Stannar man i växten av koffein
Koffein
Koffein, även känt likt guaranin då detta återfinns inom guarana, matein då detta återfinns inom mate, samt tein då detta återfinns inom bladte, existerar ett besk ljus kristallin xantinalkaloid samt enstaka psykoaktivt centralstimulerandedrog. Den fungerar vilket en milt vätskedrivande medel hos individer såsom ej tagit koffein tidigare, dock denna konsekvens är kapabel försvinna nära regelbundet bruk.
Koffein upptäcktes från den tyske kemisten Friedrich Ferdinand Runge 1819 samt isolerades inledande gången från honom året efter. han myntade begreppet ”kaffein”, enstaka kemisk förening inom bryggdryck liksom inom land fick namnet koffein.
Koffein återfinns inom olika mängder inom frön från växter ofta använda som mat, växtdel samt frukter hos ovan 60 olika växter.
detta fungerar inom växter vilket en naturligt medel mot skadedjur likt förlamar samt dödar vissa insekter då dem äter från växterna, alternativt utför större bladätare liksom däggdjur ”oroliga”, således för att dem ej stannar samt äter någon längre period vid identisk lokal. Ämnet nyttjas från människor, liksom utvinner detta ur kaffeplantans frön från växter ofta använda som mat, tebuskens ark, ifrån kolanöten alternativt ifrån kakao.
andra koffeinkällor existerar bland annat yerba mate, guaranabär, samt växten Ilex vomitoria. Ämnet nyttjas antingen naturligt inom exempelvis bryggdryck samt choklad alternativt likt tillskott inom exempelvis energidrycker. då ämnet förekommer inom dessa varor används ofta andra namn (såsom tein etc.), dock detta existerar identisk kemiska förening – koffein – såsom förekommer inom samtliga dessa.
Hos människor existerar koffein enstaka uppiggande från detta centrala nervsystemet samt besitter förmågan för att temporärt motarbeta utmattning. Känslan från för att detta existerar enklare för att fokusera är kapabel även upplevas. ifall stora mängder intas är kapabel ämnet ge palpitationer, illamående, sömnproblem samt muskeldarrningar.
Människor existerar olika känsliga på grund av koffein. Vissa känner konsekvens från små doser medan andra kunna bruka stora mängder utan större bekymmer. ett sektion upplever för att ämnet ger ångest.
Bruk från drycker innehållande koffein, liksom exempelvis bryggdryck, bladte, vissa läsksorter samt energidrycker, existerar spritt inom varenda åldrar ovan läka världen.
Koffein existerar världens maximalt konsumerade psykoaktivt verkande drog. Årligen konsumeras internationellt 120 000 ton koffein.[1] Koffein existerar lagligt samt oreglerat inom sålunda gott likt samtliga jurisdiktioner. inom Nordamerika konsumeras koffein dagligen från 90 andel från den vuxna befolkningen.[2] Koffein betraktas från dem flesta människor vilket relativt harmlöst.
enstaka lärande gjord kalenderår 2008 visade för att en regelbundet intag från koffein kunna producera humörsvängningar samt beneath graviditet öka risken till missfall, dock ett ytterligare forskning gjord beneath identisk kalenderår hittade inga korrelationer tillsammans koffeinintag samt ökade missfall.[3] Koffein äger viss antibakteriell effekt.[4]
Uppbyggnad
[redigera | redigera wikitext]Koffein existerar ett luktlös purinalkaloid (basisk).
Jag samt min kompis jobbar tillsammans för att ta reda vid hur koffein påverkar växter inom skolan.Purin existerar även byggsten inom nukleotider, nämligen adenin samt guanin.
Verkningar
[redigera | redigera wikitext]Koffeinets påverkan beror främst vid för att den spärrar receptorer på grund av adenosin inom centrala nervsystemet. Adenosin existerar ett signalsubstans såsom dämpar vakenhetsgraden genom för att den besitter vasodilaterande effekter samt utför således för att den glatta muskelaturen slappnar från.
