bushski.pages.dev









Vad är manlighet för dig

Maskulinitet

Maskulinitet alternativt manlighet existerar beteenden, attribut samt attityder vilket anses artikel alternativt existerar utmärkande på grund av män. vad såsom betraktas såsom maskulint alternativt manligt existerar beroende vid kulturell kontext samt varierar ovan tidsperiod. Manlighet avser såväl biologiska alternativt medfödda beteenden, attribut samt attityder liksom kunna upptäckas samt förstås genom vetenskapliga metoder, liksom socialt konstruerad manlighet, liksom formats från normer, värderingar samt förväntningar.[1]

Begreppet maskulinitet besitter kritiserats till för att artikel otydligt, samtidigt vilket kritiker debatterar på grund av för att detta essentialiserar män.

andra besitter menat för att begreppet existerar heteronormativt samt för att begreppet riskerar för att förenkla ett olikartad lag mot vissa begränsade kategorier.[2]

Virilitet anges ibland likt ett synonym mot maskulinitet.[3][4] Den kvinnliga motsvarigheten existerar femininitet alternativt femininitet.

Teori

[redigera | redigera wikitext]

Graden från uppfattad maskulinitet är kapabel variera samt är kapabel därför beskrivas såsom exempelvis "mer maskulin", "mest maskulin". Dess motsats återfinns vanligen inom formulering såsom "omanligt" alternativt "feminint". enstaka synonym likt ligger termen maskulinitet nära existerar virilitet (från latinets vir, likt betyder man).

Föreställningen ifall manlighet förändras ovan tidsperiod samt existerar beroende från förändringar inom samhället (se exempelvis könsroll samt social konstruktion).[5]

Maskulinitet äger traditionellt uppfattats liksom motsats mot detta likt existerar kvinnligt, inom några samhällen tillsammans med androgynitet såsom mellanting.

inom forntidens skriftliga kulturer ingick manligt/kvinnligt inom en dualt klassifikationssystem, var motsatsparen något som har transporterats eller flyttats mot identisk klass vilket andra motsatspar (ljus/mörker, dag/natt, liv/död). detta finns flera likheter mellan olika historiska kulturers klassifikationssystem, vilket är kapabel bero vid kulturlån samt spridning.

Claude Lévi-Strauss äger även anfört för att enstaka sektion attribut liksom förts samman inom identisk klasser uttrycker biologiska förhållanden, samt dem skulle från den orsaken existera globala.

Social jämställdhet mellan könen äger ännu ej existerat inom något samhälle.[6] flera kulturer hänför mot maskuliniteten attribut liksom kraftfull, ren, torr, samt lägesbeskrivningar liksom ovan, framtill samt högersida.

ett speciell vikt besitter inom dem flesta, till för att ej yttra samtliga, kulturer fästs nära mannens alstringförmåga (av såväl ungar likt andliga alternativt fysiska ting) inom deras tro ifall maskulinitet.[7] Maskulinitet besitter vidare uppfattats såsom detta högre förnuftet, varigenom mannen ansetts existera från naturen överordnad. Tankegången finns hos Aristoteles samt ljudar hos tänkare vilket påverkats från honom.[8]

Olika typer från maskuliniteter

[redigera | redigera wikitext]

Inom maskulinitetsforskningen beskrivs maskulinitet ofta inom plural, likt maskuliniteter.

Man menar för att detta finns enstaka rad olika sätt för att existera man vid samt uppfatta maskulinitet, noggrann såsom detta finns flera sätt för att existera kvinna alternativt uppfatta femininitet. dem olika maskuliniteterna förmå inordnas inom enstaka hierarki, var vissa sätt för att artikel man vid alternativt "göra" maskulinitet besitter högre ställning eller tillstånd än andra.

Män samt maskuliniteter likt avviker ifrån gällande normer, mot modell homosexuella män, tenderar för att underordnas andra former från maskuliniteter vilket hegemonisk maskulinitet. Ytterligare andra män samt maskulina identiteter kunna marginaliseras, bland annat baserat vid uppfattningar ifall ras, etnicitet, klass alternativt funktionsförmåga.[9]

Hegemonisk maskulinitet

[redigera | redigera wikitext]

Den typ från manlighet liksom nära en självklart situation äger högst ställning eller tillstånd kunna benämnas vilket hegemonisk maskulinitet.

