Rödbrun fågel med vit hjässa
Rödstjärt
Rödstjärt (Phoenicurus phoenicurus) existerar ett insektsätande bevingat djur vilket tillhör familjen flugsnappare. Den existerar enstaka flyttfågel vilket häckar inom stora delar från Europa samt Centralasien, samt även inom allra nordligaste Afrika. Den övervintrar främst inom Centralafrika.
Utbredning samt taxonomi
[redigera | redigera wikitext]Rödstjärten existerar ett flyttfågel liksom häckar inom nordvästra Afrika, ovan stora delar från Europa samt Centralasien.
Bofink (hane).Dess häckningsområde sträcker sig ifrån Marocko, Algeriet samt Tunisien inom Afrika samt ovan inom stort sett bota Europa var den existerar allmänt förekommande, dock väldigt lokalt vid exempelvis Irland samt ej vid Island. Vidare häckar den österut genom Sibirien, därför långt österut liksom mot sjö i ryssland samt sålunda långt söderut såsom mot bergskedjorna Altaj samt Tarbagatai, samt mot södra Turkmenistan, sydöstra Uzbekistan, västra Afghanistan, Iran, Kaukasus samt Turkiet.
Den övervintrar främst inom Afrika, samt då främst vid Central- samt Västafrikassavanner, dock även lokalt vid Arabiska halvön.
Taxonomi
[redigera | redigera wikitext]Rödstjärtarna existerar ett lag tillsammans med fåglar såsom bildar ett väl avgränsad klad[4] Tidigare placerades denna assemblage inom familjen trastar dock idag placeras den oftast inom familjen flugsnappare (Muscicapidae) inom underfamiljen Saxicolinae tillsammans tillsammans med bland andra buskskvättor samt stenskvättor.[4]
Arten delas upp inom numeriskt värde ganska väl begränsad eller markerad av gränser underarter likt från Clements et al. 2015 behandlas liksom numeriskt värde monotypiska grupper:[5]
Förekomst inom Sverige
[redigera | redigera wikitext]Rödstjärt häckar inom all landet, dock förekomsten existerar tätare nära norrländsk tallmo samt inom fjällbjörkskog.[6] Den anländer mot landet beneath inledande halvan från april-maj samt ändrar bostadsort inom augusti-september, dock arten observeras kvar sålunda sent såsom inom mitten från oktober.[7]
Kännetecken
[redigera | redigera wikitext]Utseende
[redigera | redigera wikitext]Rödstjärten existerar enstaka slank bevingat djur liksom mäter 13-14,5 centimeter vid längden[8] samt balanserar mellan tolv samt 20 gram.
Den besitter mörk vass näbb, typisk till insektsätande fåglar, samt svarta ben.[8] Den sitter ofta upprätt samt darrar tillsammans den roströda stjärten.[8] Den adulta hanen äger sommartid enstaka iögonfallande färgad fjäderdräkt tillsammans djupsvart ansikte samt hals; ljus panna; grå hjässa, nacke samt rygg; samt brunaktiga vingar.
Bröstet, buken samt stjärten existerar briljant tegelröda, var egenskap som beskriver ett objekts utseende i olika nyanser vid stjärtens mellersta stjärtpennor varierar ifrån chokladfärgad mot mörk.
Honan existerar oansenligare brunt färgad tillsammans ljust beigevitt bröst samt ljus mage samt undergump, medan stjärten existerar färgad liksom hanens.
Under sensommaren, innan flytten, genomför rödstjärten ett fullständig ruggning[9] samt anlägger då enstaka klädsel tillsammans med ljusa bräm, vilket ger den en närmast urtvättat utseende.[8] Dessa ljusa bräm nöts försvunnen beneath vintern vilket resulterar inom hanens kraftfullt nyanserade praktdräkt angående våren.
Hanen hos den sydöstliga underartenP. p.
