Övergå från vätska till gasform
Aggregationstillstånd
Aggregationstillstånd kallas även aggregationsform samt existerar dem olika former liksom en material kunna befinna sig inom beroende vid temperatur samt tryck. dem tre inom vardagslivet vanligaste formerna existerar gasform, flytande struktur samt fast form eller gestalt.
Vid högre temperaturer bildas istället plasma, samt nära låga formar vissa ämnen Bose–Einstein-kondensat. nära extremt högt tryck uppstår tillståndet degenererad ämne.
Aggregationstillstånd kallas ibland faser, dock fas äger enstaka mer bestämd innebörd. Diamant samt grafit existerar numeriskt värde olika faser från grundämnet kol, dock dem existerar inom identisk aggregationstillstånd, nämligen fast, nära rumstemperatur.
Aggregationstillståndet hos en kurs tillsammans ett bestämd kemisk formel betecknas tillsammans med (g), (l) respektive (s) efter formeln (beteckningarna står på grund av gas, liquid respektive solid). en modell existerar vätska, H2O, liksom förmå inträffa såsom vattenånga alternativt H2O (g), flytande dricksvatten alternativt H2O (l), samt fryst vatten alternativt H2O (s).
Vi äger alltså sett ett fasövergång ifrån gasfas mot vätskefas, vilket man kallar kondensation.De tre klassiska tillstånden
[redigera | redigera wikitext]Fast
[redigera | redigera wikitext]Partiklarna (joner, atomer alternativt molekyler) existerar packade tätt tillsammans. Krafterna mellan partiklarna existerar således starka för att partiklarna ej är kapabel röra sig fritt, utan endast vibrera.
Detta betyder för att solid ämne äger ett stadig, avgränsad struktur samt ett bestämd volym. Solid ämne kunna bara ändra struktur genom för att man brukar våld mot den, mot modell bryter alternativt klipper den.
Solid ämne kunna transformeras mot flytande tillåtelse (vätska) genom för att man smälter den. Den kunna även förvandlas mot gas genom sublimering.
Flytande
[redigera | redigera wikitext]Krafterna mellan molekylerna existerar viktiga, dock molekylerna äger tillräckligt tillsammans med energi på grund av för att röra sig inom relation mot varandra samt strukturen existerar rörlig.
Vattnets olika faser samt övergångarna däremellan existerar oerhört viktiga på grund av vädret samt klimatet.detta betyder för att formen ej existerar bestämd, utan blir bestämt från den container vätskan befinner sig inom. Hos enstaka ideal vätska existerar volymen bestämd, sålunda länge temperaturen existerar konstant. inom praktiken existerar dock vätskor inom någon mån kompressibla, dock långt ifrån vid identisk sätt vilket gaser.
Gas
[redigera | redigera wikitext]Molekylerna besitter sålunda många kinetisk energi för att krafterna mellan dem existerar små (eller noll, hos enstaka ideal gas) samt molekylerna befinner sig långt ifrån varandra.
När en material byter aggregationstillstånd således genomgår detta enstaka s.k.ett gas äger ingen bestämd struktur alternativt volym, utan fyller år upp kurera den container den befinner sig inom.
En vätska är kapabel transformeras mot gas, angående man nära konstant tryck värmer upp den mot dess kokpunkt.
Övriga tillstånd
[redigera | redigera wikitext]Plasma
[redigera | redigera wikitext]Plasma existerar joniserad gas, vilken existerar nära många höga temperaturer (flera tusen grader Celsius).
nära dessa temperaturer börjar elektronerna lämna atomerna vilket resulterar inom fria elektroner, vilket inom sin tur innebär för att plasman leder ström samt reagerar starkt vid elektromagnetiska fält.
Två modell vid plasma existerar flamma samt den ämne stjärnor består från. Plasma existerar detta vanligaste aggregationstillståndet inom universum.
Degenererad materia
[redigera | redigera wikitext]Degenererad ämne existerar en föreslaget femte aggregationstillstånd.
Övergång förmå ibland även ske direkt ifrån fast status mot gas alternativt tvärt angående, vilket kallas sublimering.beneath extremt högt tryck packas materien mot således upphöjd densitet för att den transformeras mot en nytt status. en modell existerar den ämne man antar för att neutronstjärnors kärnor består från, gravitationen existerar var sålunda kraftfull för att atomerna kollapsat; elektronerna besitter pressats in inom kärnan samt tillsammans tillsammans med protonerna bildat neutroner likt existerar därför tätt sammanpackade för att neutrondegenererad ämne uppstått.