Hegemonisk maskulinitet besitter definierats som: "den sammansättning från genuspraktiker liksom innehåller detta just för tillfället accepterade svaret mot problemet angående patriarkatets legitimitet, vilket garanterar mäns ledande position".[10] inom forskningen diskuterar man på grund av för att detta visserligen existerar sällsynt för att någon enskild man helt samt fullt passar in inom begreppet hegemonisk maskulinitet, dock för att denna form eller gestalt från maskulinitet rymmer ett rad ideal likt män allmänt måste förhålla sig mot.

en centralt tema inom traditionell hegemonisk maskulinitet existerar dominans, både ovan andra män, samt ej minimalt ovan kvinnor.[9]

Maskulinitetsforskare debatterar för att hegemonisk maskulinitet är kapabel kopplas mot olika "kostnader" på grund av både män samt kvinnor, likt rådande könsmaktsordning orsakar.

till män är kapabel konsekvenserna röra våld mot andra samt sig egen, högriskbeteenden, bristande egenvård, dålig välbefinnande samt torftiga relationer. på grund av kvinnors sektion innebär den hegemoniska maskuliniteten våld samt aggression mot kvinnor, löneskillnader, bristande möjligheter, skadliga stereotyper samt en huvudansvar till vårdarbete.[9] ej minimalt då detta gäller risken till för att utöva våld mot kvinnor finns ett kraftfull korrelation mellan män vilket omfamnar hegemonisk maskulinitet å en sidan samt risken till för att utöva våld å andra sidan.[10]

Vårdande maskulinitet

[redigera | redigera wikitext]

En alternativ maskulinitet mot den hegemoniska existerar den vårdande maskuliniteten.

Vårdande maskulinitet besitter sin bakgrund inom för att män beneath 1900-talet samt 2000-talet inom högre samt högre grad engagerat sig inom både vårdarbete samt politiskt sysselsättning till jämställdhet mellan könen. Maskulinitets- samt genusforskaren Karla Elliott definierar vårdande maskulinitet såsom en avvisande från dominans samt anammande från dem värden såsom uppstår inom vårdarbete.

liknande värden existerar bland annat positiva känslor, ömsesidigt beroende samt samhörighet. Genom för att män engagerar sig inom vården från mot modell sina ungar, således utvecklas förmågor kopplat mot vårdarbetet. Vissa konsekvens tyder vid för att vårdande män utvecklar ett positiv självbild samt beskriver sig själva vilket kompetenta, utmanade, stolta, ansvarstagande.

Män likt identifierade sig starkare tillsammans med enstaka vårdande maskulinitet rapporterade även högre grad från positiva känslor likt glädje.[9]

I forskningen gällande mäns våld mot kvinnor ses vårdande maskulinitet - inom likhet tillsammans andra "positiva" maskuliniteter - såsom ett nyckelfaktor inom för att minska våldet mot kvinnor.[11] Vissa forskningsresultat visar för att man genom för att omfatta manlighet samt män inom sysselsättning samt interventioner rörande våld mot kvinnor, samt jobba tillsammans positiva maskuliniteter är kapabel kraftigt minska antalet såsom drabbas från könsbaserat våld.[12]

Maskulinitet samt homosexualitet

[redigera | redigera wikitext]

Ett antal studier besitter forskat vid europeiska maskuliniteter genom för att analysera attityden mot HBTQ-personer samt ej minimalt graden från homofobi inom olika situationer.

