Vad kallas grenar av växter
Botanisk ordlista
Det på denna plats existerar enstaka register ovan mening såsom existerar vanligt förekommande inom botaniken. Denna inventering bör förklara dem vanligaste begreppen likt används då växters utseende, förökning, växtplats samt växtsätt beskrivs. ett sektion mening förklaras inom mer intensiv föremål eller textstycken, medan andra förklaras inom sin totalitet denna plats.
angående något mening saknas därför går detta god för att ta upp detta vid diskussionssidan, alternativt helt enkelt lägga mot detta denna plats. Denna skrivelse existerar dock beneath avveckling samt planeras bli ersatt tillsammans med fullständiga föremål eller textstycken vid samtliga ämnen. Bidra gärna!
Ordlista
[redigera | redigera wikitext]A
[redigera | redigera wikitext]| Ord | Förklaring | |
|---|---|---|
| Abskission | fällning från ark, blommor samt frukter.
Ofta beneath effekt från detta gasformiga växthormonet eten. | |
| Abskissionsskikt | avskiljningsskikt alternativt fällningsskikt likt utbildas vid blad- samt fruktskaft. Celler upplöses samt skiktet försvagas. | |
| Adventiv | kommer ifrån latinets, adventivus samt betyder något vilket bryter fram, inom botaniken enstaka flora likt existerar temporärt inkommen.
titta adventivväxt samt adventivrot. | |
| Adventivskott | biknopp alternativt ny tillväxt liksom bildats ifrån rötter, ark alternativt stjälk, oftast efter beskärning. | |
| Aktinomorf | radiärsymmetrisk, sålunda kallas blomsymmetri vilket uppifrån kunna delas in inom numeriskt värde lika delar, tre alternativt flera gånger genom centrum. | |
| Akrokarp | bladmossa tillsammans sporkapseln högst upp vid skottet. Ofta upprättstående samt ej mattbildande (jämför pleurokarp). | |
| Alvar | eller alvarmark, existerar enstaka hedlik vegetation vid kalkhällmark, tillsammans tunt jordlager, likt inom land endast finns vid Öland samt Gotland. | |
| Annulus | en ring; området mellan numeriskt värde koncentriska cirklar, inom botaniken väggen runt sporgömmet liksom består från elastiska celler. | |
| Apomikt | är fenomenet för att enstaka organism förökar sig utan vare sig befruktning, meios alternativt produktion från gameter.är förekomsten från grenar alternativt ny tillväxt från olika stöt hos identisk flora, mot modell långskott samt kortskott. titta apomixis. | |
| Apokarpi | Om karpellerna existerar fria ifrån varandra samt bildar flera pistiller. | |
| Art | är en term inom detta biologiskasexualsystemet, skapat från Carl von Linné, på grund av för att kategorisera samtliga vilt, växter samt mineraler. | |
| Areol | kuddliknande, små rund, tillväxtpunkt såsom taggar samt blommor växer ut ifrån vid kaktusar, samt även förmå bära styva hår exempelvis på en borste samt kalufs. | |
| Ax | sädesslag samt övriga växttäcke små frukter från växter sina frön inom småax. detta är kapabel existera tätt packade såsom hos vete, korn, majs samt råg, samt bildar då tillsammans en ax, dock även glest placerade inom enstaka vippa likt hos havre. | |
| Axfjäll | är ett form eller gestalt från växtdel vilket ger stöd mot blommorna inom en ax hos exempelvis viden samt starrar. | |
| Axill | bladveck, vinkeln mellan en blads ovansida samt bladets huvuddel hos växter. |
B
[redigera | redigera wikitext]| Balja | en skidliknande kapsel, bestående från en fruktblad, såsom omsluter fröna hos ärtväxterna samt bildar enstaka ätbar del. |
|---|---|
| Baljkapsel | det omslutande bladet likt håller ihop frukten hos ärtväxter samt öppnas längs enstaka söm. |
| Bestånd | flera individer från identisk art inom enstaka större förteckning. |
| Bikrona | ytterligare bladbildningar inom blomman, infästade inom kronbladen.
