Vad är etiskt i den lindrande vård

Principles of Biomedical Ethics 1977

 Boken Principles of Biomedical Ethics publicerades 1977 från Tom Beauchamp samt James Childress. Tom Beauchamp ingick inom den kommission såsom arbetade fram Belmont-rapporten. dem utvecklade tillsammans enstaka serie principer såsom dem flesta är kapabel artikel ense ifall, ett ansats likt idag kallas principlism.

dem hoppades för att dessa fyra principer skulle existera detaljerade nog för att guida etiska analyser samt beslut, dock även allmänna samt flexibla nog för att behärska appliceras inom olika kontexter, fall samt t.

Bakgrund: Sjuksköterskan besitter en stort etiskt ansvar gällande patientens omvårdnad.

o. m.

inom olika kulturer.

De fyra principer dem tog fram existerar centrala inom medicinsk etik: respect for autonomy, non-maleficence, beneficence, and justice.

Respekten till autonomi

Ordet kommer ifrån detta grekiska orden ”autos” samt ”nomos”och innebär konkret enstaka ”människa såsom är kapabel styra själv”. ett autonom individ existerar någon vilket kunna egen fatta beslut/avgöra saker liksom rör ett egen.

Begreppet autonomi existerar idag centralt, ej bara inom etik, utan inom rättsväsen samt politik. i enlighet med Dworkin existerar autonomi ”a moral, political and social ideal”. Immanuel Kant menade för att människan existerar ”själv-lagstiftare”.

Respekten på grund av autonomi fokuserar vid för att respektera enstaka ytterligare persons kapacitet för att fatta beslut själva.

inom ett vårdkontext visar patienten för att han kunna fatta en beslut genom för att ta mot sig upplysning, visa för att han/hon förstår informationen samt förmå utföra en omröstning utifrån detta. ett kompetent patient anses behärska fatta beslut inom problem att diskutera vilket rör ens lekamen samt vård – förutsatt för att man får upplysning samt förklaringar angående t.

ex bedömning samt behandlingsalternativ vid en sätt liksom patienten är kapabel förstå.

Alla individer existerar dock ej fullt autonomi – detta finns grader för att ta hänsyn mot.

Rätten mot vård existerar ej enbart ett medborgerlig rättighet utan även enstaka mänsklig rättighet.

små människor äger ett ökande autonomi (dvs kapacitet för att förstå komplex data samt agera vid det). Vissa saker är kapabel ungar fatta beslut angående, dock ej varenda. Vissa individer existerar temporärt begränsade inom för att utöva sin autonomi, t. ex angående enstaka individ existerar medvetslös, sövd alternativt påverkad.

Etik samt en gott bemötande existerar grunden till för att samtliga medborgare bör ett fåtal vård vid lika villkor.

på denna plats visar vårdpersonal respekt på grund av autonomi genom för att prata tillsammans med anhöriga angående vad patienten besitter sagt alternativt skrivit alternativt vid något annat sätt demonstrerat sina åsikter samt vilja. detta finns även individer tillsammans enstaka begränsad och/eller avtagande autonomi. mot denna samling hör personer tillsammans med sjukdomar vilket påverkar den kognitiva funktionen samt reducerar personens kapacitet för att förstå resultat samt fatta beslut utifrån det.

I en forskningssammanhang existerar respekten till autonomi huvud samt dem forskningsetiska riktlinjerna existerar utförliga inom krav vid data samt informationsinnehållet.

enstaka autonom individ bör även respekteras till sin fria vilja för att fatta beslut, sålunda just frivillighet framhävas samt för att deltagande inom undersökning ej vid något sätt påverkar ytterligare vård (och man är kapabel yttra nej då liksom helst).

Respektera ett människas korrekt mot autonomi innebär även för att man ej får undanhålla enstaka patient nödvändig kunskap såsom kunna påverka ens beslut.

Patienten bör existera fri för att besluta samt beslutet får ej påverkas vid något sätt, ej genom manipulation, övertygande alternativt undanhållande från fakta.
Vårdpersonal måste alltså existera sanningsenliga. detta ligger även inom vårdpersonalens (läkarens) ansvar för att säkerställa för att någon utomstående (t.

ex. anhöriga) ej försöker påverka en beslut.

Det innebär en krav vid vårdaren för att artikel öppen till personens allegori samt livssituation [2].

detta kunna handla ifall för att tacka ja alternativt nej mot behandling

Icke-skada principen (non-maleficence)

Icke-skada principen innebär för att man besitter skyldigheten för att ej skada patienter. Beauchamp samt Childress skriver: “the principle of non-maleficence obligates us to refrain from causing harm to others.” detta är kapabel både gälla fall var man medvetet alternativt omedvetet löper fara för att skada patienten.

inom ett vårdkontext kunna man tänka sig numeriskt värde situationer:

• Där man utsätter enstaka patient till fara för att skadas samt var man existerar medveten ifall risken
• Där man omedvetet alternativt utan intention orsakar skada till enstaka patient

Precis vilket inom juridiken finns kriterier: vårdgivaren måste äga haft vårdförhållande mot patienten, samt personalen måste äga brutit enstaka plikt/professionellt åtagande.

Skadan måste artikel känslomässig alternativt kroppslig. Vårdpersonal äger skyldighet för att ej skada patienter (negativ skyldighet)

Inte skada principen samt utföra gott principen går ofta grabb inom grabb inom hälso- samt medicinsk hjälp. till för att behärska hjälpa, behandla samt förhoppningsvis bota behövs ofta för att patienten genomgår provtagningar, utredningar samt behandlingar liksom även förmå innebära skada (smärta).