I kvällens Karlavagnen bör detta handla ifall manlighet samt vilket detta är.

en modell vid relationen ges inom enstaka jämförande undersökning från Gaston m.fl. 2017. inom studien undersöktes samt jämfördes omvärldens reaktioner vid den brittiske fotbollsspelaren Justin Fashanu uttalande 1990 samt svenska Antonio Hyséns uttalanden 2011 ifall för att dem plats homosexuella. Studien konstaterar för att Fashanu - liksom plats den inledande öppet homosexuelle manliga fotbollsspelaren - bemöttes från starkt motstånd medan Hyséns uttalande stöttades samt hyllades från bland annat brittisk sportmedia, såsom 20 kalenderår tidigare ägde fördömt Fashanu.[13]

För för att förstå skillnaden inom attityden gentemot homosexualitet debatterar Gaston m.fl.

för att ett avgörande förändring inom maskulinitet ägt utrymme mellan 90-talet samt 2010-talet. beneath 90-talet präglades samhället (liksom fotbollsvärlden) från vilket författarna benämner vilket ett homohysterisk tradition, liksom bland annat innebär enstaka fruktan till för att uppfattas såsom homosexuell samt var enstaka snäv hegemonisk maskulinitet uppmuntras.

inom takt tillsammans med för att homofobi samt den homohysteriska kulturen ifrågasattes därför öppnades ett mer inkluderande form eller gestalt från maskulinitet upp. Orsakerna mot enstaka enstaka mer inkluderande maskulinitet existerar flera, bland annat ökade juridiska rättigheter, social acceptans samt mer positiva attityder gentemot öppet homosexuella män. ej minimalt påverkades attityderna genom en generationsskifte var nya yngre män tillsammans med andra värderingar kom in inom mot modell fotbollsvärlden.

Gaston m.fl. menar för att skillnaderna mellan händelserna visar vid för att den hegemoniska maskuliniteten utmanats mer beneath 2000-talet samt för att nya, inkluderande, maskuliniteter tagit större plats.[13]

Forskningshistorik

[redigera | redigera wikitext]

Efter för att maskuliniteten främst betraktats utifrån alstringförmågan, dominerades synen vid maskulinitet ifrån ungefär 1940-talet från för att denna, i enlighet med psykoanalytiska principer, konstituerades från manliga förebilder.

Frånvaron från manliga förebilder, ansåg psykoanalysens företrädare, skulle leda mot ett svag könsidentitet samt försvåra nära relationer tillsammans med detta motsatta könet. Denna perception existerar numera nära nog vederlagd.[14] tillsammans ett biologisk samt evolutionsvetenskaplig utgångspunkt tillskrivs den manliga identiteten vanligen attribut likt hör samman tillsammans med social dominans, såsom kamp mot andra män ifall sexualpartner, våldsbenägenhet samt statusmedvetenhet.

Män vilket äger dessa attribut inom upphöjd grad kallas ofta alfahannar. Synsättet problematiseras från för att detta finns flickor likt existerar socialt dominanta.


  • vad  existerar manlighet  på grund av dig

  • Genusforskare liksom Patricia H. Hawley äger mot detta evolutionsvetenskapliga synsättet påvisat för att exempelvis aggressivitet samt kamp på grund av för att erhålla social ställning eller tillstånd även kännetecknar kvinnor.[15]

    Under 1980-talet samt 1990-talet utvecklades den vetenskapliga studien från maskulinitet många snabbt inom USA, var akademiska kurser vilket erbjöds studenter ökade ifrån 30 mot ovan 300 stycken.[16] mot resultat från utvecklingen började studier genomföras vilket intersektionellt studerade manligheten inom samband tillsammans med olika former från social diskriminering.

    Den teoretiska inriktningen tog mot sig feministiska modeller på grund av sina studier, såsom teorier kring den sociala konstruktionen från kön.[17]

    Ett banbrytande steg inom mansforskningen blev tagna 1995 då Raewyn Connell inom dennes Masculinity[18] uppställde ett distinktion mellan hegemonisk maskulinitet samt underordnade maskuliniteter.

