Vilket år infördes folkskolan i sverige
Folkskola inom Sverige
Folkskola fanns den primärskola inom landet vilket blev lagstadgad 1842 samt gav unge baskunskaper inom olika ämnen. Efter flera experiment beneath 1950- samt 1960-talet var man försökte tillsammans enhetsskola inom vissa kommuner samt skoldistrikt fanns skolformen sålunda gott såsom avvecklad inom start från 1970-talet då parallellskolesystemet upphört inom Sverige.[1]
Folkskolans tillkomst
[redigera | redigera wikitext]Den inledande fasta barnskolan inom land anses existera den likt inrättades inom Sigtuna1617.[2] Den inledande vid ruralt område upprättades från riksamiralen Carl Carlsson Gyllenhielm 1629 vid hans egendom Sundbyholm.
1640 beslöt riksdagen för att enstaka barnskola skulle etableras inom varenda tätort, var barnen skulle lära sig studera inom volym, nedteckna samt räkna. inom 1686 års kyrkolag stadgades bland annat för att kyrkoherden skulle lägga sig vinn ifall för att ungdomen inom hans socken lärde sig studera inom läsning samt förstå sina kristendomsstycken. 1737 bestämdes för att ungar borde lära sig studera inom läsning innan dem fyllde 10 kalenderår.
Tanken plats för att föräldrarna skulle lära sina små människor för att studera, samt ifall dem själva ej kunde låta klockare alternativt skolmästare utföra detta. inom praktiken fungerade detta ej riktigt lika väl likt detta fanns tänkt.
Den svenska folkskolans historia.1762 påbjöds för att skolmästare skulle anställas inom varenda socknar var klockaren ej egen kunde sköta uppgiften, dock regelverket fanns därför vagt för att ett fåtal skolor inrättades. nära slutet från 1700-talet fanns endast 150 fasta skolor inom land, dem flesta tillkomna genom enskilda donationer. Efter statskuppen 1809 föreslogs folkskolereformer nära dem flesta riksdagar.
mot ett start plats detta främst adeln likt stödde folkskoleutbyggnaden, dock tillsammans med tiden blev detta bondeståndet liksom blev folkskolans främsta förkämpar.[3]
Framstegen gick dock sakta.
Därför infördes 1858 småskolan, liksom tillsammans med 1882 års folkskoleplan blev tvåårig.1814 fanns 40 fasta samt 11 ambulerande skolor inom Linköpings stifts 214 församlingar, samt 44 fasta samt 14 ambulerande skolor inom Strängnäs stifts 170 församlingar. inom Växjö stift fanns 10 fasta samt 6 ambulerande skolor vid 187 församlingar. Bäst fanns Visby stift tillsammans fasta skolor inom samtliga 92 församlingar. detta förmå dock anmärkas för att från dessa skolor plats detta 59 andel såsom undervisade inom skrivning samt räkning, medan dem övriga 41 procenten endast lärde ut innantilläsning samt katekesen.
1812 genomfördes enstaka utredning inom huvudstaden, såsom visade för att 1 200 små människor, varav 400 flickor, fick skolundervisning. Detta beräknades artikel ungefär 15 andel från barnen inom staden.[3]
Vid start från 1840-talet ägde övertygelsen angående för att menige man behövde ett förbättrad utbildning mognat bland Sveriges inflytelserik män samt vunnit enstaka varm förespråkare inom själva kungahuset, nämligen dåvarande kronprins Oscar.
denne tog inom ett tidningsartikel mot orda till enstaka genomgripande reform från folkupplysningen.
samt tid 1838, då Karl Johan en halvt tid vistades inom Norge, begagnade kronprinsen sin ställning likt ordförande inom den tillförordnade regeringen mot för att förbereda enstaka massiv omdaning inom frågan. inledande steget plats för att regeringen utfärdade en cirkulär mot domkapitlen tillsammans med anmodan för att inkomma tillsammans förslag mot folkskolornas omdaning.[4]
Till 1840–41 års riksdag lades fram en regeringsförslag inom folkskolefrågan i enlighet med vilken detta inom varenda socken borde anställas minimalt enstaka pedagog likt skulle informera utbildning nära fast alternativt flyttande skola.[5] i enlighet med underlaget fanns då inom rikets 2 308 socknar 1 009 fasta skolor tillsammans 1 030 pedagog samt 377 församlingar tillsammans 508 ambulerande pedagog.
1 211 socknar saknade ännu helt skolundervisning. ämnen likt dök upp fanns angående särskilda ”fattigskolor” skulle etableras alternativt ifall den obligatoriska folkskolan borde omfatta även flickor. Den 18 juni 1842 fastställdes folkskolestadgan.[3] i enlighet med denna stadga skulle minimalt enstaka – helst fast – folkskola etableras inom varenda socken, samt varenda föräldrar blev skyldiga för att låta sina unge erhålla utbildning ej endast inom innanläsning samt kristendom utan även inom skrivning samt räkning.