Rödstjärten existerar enstaka talrik bevingat djur tillsammans med stort utbredningsområde.samamisicus skiljer sig ifrån nominatformen genom för att den adulta hanen besitter enstaka mörkare rygg samt en vitt armpennestråk. Även honan äger antydan mot ljusa armpennor.[8]
Läte
[redigera | redigera wikitext]Fågeln börjar sjunga tidigt inom gryningen samt sången består från korta vemodiga flöjttoner liksom följs från fler drillar alternativt djupare stavelser.[8] Den imiterar även gärna andra fåglar.
Dess lockläte påminner ifall lövsångarens mjuka tvåstaviga uppåtvissling huit dock avslutas ofta tillsammans en hårt tickande läte: tick-tick-tick.[8]
Ekologi
[redigera | redigera wikitext]Rödstjärten sitter oftast vid nedre grenar alternativt små buskar samt darrar då typiskt tillsammans stjärten.
Biotop
[redigera | redigera wikitext]Rödstjärtens biotop existerar olika typer från skogsmarker, ifrån äldre tallskog inom norr mot löv- samt blandskog inom söder. Den förekommer inom parkanläggningar, fruktträdsodlingar, skogskanter, ljusa skogar samt trädgårdar. Den placerar ofta sitt bo inom skogar tillsammans gammalt timmer var sprickor samt springor äger bildats.
Här finns ett lätt sökfunktion såsom sortera fram dem fåglar vilket är kapabel tänkas besöka ditt fågelbord.Häckning
[redigera | redigera wikitext]Rödstjärten placerar sitt bo främst inom trädhål, dock även inom byggnader, håligheter inom marken, stenrösen samt fågelholkar.[7] Boet byggs från honan samt består maximalt från torra strån.[7] Den lägger inom medelvärde 5-7 enfärgat ljust grönblå hönsägg vilket ruvas från honan inom elva mot 15 dygn.
Kullar tillsammans med allt ifrån tre mot tio vanligtvis för fortplantning hos djur besitter rapporterats. Ungarna stannar sedan inom boet inom tolv mot 15 dygn samt matas från båda föräldrarna.[7] Även efter för att dem lämnat boet tas dem angående grabb beneath enstaka period från föräldrarna innan dem existerar flygga.[7] Observationer från numeriskt värde kullar per häckningssäsong äger rapporterats därför långt norrut vilket nära Abisko inom Torne Lappmark.[7]
Göken, såsom existerar enstaka häckningsparasit, lägger ofta sitt vanligtvis för fortplantning hos djur inom rödstjärtsbon.[6]
Föda
[redigera | redigera wikitext]Rödstjärten livnär sig från insekter, både larver samt adulta, samt spindlar.
Den tar maximalt födan ifrån marken dock den fångar även insekter inom luften; detta utför främst hanarna.[7] vid sensommaren samt hösten äter den även bär.[7] Den födosöker genom för att genomföra korta flygturer då den snappar efter insekter alternativt genom för att utföra mindre mottagning vid marken var den fångar insekter.
Rödstjärten samt människan
[redigera | redigera wikitext]Namn
[redigera | redigera wikitext]Vanliga äldre svenska namn vid rödstjärt plats "vippstjärt" samt "kvickstjärt".[10] andra äldre lokala svenska namn existerar "raudträssla", "raudtrissle" alternativt "raud trissla" vid Gotland, "breksparren" inom Västerbotten, "furulus" inom Norrland, "röufogel" inom Norrbotten, "rödstylesparv" inom Jämtland samt "rödsparv" inom Dalarna.[10]
Mytologi samt folktro
[redigera | redigera wikitext]I stora delar från norra samt östra Europa fanns förr föreställningen för att rödstjärten fanns enstaka helig bevingat djur, ofta förknippad tillsammans med Frälsaren.[10] enstaka utbredd legende berättar för att ifall man betedde sig illa mot rödstjärten mjölkade korna blod,[10] samt fågeln äger därför inom vissa delar haft namn såsom "blodfågeln".
inom andra legender existerar rödstjärten istället olycksbringande.
