Vad är virus och bakterier

Virus existerar dem minsta biologiska enheterna likt förmå infektera levande organismer.

Virus existerar parasiter inom celler. en virus vilket infekterar enstaka värdcell omprogrammerar cellen därför för att cellen skapar fler viruspartiklar. Viruspartiklar består från nukleinsyra (arvsmassa inom struktur från antingen RNA alternativt DNA), omslutet inom en proteinskal kallad kapsid (oftast formad vilket ett ikosaeder) samt ibland en lipidhölje såsom täcker kapsiden.

Utanför värdcellen existerar viruspartiklarna ett inaktiv transportform.^[1] Studiet från virus kallas virologi samt existerar ett kvist från mikrobiologin.

Olika biologer besitter olika ögonkontakt vid angående virus kunna betraktas vilket levandeorganismer alternativt icke-levande organiskt ämne, eftersom virus saknar personlig cellstruktur samt personlig ämnesomsättning, samt eftersom virus ej är kapabel reproducera sig utanför värdcellen samt ej använder celldelning till för att reproducera sig, utan reproduceras genom för att en stort antal viruspartiklar spontant sammanfogas inom värdcellen.

Virus betraktas från vissa biologer ändå liksom enstaka personlig livstyp eftersom dem äger gener samt reproducerar sig samt utvecklas genom arv från mutationer samt naturligt urval. Virus besitter beskrivits likt "organismer inom livets utkant",^[2] samt liksom "ett mellanting mellan levande samt död materia" alternativt vilket obligata intracellulära parasiter alternativt agenter liksom interagerar tillsammans levande organismer.

Virus besitter jämförts tillsammans spontan ordning nära själv-organiserande/själv-replikerande tillväxt från kristaller, vilka dock ej vidareutvecklas genom evolution.^[3]

Virus förmå infektera samtliga levande organismer. en särskilt virus är kapabel bara infektera enstaka viss typ från celler. Sjukdomar orsakade från virus kallas virussjukdomar alternativt mer vetenskapligt viroser.

detta finns minimalt 600 virus likt är kapabel infektera människor. Virus likt infekterar bakterier kallas bakteriofager.

Virus sprids ofta via kroppsvätskor, luften, kroppslig förbindelse samt avföring, direkt förbindelse tillsammans med smittokälla alternativt via luften inom aerosoler. Då viruspartiklar ej existerar levande existerar flera från dem många motståndskraftiga mot krävande miljöer både utanför samt inne inom kroppen.

Kroppen bekämpar virusinfektioner genom för att upptäcka samt eliminera virusinfekterade celler. Särskilt detta adaptiva immunförsvaret bestående från lymfocyter (T- samt B-celler) existerar viktigt inom skyddet mot virusinfektioner. en framgångsrikt virus besitter därför utvecklat mekanismer till för att dölja sin existens på grund av immunförsvaret.

detta går för att vaccinera mot enstaka utdragen rad virussjukdomar samt därmed öka kroppens beredskap till för att bekämpa detta aktuella viruset.

Människor besitter flera virus vilket ligger latenta inom kroppen (exempelvis Epstein-Barr-virus), samt hålls inom schack från immunförsvaret. då immunförsvaret antingen existerar upptar plats tillsammans annat alternativt reducerad, såsom nära andra sjukdomar alternativt nära behandling tillsammans med immunhämmande (immunosuppressiva) mediciner, kunna liknande virus orsaka symptom.

eftersom virus besitter enkel till för att mutera samt på det sättet producera sätt för att undgå medicinens verkningar, måste man ofta behandla tillsammans flera antivirala medel samtidigt. eftersom flera virus stimulerar dem infekterade cellerna för att dela sig, ökar vissa virus risken till cancer.

I genterapi används virus liksom vektorer, detta önskar yttra till för att bära den relevanta genen in inom cellen.

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Virussjukdomen polio finns dokumenterad ifrån faraonernasEgypten tackar vare hieroglyfer.

Virus existerar dem minsta biologiska enheterna likt är kapabel infektera levande organismer.

tid 1796 upptäckte Edward Jenner för att ett mjölkerska såsom tidigare ägde haft kokoppor plats immun mot sjukdom. Denna förståelse ledde mot för att man lyckades ta fram en vaccin mot sjukdom. inom slutet från 1800-talet utvecklades mikrobteorin från John Snow, Louis Pasteur samt Robert Koch vilket säger för att mikroorganismer är kapabel orsaka sjukdomar.

Dessförinnan ägde miasmateorin på grund av sjukdomar dominerat.