De 4 etiska principerna existerar centrala inom hälso-och sjukvården.

på grund av vårdpersonal handlar detta då angående för att balansera detta såsom är kapabel skada tillsammans effekten, dvs detta likt kunna leda mot för att patienten blir bättre.

Benficence

Beneficence, för att utföra gott, innebär för att oss, förutom för att respektera patientens korrekt mot autonomi samt undviker för att skada, även försöker bidra mot ett persons välmående samt välbefinnande.

Man bör utföra gott på grund av patienten samt detta görs genom för att vården undersöker, behandlar samt ökar hälsan hos den liksom söker, samt inom längden bidrar mot enstaka ökad välmående. en enkelt modell existerar då man förskriver antibiotika till ett infektion, alternativt vårdar ett hjärtsjuk patient vid ett sektion.

detta goda uppstår då patienten tillfrisknar.

En från grundprinciperna inom den medicinska etiken existerar autonomi alternativt rätten mot självbestämmande.

Vårdpersonal besitter enstaka skyldighet för att hjälpa personer likt behöver vård (positiv skyldighet).

Justice

Rättvisa handlar ifall för att man bör behandla samtliga rättvist inom hälso-och sjukvården. detta handlar även angående hur man bör distribuera tex vårdens tillgångar vid en rättvist sätt, var varenda bör erhålla ta sektion från dessa då dem existerar inom behov från detta.

Inom hälso- samt sjukvården handlar detta även ifall för att varenda individ (och grupper från individer) bör äga identisk möjligheter för att ett fåtal vård – samt för att inga individer bör äga sämre förutsättningar än andra.

Man skulle även behärska ta tillsammans med skyldigheten för att ej diskriminera (jfr dem 7 grunderna i enlighet med Diskrimeringslagen).

rätt och jämlikhet inom vården existerar enstaka komplicerad fråga. Idealet existerar för att samtliga får vård efter behov då dem behöver detta, dock därför existerar detta ej riktigt inom verkligheten. flera studier inom landet visar för att detta finns hinder från flera olika typer på grund av för att samtliga bör äga passage mot ett rättvis vård.

För vårdpersonal innebär principen för att man bör utföra sitt jobb sålunda för att man behandlar varenda lika, samt för att man bidrar mot enstaka jämställd samt jämlik vård.

på grund av mer information ifall hur oss då bör utföra då oss ändå måste rangordna, titta fliken ”prioriteringar inom vården”.

De 4 principerna: fördelar samt nackdelar

Det finns både fördelar samt nackdelar tillsammans principlism. Metoden existerar enkel för att nyttja samt detta stämmer utmärkt tillsammans med våra intuitioner då oss resonerar samt fattar beslut.

Den går även enkel för att applicera vid vardagsfall man möter. Nackdelarna vilket äger förts fram existerar för att metoden existerar till lätt till komplexa situationer samt för att detta ej finns något stöd till hur oss bör hantera detta faktum för att principer ofta krockar.

Några modell vid då principerna krockar

Det finns flera modell vid då principerna krockar.

Oftast existerar detta situationer var autonomi krockar tillsammans med ej skada-göra gott. en modell existerar då paternalism fanns vanligt inom läkarkåren (och existerar kvar inom flera länder) samt då läkaren istället till för att informera patienten ifall för att denne ägde ett cancer inom sent stadie samt omöjlig för att operera – valde för att ej yttra detta mot patienten på grund av för att ej skada patienten mer än nödvändigt.

Idag förmå identisk krock, dvs mellan ej skada samt autonomi aktualiseras då t. ex anhöriga ber läkaren för att ej informera på grund av deras gamla mamma/pappa för att dem bara besitter enstaka kreditkort tidsperiod kvar inom existensen. inom Asien skulle dessutom anhöriga be för att dem bör artikel dom såsom bör informera patienten – då den individuella autonomin ej balanserar tyngst.

Ett annat modell vilket ofta till fram existerar då enstaka patient liksom tillhör Jehovas vittnen avstår blod transfusion trots för att denne kunna mista existensen – samt vårdgivaren accepterar beslutet (respekt till autonomi) dock försöker ändå för att erhålla patienten för att ta emot behandlingen (göra gott).

Hur resonerar då Beauchamp and Childress?

Principerna autonomi, ej skada, utföra gott samt rätt och jämlikhet fungerar bäst tillsammans – ingen princip balanserar mer än dem andra.

detta finns ingen inbördes rangordning. Beauchamp samt Childress diskuterar för att då principerna krockar tillsammans med varandra därför måste man avgör hur man kunna balansera kraven såsom uppstår genom varenda princip.

En inledande internationell moralisk kod till sjuksköterskor antogs från International Council of Nurses (ICN) 1953.

Detta leder ej per automatik mot färdiga svar, menar dem, dock detta existerar genom öppen dialog, var, man tar hänsyn mot varenda parter såsom existerar involverade, man hittar den bästa chansen till för att åtgärda etiska problem.

Principerna existerar ej absoluta vid därför sätt, detta utgör ej den enda vägen. Beauchamp samt Childress menade däremot för att dem kunna artikel mot hjälp då man behövde enstaka öppen, väsentlig dialog kring vad såsom plats detta bästa samt genom detta även balansera olika synvinklar vid hur man löser en moralisk bekymmer (jfr etiska teorier).

Mer på denna plats samt här.