Växter tillsammans med tydliga bikronor existerar påsklilja samt rödblära. |
| Bladöron | utväxter nere nära bladets bas. |
| Blomblad | avser foder samt kronblad var dessa ej existerar differentierade. liksom hos kaktusar, magnolior samt liljesläktet. |
| Blomma vid dryckesställe kvist | då blomning sker innan bladen träffar ut. |
| Blomsamling | en större ansamling från blommor hos enstaka flora. Flock, knippe samt klase existerar modell vid blomsamlingar. |
| Blomställning | en sektion från växten, såsom blomman alternativt ett förteckning från blommor. |
| Borst | små tunna spröt likt ej sticks, såsom taggar. |
| Borstudd | yttersta delen från en borstspröt liksom oftast existerar ofärgat samt något vasst. |
| Botaniker | person liksom yrkesmässigt ägnar sig åt botanik. |
| Botanist | person såsom ägnar sig åt botanik, ofta såsom hobby e d. |
| Brännhår | styva borstliknande kalufs likt nära kontakt släpper ut enstaka hudirriterande vätska samt går sönder, finns bland annat hos brännässlan. |
| Buske | växt liksom blir vedartad likt växt, dock såsom grenar sig redan nere nära basen samt ej blir mer än tio meter upphöjd. |
| Bär | en köttig sektion likt omsluter frösamlingen samt bildar ibland ätliga frukter. titta exempelvis blåbär. |
C
[redigera | redigera wikitext]D
[redigera | redigera wikitext]E
[redigera | redigera wikitext]| Ekotyp | är ett ärftligt specialiserad variant (inom ett art), anpassad mot ett viss miljö dock ej avskild ifrån andra ekotyper. | |
|---|---|---|
| Elaiosom | hos frön alternativt frukter finns en särskilt område såsom innehåller bland annat olja samt vilket äts från myrorna. | |
| Elater | (även elatär) en hygroskopiskt grupp vid sporer liksom underlättar spridningen. Förekommer hos fräkenväxterna. | |
| Enbyggare | se Sambyggare. | |
| Endem | förekommer endast inom en definierat plats. enstaka art liksom existerar endemisk till landet förekommer sålunda endast var. enstaka vanlig missförstånd existerar för att enstaka endem även måste äga ett små utbredning, dock detta existerar precis för att, t. ex. till ett planta såsom besitter nära utbredning inom Afrika dock saknas vid andra kontinenter, yttra för att den existerar endemisk på grund av Afrika. inom praktiken används dock termen oftast till arter tillsammans små utbredningar, inskränkta mot enstaka viss ö, enstaka viss topp etc. | |
| Enkelblommig, enkla blommor | blommor tillsammans, på grund av arten, naturligt antal kronblad. Används vanligen bara ihop tillsammans med begreppen fylldblommig alternativt dubbelblommig. Ex. ett enkelblommande ros äger fem (eller färre) kronblad. | |
| Epidermis | Ett skyddande ytterlager vid växter samt vävnader såsom ej besitter sekundär tillväxt.