    Hegemonisk maskulinitet definieras likt till manligheten normativa praktiker såsom underordnar kvinnor, samt vilket i enlighet med Connell endast en fåtal män har.[19] Övriga män kännetecknas beroende vid roll inom detta hegemoniska systemet mer alternativt mindre från maskulinitet. Sådan manlig hegemoni kom för att påpekas från dem såsom förklarade genussystem vilket historiskt framväxta företeelser samt såsom även kritiserade hegemonin.[2]

    Teorier angående maskuliniteter vilket sociala konstruktioner äger tagits upp inom kriminologin.

    tillsammans med teorin ifall hegemonisk maskulinitet äger kriminologer likt kritiserar genussystemet kunnat förklara för att män existerar överrepresenterade inom brottsstatistiken. Tidiga sådana verk beneath start från 1990-talet kunde belägga för att ett sektion formulering till aggressivitet är kapabel hänföras mot hegemonisk maskulinitet.[2]

    Maskulinitet är kapabel å andra sidan placeras inom relation mot detta biologiska könet.

    därför förmå detta talas ifall enstaka manlig (eller feminin) könsidentitet hos intersexuella, maskulinitet hos transsexuella samt transvestiter,[20] alternativt maskulinitet uppmätt tillsammans hormoner (företrädesvis då manliga könshormoner).[21][22] inom tester besitter enstaka upphöjd nivå från testosteron kopplats samman tillsammans kvinnors trend för att dras mot mer maskulint kodade män samt hos män ett motsvarande dragning mot mer feminint kodade kvinnor.[23]

    I samhällsdebatten

    [redigera | redigera wikitext]

    Fördjupning: Virilitet och Toxisk maskulinitet

    Genom historien äger manligt beteende omgärdats från olika önskemål alternativt krav.

    i enlighet med ett mer traditionell samt äldre ögonkontakt skiljer sig kvinnor samt män åt vid elementär vis, något likt lett mot olika könsroller samt förväntan vid beteende hos dem olika könen. Den manliga kraften (se virilitet) besitter setts likt typisk till detta maskulina, samt denna besitter förknippats tillsammans med en utåtriktat samt företagsamt beteende.

    inom en samhälle var mannens muskulära övertag är kapabel utnyttjas – inklusive nära militära konflikter alternativt inom en samhälle tillsammans med auktoritärt styre – ses manlig styrka likt positiv. inom moderna, tjänste- samt kommunikationstäta miljöer existerar denna traditionell manlighet betydligt mindre viktig.

    Maskulinitet samt mäns allmänna beteende äger vid senare kalenderår ofta lyfts likt bekymmer inom samband tillsammans med diskussioner ifall våld samt jämlikhet.[24] Vissa beteenden likt anses vanligare hos män besitter getts namn liksom mansplaining (att ett man redogör något på grund av ett kvinna, inom tron för att denna existerar mindre vetande[25]) samt "killgissning" (en man anses oftare än enstaka kvinna påstå något, även då han ej existerar helt säker[25]).

    inom samband tillsammans den andra, tredjeplats samt fjärde vågens feminism äger man debatterat fenomen likt svartsjuka, sexuella trakasserier, stalking, misogyni, våldtäkter samt våld inom partnerrelationer,[26] ofta utifrån manligt beteende samt kvinnliga offer på grund av detta. Inom den iberoamerikanska världen äger man myntat begreppet machismo, till en traditionell manlighet likt ej respekterar kvinnor liksom jämställda individer.[27]

    Ett antal negativa beteenden såsom anses typiska på grund av män äger placerats inom detta uppmärksammade dock även ifrågasatta samlingsbegreppet toxisk maskulinitet.[26] Detta term syns inom debatten allt oftare, liksom komplettering alternativt belöning mot "patriarkatet" såsom allmän orsak mot olika samhällsproblem.[28] vid identisk sätt besitter negativt beteende liksom påstås känneteckna enstaka sektion kvinnor – ej minimalt gentemot andra kvinnor – vid senare kalenderår samlats inom begreppet toxisk femininitet.[29][24] inom detta sistnämnda fallet är kapabel detta utgå ifrån ett kvinnlig trend för att begränsa andra kvinnors alternativt mäns handlingsfrihet[30][31] alternativt för att överdriva samt utnyttja kvinnliga könsstereotyper till personlig vinning.[32]

    Maskulinitet inom olika delar från världen

    [redigera | redigera wikitext]

    Afrika

    [redigera | redigera wikitext]

    Enligt en vanligt beskrivning beskrivs afrikanska män - särskilt unga män - liksom män "i kris", vilket marginaliserade alternativt "i riskzonen" ur olika perspektiv.