År 1892 tillverkade den ryske botanisten Ivanovsky en extrakt ifrån tobaksplantor såsom plats infekterade från växtsjukdomen tobaksmosaik. Därefter lät han extrakt passera genom en filter till för att behärska ett fåtal fram den mycket liten organism liksom nedsänkt på baksidan sjukdomen.

då denne studerade sitt filtrerade extrakt genom mikroskop märkte denne för att detta ej fanns några bakterier – dock kunde extraktet ändå överföra sjukdomen tobaksmosaik mot friska tobaksplantor. Ivanovsky drog då slutsatsen för att något mindre än bakterier måste orsaka sjukdomen. kalenderår 1889 blev den holländske vetenskapsmannen Beijernick inledningsvis tillsammans för att mynta termen virus (latin till gift), på grund av för att klart förklara detta starka infektiösa ämne.^[4]Walter Reed kom 1900 fram mot för att gula febern vilket vållade stora bekymmer nära byggandet från Panamakanalen orsakades från ett mygga samt därmed enkelt gick för att skydda sig mot.

Vad existerar skillnaden vid bakterier samt virus?

Ernst Ruskas samt högsta Knolls uppfinning från elektronmikroskopet 1931 banade vägen till ökad medvetande från virus, eftersom dem inom allmänhet existerar till små till för att behärska studeras tillsammans ljusmikroskop.^[5] kalenderår 1935 studerade den amerikanske biokemisten samt virologen Wendell Stanley tobaksmosaiksviruset samt kom fram mot för att detta mot massiv sektion bestod från protein.^[6] Senare separerades detta virus inom sina protein- respektive RNA-delar.^[7] Tobaksmosaikviruset fanns även detta inledande virus såsom kristalliserades samt vars struktur därför kunde studeras inom detalj tillsammans med röntgendiffraktion.

dem inledande bilderna från detta stöt blev tagna fram från Bernal samt Fankuchen 1941. Rosalind Franklin lyckades 1955 kartlägga läka detta virus struktur.^[8]

Struktur

[redigera | redigera wikitext]

Virus förekommer inom olika storlekar samt former, morfologier. en typiskt virus existerar ungefär 100 gånger mindre än ett bakterie.

dem flesta studerade virus besitter enstaka diameter mellan 10 samt 300 nanometer.

En fullständig viruspartikel (virion) består dels från relaterat till gener ämne inom struktur från enstaka nukleinsyra, RNA alternativt DNA, likt antingen existerar dubbelsträngat (ds) alternativt enkelsträngat (ss) samt linjärt alternativt cirkulärt.

Nukleinsyran omges från en skyddande proteinskal (kapsid). Skalet består från en antal identiska proteinenheter liksom plats samt enstaka kallas kapsomer. Koden till detta protein finns inom virusets genetiska ämne (nukleinsyran), samt tillverkas inom värdcellen efter för att den infekterats från en virus. Vissa viruspartiklar besitter även en yttre lipidhölje uppbyggt från lipider vilket kommer ifrån värdcellens cellmembran.

Virus tillsammans lipidhölje kallas höljevirus, virus utan hölje kallas nakna virus.

Virus existerar enstaka många små mikroorganism, likt ej besitter någon personlig ämnesomsättning.

Vissa virus besitter även utskott vid höljet likt taggar bestående från glykoproteiner. Dessa används bland annat på grund av för att fästa mot receptorer vid värdcellen. dem flesta virus liksom sprids fekalt-oralt saknar hölje.

Kapsidens form eller gestalt används till för att karaktärisera olika virus. Vanliga virusmorfologier existerar helix-form (spiralform) samt ikosaeder-form (20-sidig polyeder).

Utöver dessa finns komplexa former liksom består från flera sammansatta delar. mot modell den binala formen hos bakteriofagerna (virus liksom infekterar bakterier).

Den kunna liknas nära ett mekanisk spindel tillsammans en polyedriskt viktig från kapsomerer (kapsiden) såsom nukleinsyran existerar inkapslad inom samt därefter ett skida (stav) tillsammans med svansar från fibrer liksom fyller år funktionen för att fästa nära bakteriens hölje. Bakteriofagerna lämnar nästan ständigt sin struktur utanför samt skjuter enbart in sin nukleinsyra inom bakterien.

Arvsmassa

[redigera | redigera wikitext]

Virusets egna gener kodar på grund av en fåtal proteiner. mot dem proteinerna hör dem vilket ingår inom virusets skal, proteiner likt hjälper viruset för att infektera celler samt proteiner såsom ställer ifall cellen ifrån dess normala funktion mot för att bli enstaka virusfabrik.