Motsvarar barken (peridermis vid växter tillsammans med sekundär tillväxt. | |
| Epifyt | är växter vilket lever vid andra växter mot modell träd. Epifytiska kärlväxter förekommer maximalt inom regnskogar, medan epifytiska mossor samt lavar existerar vanligt förekommande inom dem flesta klimatzoner.Blommande växter, även kallade angiospermer, existerar den maximalt talrika från varenda avdelningar inom växtriket. | |
| Epigyn | undersittande fruktämne, vilket betyder för att hyllebladen fäster ovanför fruktämnet. titta även hypogyn. | |
| Ettåriga växter | växter likt endast lever samt fortplantar sig beneath ett säsong. |
F
[redigera | redigera wikitext]| Fertil | som kunna föröka sig sexuellt. | |
|---|---|---|
| Fjolårsskott | bladlösa ny tillväxt likt planta fram beneath föregående växtsäsong. | |
| Flytjord | siltjord likt äger många högt vatteninnehåll samt upphöjd kapillaritet inom kombination tillsammans dålig kohesion. Den höga vattenhalten utför marken rörlig samt instabil, inom synnerhet vid sluttningar. | |
| Foderblad | blad likt bildar ett krans noggrann beneath kronbladen. existerar oftast gröna alternativt bruna. | |
| Fruktgömme | den från en förblad något som har fått en viss form eller struktur flaskliknande bildning, vilken hos arterna inom starrsläktet omsluter ursprunglig honblomman samt senare den nöt likt denna bildar. | |
| Fruktkudde | uppsvällning vid fruktträd var ätbar del tidigare planta samt såsom existerar källa mot nya blomknoppar. | |
| Fruktämne | de vävnader nära basen från blommans pistill likt senare skall forma frukten. titta fruktbarhet. | |
| Fröfjäll | platta fjäll tillsammans fröanlag spiralformigt placerade vid barrträdens honkottar, vanligen sammanväxta tillsammans med täckfjäll. | |
| Fröhylle alternativt frömantel | köttigt hölje runt plantdel, ofta starkt färgat till för att attrahera fåglar. | |
| Frösådd | fortplantning genom plantdel, mot skillnad ifrån asexuell förökning genom mot modell revor alternativt sticklingar. | |
| Fröämne | de cellanlag såsom innehåller dem obefruktade äggcellerna inom fruktämnet. dem sitter inom fruktämnet. | |
| Fylldblommig, fulla blommor | blommor då antalet kron- alternativt blomblad överstiger detta på grund av arten naturliga antalet.
Detta sker vanligen genom för att ståndare samt pistiller inom olika grad omvandlas mot kronblad alternativt genom för att själva kronbladen dubbleras. fulla blommor anses ofta vackert samt existerar vanligt bland trädgårdsväxter. dem existerar ofta sterila. | |
| Fyllokladier | bladskaft såsom blivit bladliknande samt tagit ovan själva bladskivans roll.
Förekommer bland annat hos akacior (Acacia) samt stickmyrtensläktet. |
G
[redigera | redigera wikitext]H
[redigera | redigera wikitext]| Halofyt | (av grek.hals "salt" samt phyton "växt"), saltväxt, enstaka flora likt lever vid starkt salthaltig mark. | |
|---|---|---|
| Halvbuske | växt var stjälken existerar vedartad nedtill samt örtartad upptill. | |
| Halvparasit | växt liksom lever delvis vid andra växter. | |
| Hamla | att ta lövrika grenar mot foder. | |
| Hanblomma | blomma vilket endast innehåller ståndare, inga pistiller. | |
| Handdelat | blad (palmatisect) existerar en handflikigt ark vilket flikigt nästan ner mot mittnerven. | |
| Handflikig | är enstaka bladform. dem existerar enkla såsom besitter tre mot flera flikar vilket utgår ifrån identisk punkt.Det är kapabel artikel svårt för att förstå samtliga fackuttryck samt förkortningar liksom förekommer vid plantetiketter samt då oss utför produktbeskrivningar till samtliga våra växter. Detta motsvarar engelskans palmate. | |
| Hapaxant | en flora liksom blommar endast enstaka gång innan plantan dör. | |
| Heterokladi[1] | är förekomsten från grenar alternativt ny tillväxt från olika stöt hos identisk flora, mot modell långskott samt kortskott. | |
| Heterostyli | när olika individer äger olika längd vid stiften. | |
| Hjärtblad | de växtdel liksom inledningsvis bildas ifrån detta groende fröet. Avviker ofta inom utseende ifrån dem vanliga bladen. | |
| Holk | ||
| Holkfjäll | fjällika växtdel runt ett korgblomställning. | |
| Homostyli | liklånga stift hos samtliga individer från ett art. | |
| Honblomma | blomma vilket endast innehåller pistiller, inga ståndare. | |
| Honungsblad | ofta små kronbladslika ark tillsammans med nektarier. | |
| Hypanthium | Blombotten | |
| Hybrid | korsning mellan numeriskt värde arter. är kapabel visa karaktärer ifrån båda alternativt ifrån nästan bara en föräldern. | |
| Hylle, hylleblad | Avser både enstaka blommas kronblad samt dess foderblad, vanligen var dessa ej existerar differentierade. | |
| Hypogyn | är detsamma likt översittande fruktämne, var all pistillen sitter ovanför hyllebladsfästena. | |
| Hårpensel | se pappus. | |
| Hänge | hängande ax. | |
| Hängefjäll | litet fjäll vilket stöder blommorna inom en hänge. | |
| Högblad | små bladlika bildningar såsom sitter strax beneath blommorna. Kallas även stödblad. Dessa kunna inom flera fall äga enstaka ytterligare färg än övriga ark samt används då för att locka insekter mot själva blomman.
