bushski.pages.dev









Vad är en stat quizlet

En nationalstat är en stat som är uppbyggd kring en nation, och en majoritetsbefolknings nationella identitet, till skillnad från ett rike som definieras av härskarens blodslinjer och militära territorium.

Nationalstat

En nationalstat existerar ett stat vilket existerar uppbyggd kring enstaka nation, samt ett majoritetsbefolknings nationella identitet, mot skillnad ifrån en rike vilket definieras från härskarens blodslinjer samt militära territorium. Bonniers lexikon definierar nationalstat vilket "en geografiskt avgränsad stat vars befolkning inom stort sett äger identisk härstamning, tungomål samt kultur" samt hänvisar mot begreppet nationalism.[1] Denna definiering faller beneath begreppet "kulturnationnell uppfattning" inom kontrast mot "statsnationell uppfattning" vilka båda ligger mot bas på grund av olika nationalistiska inriktningar.

Nationalstat är kapabel även användas synonymt tillsammans med enstaka statsbildning alternativt land.[2]

Norges strävan mot självständighet ifrån sin union tillsammans med landet, vilken upplöstes 1905, är kapabel förstås vilket en typiskt modell vid skapandet från enstaka nationalstat. beneath 1900-talets avkolonialisering försökte folken inom dem självständiga staterna tillsammans varierande succé producera nationalstater från dem tidigare kolonierna, exempelvis inom Vietnam 1954 samt inom Bangladesh 1971.

Study with Quizlet and memorize flashcards containing terms like vad existerar enstaka stat?, Nämn några från statens viktigaste information, vad existerar enstaka grundlag?

Begreppet nationalstat

[redigera | redigera wikitext]

Nationalstaten sägs ofta börja tillsammans den Westfaliska freden 1648, liksom markerade slutet vid Trettioåriga kriget, eftersom enstaka viss religionsfrihet gavs åt dem mindre stater likt utgjorde Tysk-romerska riket. Detta markerade start vid dem (national)statsbildningar såsom senare tider skulle artikel norm inom Europa.

[3]

Beroende vid kontext samt tankesystem, är kapabel begreppet "nationalstat" förstås olikartat. Sedd likt enstaka demografisk begrepp, tillsammans med en samtida perspektiv, ställs den emot mångnationalstater, detta önskar yttra stater vilkas medborgare besitter olika etnicitet. en modell vid enstaka stat likt äger flera erkända nationaliteter existerar Kina; titta Kinas nationaliteter.

Study with Quizlet and memorize flashcards containing terms like Hur definieras enstaka stat?, vilket existerar enstaka statschef?, vad heter Sveriges statschef?

enstaka från dem ett fåtal stater likt idag tillsammans med gott dimma kunna kalla sig nationalstat existerar Island vid bas från sin etniskt samt kulturellt homogena befolkning.[4]

Organisatoriskt kännetecknas nationalstaten från centralstyre, liksom ersätter lokala samt regionala självstyrelser.[5] Nationalstaten förmå ibland inom politiska internationella kontext avse stater vid nationell nivå, mot modell medlemsstater inom överstatliga organisationer (till modell FN samt EU), alternativt inom kontrast mot gemenskap tillsammans med en världssamfund vilket världsmedborgare.

Detta existerar emellertid ej en vedertaget språkbruk.[6][ifrågasatt uppgift]

Som politisk-filosofiskt term bygger nationalstaten vid jean Bodins verk beneath 1500-talet, samt hänger, i enlighet med Ali Khan, löst samman tillsammans folksuveränitetsprincipen (som utvecklades från Salamancaskolan). Filosofiskt existerar nationalstaten ett legitimeringsprincip på grund av staten liksom hör samman tillsammans nationalismen, samt ställs såsom kontrast mot bland annat kungadömet från Guds nåde, samt rättsstaten.

inom detta kontext betecknar enstaka rättsstat ett stat likt grundar sig vid nationalitet inom stället till blodsband, var varenda etniska grupper besitter identisk rättigheter, delaktighet inom detta politiska samt ekonomiska existensen, samt deras kulturer värnas inom identisk utsträckning.


  • vad  existerar  enstaka stat quizlet

  • Nationalstaten inom denna innebörd innebär ett oförenlighet tillsammans minoritetspolitik samt tillsammans med kulturell mångfald.[7] Redan ifrån samt tillsammans Hugo Grotius ifrågasattes emellertid den nationella folksuveränitetsprincipen (liksom universalsuveräniteten liksom kännetecknade kolonialismen), mot förmån till enstaka territoriell suveränitetsprincip, vilket blivit den gällande synsättet inom internationell rätt; detta existerar territoriellt mäktiga stater liksom existerar aktörer inom internationell riktig, samt ej nationer.

    För nationalister förmå nationalstaten fungera såsom en ideal samt syfta mot för att eliminera etniska samt religiösa skillnader till för att producera nationell enhet; extrema modell vid detta existerar förintelsen samt detta armeniska folkmordet. Mer utbrett, historiskt sett, besitter nationalbyggen varit.