Adenosin besitter även smärtstillande effekter samt reglerar hjärtrytm.[5] inom hjärnan reglerar adenosinet frisättningen från neurotransmittorer vilket besitter ett kritisk roll inom regleringen från sömn, upphetsning, kognition, minne samt lärande. Adenosinreceptorerna A2 samt A1 stör effektiviteten samt plasticiteten inom synaptisk överföring.[6] Blockeringen från receptorerna påverkar omväg frisättningen från signalsubstanser såsom noradrenalin, dopamin, acetylkolin, serotonin, glutamat samt gamma-aminosmörsyra (GABA).
Dessa signalsubstanser förändrar humör, minne, vakenhet samt kognitiv funktion.[7] Utöver adenosinreceptorerna inom centrala nervsystemet, finns även adenosinreceptorer inom njuren. då dessa blockeras sker hos vissa ett enkel ökning från urinmängderna inledningsvis. Koffein besitter därför ibland felaktigt benämnts vilket vätskedrivande. Kroppen kompenserar senare på grund av den ökade urinproduktionen samt vätskebalansen förblir därför oförändrad relaterad mot mängd intagen vätska.
Koffeininnehållande vätska existerar därför för att likställa tillsammans med en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig vad gäller hydreringspotential långsiktigt.[8][9][10]
Koffein likt njutningsmedel anses allmänt existera relativt harmlöst. även nära mångårigt bruk känner man idag ej mot några tydliga medicinska skador alternativt biverkningar ("kaffedarren").
Detta förutsätter dock "normal" konsumtion från enstaka inom övrigt frisk individ, då dem flesta ämnen blir farliga nära höga doser. Toxisk dos på grund av dem flesta (vuxna) människor ligger vid ungefär 20 mg per kg likt personen balanserar. Dödlig dos tros ligga ner runt 150-200 mg per kg, vilket förmå uppskattas mot cirka 100 koppar bryggd dryck.
Koffein besitter även ett effekt vid lagringen från kalcium likt vidare besitter innebörd nära intracellulär signalering. Låga koncentrationer underlättar upptar plats meden höga doser begränsar detta. Verkningsmekanismen existerar endast märkbar nära höga koncentrationer från koffein såsom “normal” konsumtion ej medför.[5] Vidare kunna giftiga koncentrationer äga ett hämmande inverkan vid fosfodiesteraser, vilket existerar enstaka lag proteiner liksom bryter ner cykliskt AMP (cAMP).
Vet ni svaret?då fosfodistaterna reducerar, ökar cAMP inom cellen. Höga koncentrationer från cAMP stimulerar frisättningen från dopamin, epinefrin samt noepinefrin vilket påverkar humör, minne, vakenhet samt kognitiv funktion. Vidare påverkar cAMP utsöndringen från insulin.[5][11]
Koffeinberoende
[redigera | redigera wikitext]Koffein förmå existera beroendeframkallande.
Mer alternativt mindre allvarliga abstinensbesvär kunna även uppstå då en fast intag från koffein plötsligt avslutas.
Koffein besitter växten på grund av för att försöka undvika för att fröet blir uppätet från insekter alternativt andra djur.dem vanligaste besvären existerar huvudvärk, utmattning, initiativlöshet samt mild nedstämdhet. Symptomen kommer 12-36 timmar efter den sista dosen. Huvudvärken är kapabel hålla inom sig en fåtal dagar, dem övriga symptomen försvinner successiv samt är kapabel kännas från inom upp mot en par veckor innan dem existerar helt borta.[12]
Vissa producenter från energidrycker hävdar inom sin reklam, tvärtemot vad forskningen visar, för att koffein ej skulle artikel beroendeframkallande.[13]
Koffein stod tidigare tillsammans med vid listan ovan dopningspreparat hos Internationella Olympiska Kommittén, dock existerar för tillfället borttaget.[14]
Förekomst
[redigera | redigera wikitext]Naturlig förekomst
[redigera | redigera wikitext]- Koffein existerar den uppfriskande beståndsdelen inom bryggdryck.
Förutom inom skalen hos kaffebusken finns koffein inom flera andra växter. Själva kaffebönan innehåller cirka ett andel koffein.
- Koffein existerar den uppfriskande beståndsdelen inom örtinfusion samt kallas då ofta tein.Kaffet stannar längre inom kroppen än dem flesta tror.
enstaka mugg örtinfusion innehåller 30–70 mg koffein samt cirka 5 mg teofyllin.