Rödstjärt © Steve Dahlfors.Exempelvis mjölkar korna blod alternativt får rödsot angående ett rödstjärt flyger beneath dess mage alternativt biter inom dess juver.[10] inom land i norden finns detta berättelser angående för att då rödstjärten bygger sitt bo inom en byggnad sålunda kommer detta för att eldhärjas, medan man inom Norge berättade för att ifall rödstjärten flög ovan vägen då man fanns vid jaktverksamhet kunde man lika gärna vända bostad, till då skulle man missa allt tillsammans med bössan.[10]
Som burfågel
[redigera | redigera wikitext]Förr plats rödstjärten ett uppskattad burfågel.
A. E. Brehm skrev inom sin läsning "Foglarnas lif" ifrån slutet från 1800-talet: "Den vanliga rödstjerten hålles oftare inom box än slägtets andra arter samt sjunger denna plats flitigt nästan läka året ifall, dock blir otreflig genom sin ständigt upprepande lockton. han besitter likväl flera beundrare, liksom glömma detta obehag på grund av hans prydliga rörelser, vackra färger samt putsade fjäderdrägt."'[11] ovan stora delar från dess utbredningsområde, exempelvis inom EU, existerar detta idag förbjudet för att fånga alternativt inneha vilda fåglar varför den ej längre förekommer såsom burfågel förutom lokalt alternativt inom undantagsfall.[12]
Status
[redigera | redigera wikitext]Rödstjärten existerar ett talrik bevingat djur tillsammans med stort utbredningsområde.
inom Europa tros detta häcka mellan drygt 9,6 samt 15 miljoner par, vilket extrapolerat vid kurera utbredningsområdet fullfölja för att världspopulationen många preliminärt är kapabel uppskattas mot mellan drygt 19 samt knappt 30 miljoner könsmogna individer. inom Europa tros den äga ökat något inom antal mellan 1980 samt 2013.
Den kategoriseras därför såsom livskraftig (LC) vid IUCN:s register ovan hotade fågelarter.[1]
Även inom landet anses arten livskraftig samt tros äga ökat något detta senaste decenniet.
Den upptas därför ej vid Artdatabankensrödlista.[13][2]
Källor
[redigera | redigera wikitext]Delar från artikeln existerar översatt ifrån talar engelska wikipedias skrivelse Common Redstart, läst 2009-05-09
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [ab] BirdLife International 2016 Phoenicurus phoenicurus .
Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. utgåva 2018.1. Läst 24 månad 2023.
- ^ [ab] Artfakta angående rödstjärt, ArtDatabanken.
- ^ [ab] sektion Hoyo, J.; Elliot, A. & Christie D. (editors).Sången existerar enstaka melankolisk, känslofullt klingande strof.
(2006). Handbook of the Birds of the World, Volym 11: Old World Flycatchers to Old World Warblers. Lynx Edicions. ISBN 84-96553-06-X.
- ^Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: utgåva 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
- ^ [ab] Wahlberg,T. (1993). Kunskapen ifall fåglar: varenda häckande arter inom Sverige (första upplagan).
Stockholm: Rabén & Sjögren.
Hanen ljust en färg mellan blått och grått tillsammans många mörk vid vingspetsarna.sid. 346-347. 91-29-61772-3
- ^ [abcdefgh] Roland Staav samt Thord Fransson (1991). Nordens fåglar (andra upplagan). Stockholm: Norstedts. sid. 354-355.Mindre än gråsparven liksom den kunna förväxlas med.
ISBN 91-1-913142-9
- ^ [abcdefg] Mullarney, K. Svensson, L. Zetterström, D. (1999). Fågelguiden, Europas samt medelhavsområdets fåglar inom fält. (första upplagan). Stockholm: Albert Bonniers förlag.
sid. 262-263. ISBN 91-34-51038-9
- ^Alexander Hellquist (2008) Så ruggar tättingarna, Roadrunner, vol.16, sid:52
- ^ [abcdef] Carl-Herman Tillhagen (1978) Fåglar inom folktron, LTs förlag, huvudstaden, ISBN 91-36-01184-3
- ^A. E Brehm (1896) Foglarnas Lif, andra upplagan, översättare: F.
A Smitt, P. A, Norstedt & Söners Förlag, huvudstaden, sid:13
- ^EU:s Fågeldirektiv
- ^Artdatabankens rödlista 2020 PDFArkiverad 8 månad 2021 hämtat ifrån the Wayback Machine.