titta exempelvis Julstjärna alternativt Trillingblommor. Granen växer tillsammans enstaka genomgående huvuddel samt får en upprätt, pelarformigt växtsätt. | |
| Hölster, hölsterblad | stora, ofta nyanserade högblad liksom omsluter blommorna. |
I
[redigera | redigera wikitext]J
[redigera | redigera wikitext]K
[redigera | redigera wikitext]Kalk (botanik), kalkblad | termen används vanligen till blommor var foderbladen ej existerar gröna utan mer kronbladslika, alternativt var foder- samt kronblad ej existerar differentierade.
titta hylle samt blomblad. |
|---|---|
| Kalkborst | kalkblad vilket omvandlats mot hårlika bildningar. |
| Kantblomma | Kantblommor existerar blommor likt befinner sig ytterst inom blomkorgen. dem blommor liksom sitter innanför kallas kantblommor. Blomkorg existerar den blomsterarrangemang likt mot modell maskrosor samt prästkrage besitter.
Kantblommor äger ofta en kronblad såsom existerar många stort. ett sådan kantblomma kallas även strålblomma. |
| Kapsel (botanik) | torr ätbar del liksom öppnas. Bildad från flera fruktblad. |
| Karpell | ett hon-fertilt växtdel identisk vilket fruktblad |
| Karpofor | förlängning mellan hyllebladens fäste samt fruktens. |
| Kleistogam | en självbefruktande växtdel liksom inte någonsin öppnar sig. |
| Kladod | Ett ny tillväxt alternativt enstaka kvist liksom tagit ovan bladets funktion, ofta genom för att bli bladliknande. |
| Klon | genetiskt lika individer liksom bildats asexuellt ifrån enstaka mamma/pappa.I detta skikt transporteras näringen (kolhydrater) ned genom stammen samt fördelas mot dem levande cellerna inom trädets grenar, huvuddel samt rot. |
| Klyvfrukt | frukt likt faller sönder inom enfröiga, nötlika delfrukter. |
| Klängen | smala klätterorgan, omvandlade småblad alternativt grenar. |
| Knapp (botanik) | den sektion från ståndaren var pollenkornen bildas. |
| Knopp | förstadiet mot ett växtdel alternativt blomman innan den slagit ut. |
| Knoppfjäll | det alternativt dem fjäll vilket täcker knoppen innan den träffar ut. |
| Kolv | eller spadix existerar en ax tillsammans förtjockad stjälk. Förekommer framför allt hos kallaväxter. |
| Konnektiv | översta delen från ståndarsträngen var knapphalvorna existerar fästa. |
| Korklister | korkartade lister vid kvistar. |
| Korkporer | upphöjda, millimeterstora bildningar tillsammans med smal öppning överst. vid frukter alternativt årskvistar. |
| Kotte | fortplantningsorgan (det finns både denna samt hankottar), barrväxters (och alars) motsvarighet mot blommor. |
| Kronblad (botanik) | den inre kransen från hylleblad, liksom vanligen äger ett skyltande funktion. |
| Kumarin | väldoftande kemisk förening såsom finns inom sötväpplingar, flera växttäcke samt några måror. |
| Kärlsträng | ledningsvävnad var försändelse från dricksvatten samt näring sker. |
| Könspelare | eller gynostemium existerar en kroppsdel hos orkidéer. |
L
[redigera | redigera wikitext]M
[redigera | redigera wikitext]N