    Unga afrikanska män tenderar även för att associeras tillsammans med våld samt olika konflikter inom Afrika äger förklarats genom den unga demografiska strukturen. Samtidigt finns detta ett rad alternativa former från maskulinitet såsom besitter andra associationer. inom ett lärande var vetenskapsman följde musiker inom Ghana studerades subkulturen shabomen.

    Ett mening man tyvärr väldigt sällan hör inom modernt tal.

    mot skillnad ifrån vilket såsom beskrivits vilket enstaka hypermaskulin hip-hop tradition inom landet, uttryckte män inom shabomen-kulturen sig genom efterlängtat romantiska kärlekssånger vilket presenterade män fulla från känslor. inom sitt formulering vid scenen framställde männen sig såsom mjuka, ödmjuka samt grupporienterade. dem utmanade även rådande könsroller genom för att lära flickor samt kvinnor för att spela olika musikinstrument, något vilket varit klart manligt kodat inom Ghana.[33]

    Europa

    [redigera | redigera wikitext]

    Maskuliniteter inom Europa beskrivs - liksom inom andra delar från världen - såsom identiteter inom förändring.

    tillsammans utgångspunkt inom enstaka hegemonisk maskulinitet är kapabel olika trender inom mäns identiteter samt attityder urskiljas. Å en sidan kunna man skönja enstaka trend var hegemoniska föreställningar liksom bygger vid mäns dominans ovan kvinnor utmanas, å andra sidan verkar även hegemoniska idéer justera sig mot sin samtid samt reagera vid förändringar.

    beneath sent 1900-tal samt 2000-tal besitter nya normer till män inom ett rad områden liksom föräldraskap, bostad samt släkt, vardagsliv, samt förändrade attityder mot sexism samt homofobi lett mot nya maskulina identiteter. Mäns ögonkontakt vid vänskapsrelationer - mot både män samt kvinnor - samt större medvetenhet kring känslor samt förståelse angående hur man tar grabb angående sin välbefinnande existerar andra modell vid förändringar.[34]

    Föreställningar angående mäns överordning besitter beneath 2000-talet fortsatt för att ta sig formulering genom våld samt hat mot kvinnor, liksom fortsatt ojämställdhet vid arbetsmarknaden samt inom ansvaret till hushållet.

    Genom teknologiska förändringar äger även sexuella trakasserier samt hat mot kvinnor tagit sig ut vid internet samt sociala medier.[34]

    Se även

    [redigera | redigera wikitext]

    Referenser

    [redigera | redigera wikitext]

    1. ^ [abc] Connell, R.

      W.; Messerschmidt, James W. (2005-12). ”Hegemonic Masculinity: Rethinking the Concept” (på engelska). Gender & Society 19 (6): sid. 829–859. doi:10.1177/0891243205278639. ISSN0891-2432.

      Och vilket existerar manlighet på grund av dig?

      http://journals.sagepub.com/doi/10.1177/0891243205278639. Läst 23 juli 2024. 

    2. ^”Definition - Masculine” (på engelska). Merriam-Webster. https://www.merriam-webster.com/dictionary/masculine. Läst 19 månad 2022. 
    3. ^”Definition - Masculinity” (på engelska). The free dictionary bygd Farlex. https://www.thefreedictionary.com/masculinity. Läst 19 månad 2022. 
    4. ^Reeser, Todd (2010). Masculinities in Theory: An Introduction.

      John Wiley and Sons. sid. 1–3.

      I kvällens Karlavagnen bör detta handla ifall manlighet samt vad detta är.

      ISBN 1444358537. http://books.google.co.uk/books?id=YMnn8Zf0heoC&dq=reeser+masculinities+in+theory&source=gbs_navlinks_s 

    5. ^Se exv. Asta Ekenvall, Manligt samt kvinnligt. Idéhistoriska studier, Skara 1992, s. 10-21
    6. ^Asta Ekenvall, Manligt samt kvinnligt, Skara 1992, s. 73-104
    7. ^Asta Ekenvall, Manligt samt kvinnligt, Skara 1992, s.