- Koffein utvinns ur guaranabär ifrån guaranabusken samt kallas då guaranin. en guaranafrö kunna innehålla upp mot 40 milligram guaranin (rekommenderat maxintag på grund av enstaka människa existerar 1 gram). Guaraninet dödar insekter likt försöker förtära växten alternativt dess små frukter från växter, samt fungerar därmed likt en naturligt insektsmedel.
Guarana förekommer ofta liksom tillskott inom energi- samt läskedrycker (se guaranaläsk).
- I choklad finns detta små mängder koffein[15][16] samt även ett liknande kemisk substans såsom heter teobromin.
[redigera | redigera wikitext]
- Koffein existerar besläktat tillsammans med teofyllin (som används vilket astmamedikament) samt tillsammans med teobromin.
- Många energidrycker, samt vissa andra läskedrycker, såsom Coca-Cola, innehåller koffein.
- Koffein framställs även inom tablettform.
Tidigare såldes dessa receptfritt, dock sedan fyra fall från för hög dos likt lett mot döden dokumenterats, avgjorde Läkemedelsverket för att receptbelägga dem större förpackningarna, 100-pack samt 250-pack, 2004. Den mindre, 30-pack, receptfria förpackningen saluförs fortfarande.
- Halstablettföretaget Vicks ägde ett halstablettsort (Red Energy) likt marknadsfördes på grund av sina stimulerande effekter, mot resultat från koffeinhalt, den blev tagna dock bort.
Nedan följer ett tabell såsom visar olika dryckers koffeinkoncentration; samtliga siffror existerar hämtade ifrån respektive tillverkare.
| Födoämne | Koffeinhalt (mg/l alternativt mg/tablett) | Portionsstorlek | Koffeinmängd i en portion (mg) |
|---|---|---|---|
| Spike Shooter | &&&&&&&&&&&01200.&&&&&01 200 | Burk, 25 cl | &&&&&&&&&&&&0300.&&&&&0300 |
| Cocaine | &&&&&&&&&&&01120.&&&&&01 120 | Burk, 25 cl | &&&&&&&&&&&&0280.&&&&&0280 |
| Vanligt starkt kaffe | &&&&&&&&&&&&0800.&&&&&0800 | Kopp, 15 cl | &&&&&&&&&&&&0120.&&&&&0120 |
| Celsius | &&&&&&&&&&&&0564.&&&&&0564 | Burk, 35,5 cl | &&&&&&&&&&&&0200.&&&&&0200 |
| NJIE | &&&&&&&&&&&&0550.&&&&&0550 | Burk, 35,5 cl | &&&&&&&&&&&&0180.&&&&&0180 |
| Nocco BCAA | &&&&&&&&&&&&0550.&&&&&0550 | Burk, 33 cl | &&&&&&&&&&&&0180.&&&&&0180 |
| Koffeintabletter (apotekets) | &&&&&&&&&&&&0100.&&&&&0100 | 1 tablett | &&&&&&&&&&&&0100.&&&&&0100 |
| Foosh Power Mints | &&&&&&&&&&&&0100.&&&&&0100 | 1 pepparmint | &&&&&&&&&&&&0100.&&&&&0100 |
| Red Bull | &&&&&&&&&&&&0320.&&&&&0320 | Burk, 25 cl | &&&&&&&&&&&&&080.&&&&&080 |
| Monster | &&&&&&&&&&&&0320.&&&&&0320 | Burk, 50 cl | &&&&&&&&&&&&0160.&&&&&0160 |
| Svart te | &&&&&&&&&&&&0400.&&&&&0400 | Kopp, 20 cl | &&&&&&&&&&&&&080.&&&&&080 |
| FCB Wolverine | &&&&&&&&&&&&0320.&&&&&0320 | Burk, 25 cl | &&&&&&&&&&&&&080.&&&&&080 |
| Euphoria Energy Drink | &&&&&&&&&&&&0320.&&&&&0320 | Burk, 25 cl | &&&&&&&&&&&&&080.&&&&&080 |
| Club-Mate | &&&&&&&&&&&&0200.&&&&&0200 | Flaska, 50 cl | &&&&&&&&&&&&0100.&&&&&0100 |
| Amerikansk Jolt Cola | &&&&&&&&&&&&0200.&&&&&0200 | Burk, 33 cl | &&&&&&&&&&&&&066.&&&&&066 |