DNA-virus små frukter från växter vid färdiga DNA-molekyler likt tar sig in inom cellkärnan samt använder cellens mekanismer på grund av för att föröka sig. Undantag existerar bland annat poxvirus (så vilket smittkoppsvirus) likt helt replikerar sig inom cytoplasman,^[9][10] samt hepatit B-virus likt translateras inom cytoplasman ifrån ett RNA-intermediär (som äger transkriberats inom cellkärnan utifrån hepatit B-virusets DNA).^[11] DNA-virus existerar antingen dubbelsträngade (dsDNA) alternativt enkelsträngade (ssDNA).

dem sistnämnda bildar efterhand dsDNA. Allmänt sett existerar DNA-virus stabilare än RNA-virus samt ger därmed högre fara till infektion. Risken för att smittas från RNA-viruset virus nära samlag existerar mot modell betydligt mindre än för att smittas från DNA-viruset hepatit B.

Nästan samtliga RNA-virus replikeras inom cytoplasman.

+RNA (mRNA) kunna direkt translateras från fria ribosomer samt producera proteiner likt viruset behöver. en -RNA-virus (komplementär mot mRNA) besitter tillsammans sig polymeras då detta tränger in inom cellen på grund av för att behärska producera +RNA (mRNA).

Förökning

[redigera | redigera wikitext]

För varenda virus ingår nästa steg inom dess livscykel:^[12]

1. Adsorption mot cellytan^[12]
2. Passage genom cellmembranet^[12]
3. Avkapsling från kapsiden^[12]
4. Replikation från virionens nukleinsyra^[12]
5. Syntes från virusprotein^[12]
6. Sammansättning från virionens komponenter mot nya viruspartiklar^[12]
7. Frisläppande från nya viruspartiklar^[12]

Adsorption betyder för att virionen fäster nära värdcellens yta.

Olika virus använder olika metoder till för att komma in inom ett värdcell. Växtvirus kommer ständigt in inom cellen via skador vid cellväggen. Animala virus fäster nära specifika ytreceptorer vid värdcellen, vilket medför för att virus existerar artspecifika. Fager (liknar enstaka spindel mot formen) fäster tillsammans med benen mot ytreceptorer samt skjuter samtidigt in sin nukleinsyra inom värdcellen, varvid kapsiden lämnar ytan.^[12]

Passagen till animala virus tillsammans med hölje sker genom endocytos, ett process var viruspartikeln tas in inom cellen inom ett blåsor.

Den membranförsedda vesikeln sammansmälter tillsammans enstaka lysosom vilket innebär för att viruset blir från tillsammans med sitt hölje samt endast den kapsidinneslutna nukleinsyran blir kvar. på grund av membranförsedda virus sker passagen genom direkt fusion, då virusets membran smälter samman tillsammans värdcellens membran därför för att kurera nukleokapsiden tar sig in.

till bakteriofagen gäller inom allmänhet för att endast nukleinsyran ifrån huvudet skjuts in inom cytoplasman genom svansen. Nakna animala virus (utan hölje) förmå genom enstaka process släppa sin nukleinsyra direkt in inom cytoplasman.^[12]

I avkapslingen bryts virusets proteinkapsel ner samt virusets arvsmassa släpps fri. detta existerar troligen värdcellens egna proteaser vilket existerar ansvariga till denna nedbrytande process, samt förekommer endast hos dem liksom kommer in inom cellen såsom kurera virioner, detta önskar yttra växtvirus samt dem flesta animala virus.^[12]

Replikationen från nukleinsyran är kapabel ske vid olika sätt samt beror vid nukleinsyran.

ett sektion virus äger en eget nukleinsyrapolymeras fasthakat nära nukleinsyran såsom sköter den inledande replikeringen från arvsmassan, därefter tar värdcellens syntesmaskineri ovan. andra virus (de flesta) existerar helt beroende från cellens syntesmaskineri. på grund av ssDNA görs ursprunglig ett komplementär DNA-sträng. detta dubbelsträngade DNA:t cirkuleras sedan samt replikeras genom detta vilket kallas rullande cirkel-mekanismen.

Innan viruspartiklarna sätts samman förstörs då den en DNA-strängen. dsDNA replikeras även via rullande cirkel-mekanism, samt dsRNA replikeras vid ungefär identisk sätt liksom dsDNA-virus. på grund av ssRNA är kapabel replikationen antingen ske genom för att den ursprungliga RNA-strängen kopieras därför för att detta bildas dsRNA, likt sedan replikeras vilket dsRNA-virus.

alternativt (som hos retrovirus) översätts RNA-strängen mot DNA tillsammans med hjälp från enzymet omvänt transkriptas. Den bildade DNA-strängen bildar köpcentrum på grund av ytterligare enstaka komplementär DNA-sträng. detta nybildade dsDNA:t kunna därefter bli en del av inom värdcellens genom, då kallas detta provirus.^[12]

All data på grund av syntes från nya virus finns inom virusets nukleinsyra vilket kodar på grund av detta, dock utnyttjar värdcellens ribosomer till processen.

ursprunglig sker avskrift från nukleinsyran mot mRNA. Sedan translateras mRNA nära ribosomen mot protein liksom inom sin tur bildar den nya proteinkapseln.^[12]

Hos flera fager sker sammansättningen från viruspartikeln helt spontant, genom för att proteinkapsomererna bildar ett kapsid likt nukleinsyran packas in inom. dem flesta virus tillsammans med hölje får detta genom för att ett bit från värdcellens cellmembran omsluter nukleokapsiden inom samband tillsammans med för att viruset lämnar cellen.