Minimilönen på grund av läraren skulle utgöra 8 tunnor spannmål samt 53 riksdaler 16 skilling banco inom penningar samt kofoder samt bostad, bestående från en litet lokal. detta plats enstaka avsevärd förbättring från skollärarnas ekonomiska ställning, även ifall lönen ej gick upp mot vilket liksom brukade bestås ett bonddräng inom Skåne.[6]
Folkskolan infördes tillsammans med enstaka dispenstid vid fem tid på grund av för att ge socknarna tillfälle för att inrätta skolor samt anställa pedagog.
inom praktiken visade detta sig omöjligt för att ett fåtal detta kurera för att fungera därför snabbt. ursprunglig 1850 plats folkskolor allmänt inrättade, förutom inom några från dem nordligaste socknarna. 1853 medgavs avlägsna byar chans för att inrätta provisoriska skolor utan kvalificerade pedagog, beneath förutsättning för att dessa pedagog godkänts från socknens pastor.
Någon läsundervisning fanns ifrån start ej inom folkskolan, till eleverna förutsattes äga fått den elementär undervisningen inom hemmen.
Folkskolans förutsättningar samt framväxt 1840-1900.detta visade sig dock ej fungera, på grund av dem flesta studenter ägde ej dem erforderliga kunskaperna då dem började inom skolan. Därför infördes 1858 småskolan, såsom tillsammans 1882 års folkskoleplan blev tvåårig. 1919 samordnades småskola samt folkskola helt.[3]
Folkskolan styrdes inom start från sockenstämmorna, dock efter 1862 års kommunalreform från kyrkorådet samt ursprunglig 1930 övertog kommunerna driften från skolorna.
Skoltiden fanns ifrån start ej reglerad dock 1878 tog ett normalplan på grund av 6–7-årig skolundervisningsform fram, vilket tillsammans 1882 års folkskolestadga blev obligatorisk.[3]
Undervisning
[redigera | redigera wikitext]Skolstarten skedde vanligtvis nära sju års ålder. Folkskolestadgan föreskrev för att barnen skulle börja före slutet vid sitt 9:e levnadsår.
Även angående den svenska folkskolan blivit berömd såsom 6-årig utökades den tillsammans tiden genom fortsättningsskola (sjunde samt åttonde klass) likt ifrån 1877 fick statsbidrag. 7-årig folkskola lagstadgades 1936 samt ifrån 1950-talet började 8-årig folkskola bli lagstadgad. Folkskolan blev således kallad ”bottenskola” på grund av dem liksom sedan valde för att analysera nära läroverk, dock till dem flesta inom landet blev folkskola den enda formen.
Genom folkskolestadgan 1842 blev folkskolan Sveriges inledande obligatoriska folkundervisning.Samundervisning tillämpades inom den svenska folkskolan. Man ägde klasslärare inom form eller gestalt från folkskollärare samt småskollärare, ej ämneslärare såsom inom läroverken, tillsammans undantag till praktiska ämnen likt skolkök, hantverk samt gymnastik tillsammans lek samt idrott, samt böckerna fanns inom bänk. Skolaga tillämpades; ifrån slutet från 1800-talet minskade dock användandet från agan samt 1958 förbjöds den helt.
Grundskola ersätter folkskolan
[redigera | redigera wikitext]Med enhetsskolans samt grundskolans framväxt inom land beneath efterkrigstiden upphörde folkskolan inom start från 1970-talet.
Folkskola plats ett äldre skolform inom landet vilken existerade år 1842 – 1972.Kvarlevor ifrån folkskolan kunde främst märkas inom grundskolans låg- samt mellanstadium (skolbänkar, klasslärare), medan högstadiet främst hämtade inspiration ifrån läroverken (ämneslärare tillsammans mera). ett folkskola hette ofta även ”folkskola” inom namnet, medan enhetsskolan/grundskolan oftast bara använt ”skola” inom namnet.
Ämnen
[redigera | redigera wikitext]Läroplaner
[redigera | redigera wikitext]Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Ett människor börjar skolan: folkskolan 150 år : 1842-1992.
Stockholm: Allmänna förl.
folkskola, den elementär obligatoriska lärcentrum vilket infördes inom land 1842.1992. Libris7267436. ISBN 91-38-40489-3
- Richardson, Gunnar (2010). Svensk utbildningshistoria: lärcentrum samt samhälle förr samt nu (8. rev. uppl.).Folkundervisningen inom land inleddes ej tillsammans med folkskolestadgan 1842.
Lund: Studentlitteratur. Libris11894363. ISBN 978-91-44-05552-7
- Wagnsson, Ruben; Nils Wikström (1942). Svenska folkskolans ledning inom mening samt bild. Stockholm: Biografiskt Galleri. Libris8081606
- Westberg, Johannes (2014), för att bygga en skolväsende: Folkskolans förutsättningar samt framväxt 1840-1900 (Nordic Academic Press)
- Westberg, Johannes (2019), "Basic Schools in Each and Every Parish: The School Act of 1842 and the Rise of Mass Schooling in Sweden" (Palgrave Macmillan, 2019)
- Wästerfors, David (2000). ”Skolstart – den svenska folkskolans historia”. Populär historia (Lund : Populär saga, 1991-) 2000:5,: sid. 7-10 : ill..
ISSN 1102-0822. ISSN1102-0822 ISSN 1102-0822. http://popularhistoria.se/artiklar/skolstart-den-svenska-folkskolans-historia.
Libris3189659