    En stat existerar en territorium tillsammans med sina egna institutioner samt befolkningar.

    enstaka sådan form eller gestalt från nationalism existerar ur minoriteternas perspektiv även grunden på grund av separatism (till modell IRA, ETA, FLN). Ytterligare ett struktur från kamp till nationell grupp förekommer inom pannationalismen.

    Primordialism samt konstruktivism

    [redigera | redigera wikitext]

    Det finns inom huvudsak numeriskt värde skilda uppfattningar angående nationalstatens framväxt.

    Den en, primordialismen, hävdar för att den bygger vid nationer vilket besitter sin bas inom enstaka avlägsen forntid samt existerar från naturen. Primordialismen existerar den vanligaste teorin inom nationalismen.

    Enligt den moderna, konstruktivistiska teorin, såsom numera existerar den allmänt anammade, växte nationalstaterna fram ifrån samt tillsammans med 1800-talet inom en statligt anbefallt nationsbygge.[8] liknande intentioner mot konstruerade nationsbyggen förekom inom såväl Italien vilket BismarcksTyskland; inom detta senare fallet genom bland annat Kulturkampf.

    inom dem fall då nationalbyggena genom assimilering äger utplånat alternativt försökt utplåna etniska kulturer, kallas detta "kulturellt folkmord" alternativt "etnomord".[9]

    Nationalbyggen samt mångfaldspolitik

    [redigera | redigera wikitext]

    Viktiga instrument till nationsbygge existerar skolgång vid en nationalspråk, framhävandet från nationella symboler samt nationens saga, samt annat vilket assimilerar etniska samt religiösa minoriteter vilket existerar bofasta inom statens territorier.

    ifall en nationsbygge skall lyckas, förutsätter detta ett kollektiv identifiering tillsammans med statens nation, samt för att nationen ej huvudsakligen bygger vid enstaka enda etnicitets exklusiva förhållande mot staten.[10] Detta är kapabel vålla bekymmer inom stater likt grundats från ett etnicitet, dock var invandring förändrat demografin; mot modell hur "svenskhet" förhåller sig mot nationalitet inom landet respektive en etniskt ursprung.

    Tolkningen från nationalstatens identitet existerar fundamental på grund av en lands förhållande mot centralstyrd integrationspolitik. Sedan omkring 1990-talet äger idén angående byggandet från nationalstaten, mer alternativt mindre ersatts från internationell, mångkulturstaten alternativt etnisk samt religiös pluralism.

    Nationalstaten tar därmed rollen vilket upprätthållare från värden likt tolerans inom sitt eget territorium.

    Vad existerar enstaka stat?

    Andra enheter än nationalstater

    [redigera | redigera wikitext]

    Se även

    [redigera | redigera wikitext]

    Källor

    [redigera | redigera wikitext]

    • Barbro Ebran, "Europa måste utföra upp tillsammans med sitt förflutna", SvD, 15 mars 2005
    • Ali Khan, "The extinction of nation-states", American University International lag Review, Vol.

      7, s. 197-234, 1992

    • Tobias Harding, "Nationalstatens överraskande uthållighet", SvD 20 augusti 2004
    • Vår skapande mångfald, Världskommissionen till tradition samt tillväxt, 2:a rev. uppl., Unesco, 1996

    Noter

    [redigera | redigera wikitext]

    1. ^"nationalstat", Bonniers lexikon, grupp 13, huvudstaden, 1996, s. 250
    2. ^”nationalstat - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se.

      https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/nationalstat. Läst 2 april 2024. 

    3. ^Comparative Government and Politics. Rod Hague & Martin Harrop, Palgrave Macmillan 2007, sid. 24
    4. ^Comparative Government and Politics.

      Vad existerar enstaka stat?

      Rod Hague & Martin Harrop, Palgrave Macmillan 2007, sid. 20

    5. ^Vår skapande mångfald, Världskommissionen på grund av tradition samt tillväxt, 2:a rev. uppl., Unesco, 1996, s.73
    6. ^Se mot modell Ali Khan, "The extinction of nation-states", 1992. inom officiella kontext inom bland annat FN samt EU används på grund av övrigt "medlemsstater" på grund av detta, titta mot modell FN-stadganArkiverad 9 september 2007 hämtat ifrån the Wayback Machine..
    7. ^Vår skapande mångfald, Världskommissionen på grund av traditioner samt tillväxt, 2:a rev.

      2 Stater (s 22-51) 1 Förklara begreppen stat, nation, nation samt nationalstat.

      uppl., Unesco, 1996, s.58

    8. ^”Tobias Harding, "Nationalstatens överraskande uthållighet", SvD 20 augusti 2004”. Arkiverad ifrån originalet den 4 november 2006. https://web.archive.org/web/20061104001310/http://www.svd.se/dynamiskt/kultur/did_8001976.asp. Läst 13 september 2007. 
    9. ^Vår skapande mångfald, Världskommissionen till tradition samt tillväxt, 2:a rev.

      uppl., Unesco, 1996, s.69

    10. ^Vår skapande mångfald, Världskommissionen till tradition samt tillväxt, 2:a rev. uppl., Unesco, 1996, s.74 f