DNA-virus får sitt hölje ifrån detta inre kärnmembranet inom värdcellen.^[12]

Frisläppandet från nya viruspartiklar sker vid olika sätt beroende vid ifall viruset existerar naket alternativt höljeförsett. Nakna virus släpps ut ur värdcellen då den dör (lyserar) då cellmembranet brister, samt viruspartiklarna frigörs.

då däremot en virus tillsammans med hölje bör lämna cellen måste viruspartiklarna kläs inom en membranhölje. detta får viruspartikeln då den knoppas från cellmembranet genom exocytos, detta frisläppande sker gradvis.^{[12][13][14][15]}

Klassificering

[redigera | redigera wikitext]

Klassificering från virus sker vid en par olika sätt.

ICTV-klassificeringen

[redigera | redigera wikitext]

International Committee on Taxonomy of Viruses (ICTV) besitter utvecklat en struktur till kategorisering från virus.

Men vilket existerar egentligen skillnaden mellan bakterier samt virus?

Systemet existerar uppbyggt från hierarkier. ICTV:s sortering kalenderår 2020 innefattar 6 realmer, 10 riken, 17 fyla, 2 subfyla, 39 klasser, 59 ordningar, 8 underordningar, 189 familjer, 136 underfamiljer, 2224 släkten, 70 undersläkten samt 9110 arter.^[16]

Den taxonomiska strukturen framträda nedan tillsammans med taxonomisk rang samt dess suffix inom efterföljande parentes.

ICTV:s uppdatering tid 2020 från klassificeringen lämnar underrealm, underrike samt underklass oanvända, medan dem övriga taxonomiska rang används.^[16]

Realm (domän) (-viria)

Underrealm (-vira)

Rike (-virae)

Underrike (-virites)

Fylum (-viricota)

Underfylum (-viricotina)

Klass (-viricetes)

Underklass (-viricetidae)

Ordning (-virales)

Underordning (-virineae)

Familj (-viridae)

Underfamilj (-virinae)

Släkte (genus) (-virus)

Undersläkte (-virus)

Art

Baltimore-klassificeringen

[redigera | redigera wikitext]

Ett annat struktur uppfanns från nobelpristagarenDavid Baltimore samt döptes efter honom mot Baltimore-klassificeringen var sju olika grupper används beroende vid hur viruset replikerar sig.^[17][18]

Systemet på grund av Baltimore-klassificeringen baseras vid vilken mekanism viruset använder på grund av för att producera mRNA likt behövs på grund av för att virus bör behärska replikera samt föröka sig.

Virusets genom kunna bestå från nukleinsyrornaRNA alternativt DNA, dem förmå artikel enkelsträngade (ss) alternativt dubbelsträngade (ds), samt vissa virus använder omvänt transkriptas. ssRNA-virus förmå artikel sense (+), vilket betyder för att virusets nukleinsyra (RNA) besitter ett nukleotidsekvens likt direkt kunna användas på grund av translation mot virusprotein, alternativt antisense (-), vilket betyder för att virusets RNA besitter ett nukleotidsekvens likt existerar komplement mot den mRNA-sekvens vilket förmå användas till translation mot virusprotein.^[19]

Läkemedel

[redigera | redigera wikitext]

Det finns flera typer från medicin mot virus, antivirala medel.

allmänt sett ligger området långt efter medel mot bakterier – detta inledande antivirala medlet godkändes inledningsvis 1983. Området besitter satt hastighet tackar vare den intensiva forskningen vid virus. Antivirala medel kunna mot modell hindra virus ifrån för att sätta sig fast samt tränga in inom cellerna, alternativt hämma virusets förökning (replikation).

dem förmå även vandra ut vid för att stimulera kroppens immunförsvar.

flera medel mot virus, därför kallade proteashämmare, spärrar virusets enzymer (proteaser).

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Katalogdata ​​​​​ • EoL: 5006​ • GBIF: 8​​​ • Inaturalist: 131236​​​ • NCBI: 10239​​ • WoRMS: 10​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​