Bose-Einstein-kondensat
[redigera | redigera wikitext]Bose-Einstein-kondensat existerar en aggregationstillstånd såsom vissa ämnen förmå övergå mot nära extremt låga temperaturer. Då sjunker atomernasinre energi, samt därmed deras rörelsemängd, vilket leder mot för att osäkerheten inom deras position ökar. då osäkerheten överstiger avståndet mellan bosoner (atomer tillsammans med heltaligt spinn), blir atomerna ourskiljbara partiklar.
dem hamnar inom identisk kvantmekaniskagrundtillstånd tillsammans identisk vågfunktion.
Atomernas fas blir koherent samt detta förmå ge upphov mot interferens- samt diffraktionsmönster vid en sätt liksom existerar jämförbart tillsammans med laserljus.
Skillnader mellan olika aggregationstillstånd
[redigera | redigera wikitext]Skillnaden mellan dem olika tillstånden existerar intuitivt enkel för att uppfatta, dock svårare för att definiera vid en exakt sätt.
en tema inom fast tillåtelse förmå ej enkel deformeras utan äger mindre kompressibilitet samt oftast högre densitet än inom dem andra tillstånden. Både vätskor samt gaser däremot anpassar sin struktur efter detta omgivande utrymmet, samt gaser fyller år detta helt. Bortom den kritiska punkten avslutas även skillnaden mellan vätska samt gas.
Från fast (s) mot gas (g) utan för att passera flytande.På mikroskopisk nivå besitter fasta ämnen enstaka regelbunden kristallstruktur medan flytande samt gasformiga ämnen äger enstaka obestämd oordnad struktur.
Övergångar mellan olika aggregationstillstånd
[redigera | redigera wikitext]Vilket status en tema befinner sig inom beror vid omgivningens temperatur samt tryck.
nära tillräckligt nedsänkt temperatur samt högt tryck existerar samtliga ämnen fasta, samt nära tillräckligt upphöjd temperatur samt lågt tryck förändras samtliga ämnen inom plasma. Den matematiska beskrivningen från övergångar mellan aggregationstillstånd existerar inom princip en specialfall från beskrivningen från fasövergångar.
Smältning/stelning
[redigera | redigera wikitext]Övergången på grund av en material ifrån fast form eller gestalt mot flytande kallas smältning samt sker nära temat smältpunkt, då temperaturen ökar.
Stelning sker även nära smältpunkten, angående temperaturen reducerar, dock ifall man talar ifall dricksvatten förmå man kalla den till fryspunkt. Materialkonstanten likt bestämmer hur många energi såsom måste tillföras till för att smälta ämne (som äger värmts upp mot smältpunkten) kallas smältentalpi alternativt smältvärme.
Materiens tre former.Förångning/kondensation
[redigera | redigera wikitext]Den energimängd likt behöver tillföras till för att förånga flytande ämne (som befinner sig nära kokpunkten) kallas till förångningsentalpi (på motsvarande sätt kondenseras ånga mot vätska angående temperaturen underskrider kokpunkten). Förångningen sker tills ångan existerar "mättad", detta önskar yttra består från ren gas.
Ju högre temperatur förångningen sker nära, desto större tryck hos den mättade ångan. ifall ett mättad ånga kyls ned därför är kapabel den bli övermättad, vilket existerar en instabilt status.
Man är kapabel tänka vilket således för att vätskefasen existerar en mellansteg mellan den fasta fasen (där dem intermolekylära krafterna håller ihop allting) samt gasfasen (där partiklarna rör sig helt fria ifrån varandra).Minsta störning får då ett sektion från ångan för att kondensera, tills trycket sjunka mot enstaka stadig nivå.
Sublimering
[redigera | redigera wikitext]Övergång är kapabel ibland även ske direkt ifrån fast status mot gas alternativt tvärt angående, vilket kallas sublimering. mot modell sublimerar koldioxid nära normalt tryck samt enstaka temperatur vid −78 °C.
passage ifrån gas struktur mot fast struktur kallas även deposition.