      167, 175

    8. ^ [abcd] Elliott, Karla (2016-08). ”Caring Masculinities: Theorizing an framträdande Concept” (på engelska). Men and Masculinities 19 (3): sid. 240–259. doi:10.1177/1097184X15576203. ISSN1097-184X. http://journals.sagepub.com/doi/10.1177/1097184X15576203. Läst 23 juli 2024. 
    9. ^ [ab] Daoud, Nihaya; Carmi, Ayelet; Bolton, Robert; Cerdán-Torregrosa, Ariadna; Nielsen, Anna; Alfayumi-Zeadna, Samira (2023-05). ”Promoting positiv Masculinities to Address Violence Against Women: A Multicountry Concept Mapping Study” (på engelska). Journal of Interpersonal Violence 38 (9-10): sid. 6523–6552.

      doi:10.1177/08862605221134641. ISSN0886-2605. PMID 36475434. PMC: PMC10052420. http://journals.sagepub.com/doi/10.1177/08862605221134641. Läst 23 juli 2024. 

    10. ^Carmen Vives-Cases, Nihaya Daoud, Claire Edwards, Ariadna Cerdán-Torregrosa, Robert Bolton, Emily Felt & Mariano Salazar. Promoting positiv Masculinities to Address Violence Against Women in ung People: bevis From the PositivMasc Project.

      PositivMasc Project. https://positivmasc.ki.se/wp-content/uploads/sites/113/2022/09/PosMasc_PolicyBrief_A4_FINAL-3.pdf. 

    11. ^Pérez-Martínez, Vanesa; Marcos-Marcos, Jorge; Cerdán-Torregrosa, Ariadna; Briones-Vozmediano, Erica; Sanz-Barbero, Belen; Davó-Blanes, MCarmen (2023-04). ”Positive Masculinities and Gender-Based Violence Educational Interventions Among ung People: A Systematic Review” (på engelska). Trauma, Violence, & Abuse 24 (2): sid. 468–486.

      doi:10.1177/15248380211030242. ISSN1524-8380.

      Manlighetsnormer.

      http://journals.sagepub.com/doi/10.1177/15248380211030242. Läst 23 juli 2024. 

    12. ^ [abc] Gaston, Lindsey; Magrath, Rory; Anderson, Eric (2018-04-03). ”From hegemonic to inclusive masculinities in English professional football: marking a cultural shift” (på engelska). Journal of Gender Studies 27 (3): sid. 301–312.

      doi:10.1080/09589236.2017.1394278. ISSN0958-9236. https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/09589236.2017.1394278. Läst 26 juli 2024. 

    13. ^Joseph H. Pleck, Masculinity Ideology: Its Impact on Adolescent Males' Heterosexual Relationships, Journal of Social Issues. Vol. 49. No. .?. 1993, pp. 11-29
    14. ^Hawley, Patricia H., Todd D. Little, and Noel A. Card. "The myth of the alpha male: A new look at dominance-related beliefs and behaviors among adolescent males and females." International Journal of Behavioral Development 32.1 (2008): 76-88.
    15. ^Bradley, Rolla M. (2008). Masculinity and Self observation of dock Identified as Informal Leaders.

      ProQuest. sid. 9. ISBN 0549473998. http://books.google.co.uk/books?id=8MiVG4T2_eYC&dq=gurian+masculinity&source=gbs_navlinks_s 

    16. ^Flood, Michael (2007). International uppslagsverk of Menand Masculinities. Routledge. sid. Viii. ISBN 0415333431. http://books.google.co.uk/books?id=EUON2SYps-QC&dq=academic+masculinity&source=gbs_navlinks_s 
    17. ^Marcus Priftis, "Kriminellt belastad mansmytologi", SvD UnderStrecket 5 månad 2014
    18. ^”Forskning ifall män samt maskulinitet”.

      Manlig jämfört tillsammans kvinnlig personlighet.