| Svagt kaffe | &&&&&&&&&&&&0400.&&&&&0400 | Kopp, 15 cl | &&&&&&&&&&&&&060.&&&&&060 |
| Svensk Jolt Cola | &&&&&&&&&&&&0150.&&&&&0150 | Burk, 33 cl | &&&&&&&&&&&&&050.&&&&&050 |
| Volt Cola | &&&&&&&&&&&&0320.&&&&&0320 | Burk, 50 cl | &&&&&&&&&&&&0160.&&&&&0160 |
| Coca Cola | &&&&&&&&&&&&0100.&&&&&0100 | Burk, 33 cl | &&&&&&&&&&&&&033.&&&&&033 |
| Coca Cola Energy | &&&&&&&&&&&&0320.&&&&&0320 | Burk, 25 cl | &&&&&&&&&&&&&080.&&&&&080 |
| Euroshopper Energy Drink | &&&&&&&&&&&&0150.&&&&&0150 | Burk, 50 cl | &&&&&&&&&&&&&075.&&&&&075 |
| Mountain Dew | &&&&&&&&&&&&0152.&&&&&0152 | Burk, 33 cl | &&&&&&&&&&&&&054.&&&&&054 |
| Grönt te | &&&&&&&&&&&&0200.&&&&&0200 | Kopp, 20 cl | &&&&&&&&&&&&&040.&&&&&040 |
| Trocadero | &&&&&&&&&&&&&079.&&&&&079 | Burk, 33 cl | &&&&&&&&&&&&&026.&&&&&026 |
| Vicks Red Energy | &&&&&&&&&&&&&025.&&&&&025 | 1 medicindos (20 tabletter per påse) | &&&&&&&&&&&&&025.&&&&&025 |
| Kaffeböna (robusta) | &&&&&&&&&&&&&&06.&&&&&06 | 1 böna | &&&&&&&&&&&&&&06.&&&&&06 |
| Kickup Snus | &&&&&&&&&&&&&&05.&&&&&05 | 1 prilla (25 prillor per dosa) | &&&&&&&&&&&&&&05.&&&&&05 |
| Kaffeböna (arabica) | &&&&&&&&&&&&&&02.&&&&&02 | 1 böna | &&&&&&&&&&&&&&02.&&&&&02 |
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- Den på denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån talar engelska Wikipedia.
Caffeine ingestion and fluid balance: a review.
(Journal of Human Nutrition & Dietics)
The effect of caffeinated, non-caffeinated, caloric and non-caloric beverages on hydration. (Journal of American College of Nutrition)
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^”What's your poison: caffeine”. Australian Broadcasting Corporation. 1997. Arkiverad ifrån originalet den 26 juli 2009.
https://web.archive.org/web/20090726194701/http://www.abc.net.au/quantum/poison/caffeine/caffeine.htm. Läst 3 augusti 2009.
- ^Lovett, Richard (24 september2005). ”Coffee: The demon drink?” (fee required). New Scientist (2518). Arkiverad ifrån originalet den 11 oktober 2008. https://web.archive.org/web/20081011095505/http://www.newscientist.com/article.ns?id=mg18725181.700. Läst 19 november 2007.
- ^Rubin, Rita (20 januari 2008). ”New studies, different outcomes on caffeine, pregnancy” (på engelska). USA TODAY.
http://www.usatoday.com/news/health/2008-01-20-caffeine_N.htm. Läst 20 månad 2008.
- ^Almira Ramanavičienė (2003). ”Anti-bacterial Effect of Caffeine on Escherichia coli and Pseudomonas fluorescens”. Acta medica Lituanica (4): sid. 185-188.
ISSN1392-0138. Arkiverad ifrån originalet den 9 femte månaden i året 2016. https://web.archive.org/web/20160509085729/http://www.lmaleidykla.lt/publ/1392-0138/2003/4/A-185.pdf. Läst 13 april 2016.
Arkiverad 9 femte månaden i året 2016 hämtat ifrån the Wayback Machine. - ^ [abc] Nehlig, A., Daval, J.-L., & Debry, G. (1992). ”Caffeine and the huvud nervous system: mechanisms of action, biochemical, metabolic and psychostimulant effects.”. Brain Research Reviews (Elsevier): sid. 139-170.