[redigera | redigera wikitext]| Naturaliserad | införd flora såsom blivit bofast samt förökar sig. |
|---|---|
| Nektar | söt vätska liksom produceras från körtlar. Lockar insekter. |
| Nektargömme | lagringsorgan på grund av nektar. Vanligen avdelning alternativt sporrar. |
| Nektarium | Körtel liksom producerar nektar. Kallas även honungskörtel. |
| Nod | området var bladet existerar fästat nära stjälken alternativt grenen. |
O
[redigera | redigera wikitext]| Oceanisk art | växt likt existerar bunden mot en milt, fuktigt vinterklimat. |
|---|
P
[redigera | redigera wikitext]R
[redigera | redigera wikitext]| Radiärsymmetrisk | (akinomorf), därför kallar man ett växtdel liksom uppifrån förmå delas in inom numeriskt värde lika delar, tre alternativt flera gånger genom centrum. | |
|---|---|---|
| Radiärtaggar | de taggar likt sitter runt enstaka således kallad centrumtagg vid ett kaktus. | |
| Racemös | En blomsterarrangemang liksom existerar obegränsad, dvs. saknar toppblomma | |
| Reva | samma sak såsom utlöpare, titta detta termen. | |
| Rikkärr | närings- alternativt ofta kalkrika kärr. | |
| Rhizom | horisontell underjordisk huvuddel såsom ofta existerar beströdd tillsammans med ärr efter ark. | |
| Ris (botanik) | låg lågväxtväxt, ej högre än 30 cm. | |
| Rosett (botanik) | många, nästan samtliga, från växtens ark existerar samlade vid enstaka nedsänkt punkt vid stammen samt riktade åt olika håll, ganska jämnt fördelat vid olika riktningar. | |
| Rothår | finns vid dem minsta rötterna vid ett planta. dem existerar många tunna samt suger in vätska tillsammans närsalter inom växten (närsalterna finns upplösta inom vattnet). | |
| Rotskott | skott ifrån rötter alternativt underjordiska stamdelar. | |
| Ruderatmark | mark var den naturliga floran störts, exempelvis utfyllnader, omlastningsplatser samt upplagsplatser. |
S
[redigera | redigera wikitext]T
[redigera | redigera wikitext]| Tagg | stickande utskott tillsammans bred bas ifrån stammens yta. |
|---|---|
| Taxon | (pluralis taxa), ordnad avdelning, t. ex. enstaka art. Taxa vid skilda nivåer sägs äga olika rang samt bildar ett skal, t.
ex. (stigande) art, släkte, familj, ordning, klass o.s.v. |
| Tepal | avser foder samt kronblad var dessa ej differentierade. vilket hos kaktusar samt magnolior. |
| Torn | stickande utskott bildat ifrån en lång- alternativt kortskott alternativt ibland ifrån ombildade ark. |
| Träd | vedväxt tillsammans med huvudstam såsom förgrenar sig inledningsvis ett bit upp. |
| Turion | övervintringsknopp hos vattenväxter, bildas vid sensommaren. |
| Tvåbyggare | växt tillsammans enkönade blommor vid olika individer. |
| Tvååriga växter | växter liksom lever numeriskt värde växtsäsonger samt vanligen fortplantar sig den andra säsongen, bienn. |
U
[redigera | redigera wikitext]| Uddsmåblad, uddblad | ensamt småblad inom spetsen från en parbladigt växtdel. |
|---|---|
| Utlöpare | sidoskott ifrån växtens basaldel. Växer ovan alternativt beneath mark samt är kapabel existera rotslående. |