukemia risks among atomic-bomb survivors”. Radiation Effects Research Foundation.

      Ett amerikanskt strategiskt bombplan utvecklat från Boeing inom USA beneath 1950-talet.

      http://www.rerf.jp/radefx/late_e/leukemia.html. Läst 20 november 2014. 

    18. ^”The Pacific War Online Encyclopedia: Casualties”. pwencycl.kgbudge.com. http://pwencycl.kgbudge.com/C/a/Casualties.htm. Läst 25 oktober 2021. 
    19. ^ [ab] ”Battle of Okinawa”. globalsecurity.org.

      http://www.globalsecurity.org/military/facility/okinawa-battle.htm. Läst 30 november 2011. 

    20. ^ [ab] Pruitt, Sarah. ”The okänt Bombing Didn't Just End WWII—It Kick-Started the Cold War” (på engelska). HISTORY. https://www.history.com/news/hiroshima-nagasaki-bombing-wwii-cold-war. Läst 26 oktober 2021. 
    21. ^Detta diskuteras från Robert McNamara inom Errol Morris dokumentärfilm The dimma Of War.
    22. ^”The Decision to Use the Atomic Bomb: Arguments in Support” (på amerikansk engelska). History.

      3 augusti 2017. https://www.historyonthenet.com/decision-use-atomic-bomb-arguments-support. Läst 27 oktober 2021. 

    23. ^United States Strategic Bombing Survey: Summary Report (Pacific War) – Japan's Struggle to End the War(engelska)
    24. ^”We Didn't Have to Drop the Bomb | RealClearPolitics”. www.realclearpolitics.com. http://www.realclearpolitics.com/articles/2015/08/08/we_didnt_have_to_drop_the_bomb_127709.html. Läst 10 augusti 2019. 
    25. ^”Dwight Eisenhower's view on using the Atomic Bomb”.

      Arkiverad ifrån originalet den 10 mars 2019. https://web.archive.org/web/20190310074457/http://www.nuclearfiles.org/menu/key-issues/nuclear-weapons/history/pre-cold-war/hiroshima-nagasaki/opinion-eisenhower-bomb.htm. Läst 23 januari 2019. ”dropping the bomb was completely unnecessary, [...] because inom thought that our country should avoid shocking world opinion bygd the use of a weapon whose employment was, inom thought, no längre mandatory as a measure to rädda American lives.

      It was my belief that Japan was, at that very moment, seeking some way to surrender with a minimum loss of 'face.'” 

    26. ^”KULTUR: Bomberna liksom ej behövdes”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/a/a2aajL. Läst 6 femte månaden i året 2019. 
    27. ^ [ab] ”Was the US justified in dropping atomic bombs on okänt and Nagasaki during the Second World War?” (på engelska). HistoryExtra.

      https://www.historyextra.com/period/second-world-war/atomic-bomb-hiroshima-nagasaki-justified-us-debate-bombs-death-toll-japan-how-many-died-nuclear/. Läst 26 oktober 2021. 

    28. ^Editors, History com. ”Japan surrenders, bringing an end to WWII” (på engelska). HISTORY. https://www.history.com/this-day-in-history/japan-surrenders. Läst 26 oktober 2021. 

    Tryckta källor

    [redigera | redigera wikitext]

    • Sherwin, Martin J. (2003) (på engeelska). A world destroyed: okänt and its legacies (3.

      ed.). Stanford, Calif.: Stanford Univ. Press. Libris5695565. ISBN 0-8047-3957-9 

    Vidare läsning

    [redigera | redigera wikitext]

    • Det sista vapnet: Hur atombomben kom mot - Richard Rhodes, Hammarström & Åberg, 1990, ISBN 91-7638-080-7
    • Racing the Enemy: Stalin, Truman, and the Surrender of Japan - Tsuyoshi Haswgawa, Harvard University Press
    • Svart nederbörd - Masuji Ibuse, Bokförlaget Forum, 1984, ISBN 91-37-07952-2

    Externa länkar

    [redigera | redigera wikitext]