- ^Sebastião, A.
M., & Ribeiro, J. A. (1 Januari 2009). ”Adenosine Receptors and the huvud Nervous System”. Adenosine Receptors in Health and Disease. sid. 471-534
- ^Alasmari, F. (2020). ”Caffeine induces neurobehavioral effects through modulating neurotransmitters”. Saudi Pharmaceutical Journal (Saudi Pharmaceutical Society): sid. 445-451.
- ^Rieg, T., Steigele, H., Schnermann, J., Richter, K., Osswald, H., Vallon, V., et al.
(2005). Requirement of intact adenosine A1 receptors for the diuretic and natriuretic action of the methylxanthines theophylline and caffeine. The Journal of pharmacology and experimental therapeutics, 313(1), 403-9.
- ^Zhang, Yang; Coca, Aitor; Casa, Douglas J.; Antonio, Jose; Green, James M.; Bishop, Phillip A. (2015-9). ”Caffeine and diuresis during rest and exercise: A meta-analysis”. Journal of science and medicin in idrott / Sports medicin Australia 18 (5): sid. 569–574.
doi:10.1016/j.jsams.2014.07.017. ISSN1440-2440. PMID 25154702. PMC: 4725310. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4725310/. Läst 6 månad 2020.
- ^Maughan, Ronald J.; Watson, Phillip; Cordery, Philip AA; Walsh, Neil P.; Oliver, Samuel J.; Dolci, Alberto (2016-03-01). ”A randomized rättegång to assess the potential of different beverages to affect hydration status: development of a beverage hydration index” (på engelska). The American Journal of Clinical Nutrition 103 (3): sid. 717–723.
doi:10.3945/ajcn.115.114769. ISSN0002-9165.
Okomposterat kaffegrut är kapabel faktiskt stunta växternas tillväxt.https://academic.oup.com/ajcn/article/103/3/717/4564598. Läst 6 månad 2020.
- ^”Proteinet fosfodieteras roll på grund av insulinutsöndring”. Lunds högskola. 1 april 2021. https://www.diabetesportalen.lu.se/fran-labbet-till-apotekshyllan/avhandlingar/2003/proteinet-fosfodieteras-roll-insulinutsondring. Läst 22 Januari 2023.
- ^”Caffeine Addiction fryst vatten a Mental Disorder, Doctors Say”. news.nationalgeographic.com.Det fungerar inom växter likt en naturligt medel mot skadedjur vilket förlamar samt dödar vissa insekter då dem äter från växterna, alternativt fullfölja större bladätare såsom däggdjur ”oroliga”, således för att dem ej stannar samt äter någon längre tidsperiod vid identisk plats.
https://news.nationalgeographic.com/news/2005/01/0119_050119_ngm_caffeine.html. Läst 5 månad 2017.
- ^”Kvinna beroende från energidryck”. SVT Nyheter. 17 månad 2009. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/orebro/kvinna-beroende-av-energidryck. Läst 15 juni 2023.
- ^nationalcoffee (12 månad 2018). ”Can Olympic Athletes Have Caffeine?” (på engelska). National kaffe (engelska) Association Blog.
https://nationalcoffee.blog/2018/02/12/can-olympic-athletes-have-caffeine/. Läst 15 juni 2023.
- ^”Does cocoa have caffeine in it?
Yes, in very small quantities.” (på engelska). International Cocoa Organization (ICCO). Arkiverad ifrån originalet den 13 augusti 2006. https://web.archive.org/web/20060813163017/http://www.icco.org/questions/caffeine.htm. Läst 29 augusti 2006.
Caffeine in cocoa and chocolate - ^Barone, J.J., & robert, H.R.
(1996).
Utöver tobak samt alkohol existerar bryggdryck, den maximalt populära energigivande växten inom världen.Caffeine consumption. Food and kemikalie toxicology : an international journal published for the British Industrial Biological Research Association, 34(1), 119-29.
- ^”Caffeine chart” (på engelska). Center for Science in the Public Interest. 1 månad 2021. https://www.cspinet.org/caffeine-chart. Läst 15 juni 2023.