      22 april 2019. Arkiverad ifrån originalet den 14 månad 2022. https://web.archive.org/web/20221214104805/https://testosteron-tillskott.se/. Läst 14 månad 2022. 

    19. ^Stoller, Robert J. Sex and gender: The development of masculinity and femininity. Karnac Books, 1994.
    20. ^Sandberg, D. E., et al. "Endocrine disruptors and children's sex‐dimorphic behaviour." Apmis 109.S103 (2001): S506-S507.
    21. ^Van Dongen, Stefan.

      "Fluctuating asymmetry and masculinity/femininity in humans: a meta-analysis." Archives of sexuell behavior 41.6 (2012): 1453-1460.

    22. ^”Testosteronet påverkar sexuella preferenser hos båda könen”. www.dagensmedicin.se. 18 september 2008. https://www.dagensmedicin.se/specialistomraden/urologi/testosteronet-paverkar-sexuella-preferenser-hos-bada-konen/. Läst 29 oktober 2023. 
    23. ^ [ab] Warkander, Philip (30 mars 2022). ”Männens bekymmer existerar vid riktigt – ändå hånas de”. www.expressen.se.

      https://www.expressen.se/kultur/philip-warkander/mannens-problem-ar-pa-riktigt-anda-hanas-de/. Läst 29 oktober 2023. 

    24. ^ [ab] Anderling, Elsa (10 juli 2017). ”Guide: därför hanterar ni killgissningen”. veckorevyn.com. https://veckorevyn.com/nyheter/livsstil/guide-sa-hanterar-du-killgissningen/. Läst 29 oktober 2023. 
    25. ^ [ab] Heberlein, Ann (28 femte månaden i året 2023). ”Maskulin sexualitet mer tragisk än toxisk”. Svenska Dagbladet.

      Kort sagt vilket existerar manlighet samt vad betyder detta till dig?

      ISSN1101-2412. https://www.svd.se/a/LlLMyR/maskulin-sexualitet-mer-tragisk-an-toxisk. Läst 29 oktober 2023. 

    26. ^”machismo - Uppslagsverk”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/machismo. Läst 29 oktober 2023. 
    27. ^Strömbäck Ekelund, Jesper (31 femte månaden i året 2023). ”Män kunna verkligen existera riktiga djur”. www.expressen.se.

      https://www.expressen.se/kultur/bocker/man-kan-verkligen--vara-riktiga-djur/. Läst 29 oktober 2023. 

    28. ^Karin Pihl (1 april 2022). ”Därför pratar ingen angående ”toxisk femininitet””. gp.se. https://www.gp.se/1.69077909. Läst 29 oktober 2023. 
    29. ^Strong, Rebecca (26 juni 2022). ”Identifying and Overcoming Toxic Femininity” (på engelska). Healthline.

      https://www.healthline.com/health/mental-health/toxic-femininity. Läst 29 oktober 2023. 

    30. ^Pihl, Karin (8 mars 2024). ”Kvinnlig terror är kapabel enkel spåra ur”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/ledare/karin-pihl/kvinnlig-terror-kan-latt-spara-ur/. Läst 4 juni 2024. 
    31. ^Myra Åhbäck Öhrman (5 november 2019). ”Den toxiska femininiteten existerar lika giftig - Opulens”.

      opulens.se. https://www.opulens.se/opinion/den-toxiska-femininiteten-ar-lika-giftig/. Läst 4 juni 2024. 

    32. ^Gartner, Katharina (2021-06-03). ”Shiny shabomen. ung instrumental musicians in Accra, and performances of masculinities in popular music” (på engelska). Gender, Place & Culture 28 (6): sid. 806–828.

      doi:10.1080/0966369X.2020.1786016. ISSN0966-369X. https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/0966369X.2020.1786016. Läst 26 juli 2024. 

    33. ^ [ab] Sweden, red (2014). Män samt jämställdhet: betänkande. Statens offentliga utredningar, SOU 2014:6. Fritze. ISBN 978-91-38-24071-7. Läst 26 juli 2024 

    Externa länkar

    [redigera | redigera wikitext]