Vad har usa för ideologi

USA existerar ett förbundsstat tillsammans med en republikanskt statsskick tillsammans full presidentialism. detta innebär för att dem 50 delstaterna äger en visst självbestämmande, vilket allmänt sett sträcker sig mot angelägenheter likt går för att isolera inom delstatens gränser, samt innefattar rättigheten för att stifta lagar inom dem inre angelägenheterna därför länge såsom lagarna ej bryter mot den federala konstitutionen.

detta finns alltså ett delning mellan vilket likt anses ligga ner vid delstatsnivå samt den federala nivån, likt existerar detta likt berör läka nationen. modell vid angelägenheter likt tillhör delstaterna: infrastrukturen inom delstaten, reglering från byggmarknaden samt industrin, företagande samt kollektivtrafiken samt arbetsmiljöfrågor.

Straffrätten regleras framför allt från delstaterna, dock vissa förbrytelse - bland annat dem såsom riktar sig mot federala kontorspersonal samt tillgångar - beivras från detta federala rättsväsendet.

Statsskick

[redigera | redigera wikitext]

USA:s konstitution (författning)

[redigera | redigera wikitext]

USA:s konstitution antogs tid 1788 samt anger för att Förenta staternas politiska struktur genomsyras från maktdelningsprincipen, detta önskar yttra för att makten delas mellan den verkställande makten (presidenten), den lagstiftande makten (kongressen) samt den bedömning makten (högsta domstolen).

Utöver detta delas den offentliga makten inom enstaka dualism mellan den federala statsmakten samt delstatsstyrena.

Maktdelningsprincipen besitter sitt ursprung inom den franske filosofen Montesquieus tankar.^[1] Författningen gäller likt världens äldsta likt ännu existerar inom bruk samt samtidigt såsom världens kortaste tillsammans sin fyra handskrivna sidor.

Originaltexten besitter ej ändrats sedan 1789, författningsändringar görs istället genom för att utföra tillägg ("amendments") mot författningen, inom nuläget (2020) finns detta 27 tillägg.^[2]

Verkställande makten

[redigera | redigera wikitext]

Den verkställande makten består utöver presidenten samt vicepresidenten, cheferna på grund av regeringsdepartementen samt medarbetare inom presidentkansliet samt fristående myndigheter vilket mot modell CIA samt NASA.

samtliga politiskt tillsatta ämbetsinnehavare liksom ej existerar yrkesdiplomat, yrkesmilitär alternativt opolitiskt arbetare tjänsteman brukar refereras mot liksom enstaka sektion från "administrationen".^[2]

Presidenten väljs vid fyra tid samt får i enlighet med detta 22:a författningstillägget ifrån 1951 bara bli omvald ett gång.

inom presidentvalet måste respektive kandidat vinna elektorer inom varenda delstat, den kandidat liksom får flest röster inom ett delstat får samtliga elektorer inom delstaten. Totalt finns detta 538 elektorer inom elektorskollegium, således behövs detta 270 på grund av för att bli vald mot president.^[3] Den inledande måndagen efter den andra onsdagen inom månad måste elektorerna lägger sin röst vid enstaka kandidat.^[4] Elektorerna ifrån ett delstat behöver ej lägga sin röst vid den kandidat likt besitter vunnit delstatens elektorer.

USA äger länge setts likt en demokratiskt exempel till flera människor runt angående inom världen.

Elektorer likt röstar efter sitt eget viktig kallas till "faithless electors". ifall ingen kandidat får minimalt 270 röster inom elektorskollegiet bör representanthuset välja president, inom sålunda fall skulle varenda delstat välja vid ett presidentkandidat, den kandidat likt får minimalt 26 delstater blir då president.

Vicepresidenten skulle väljas från senaten genom för att varenda medlem av senat lägger sin röst vid ett kandidat.^[5]

[redigera | redigera wikitext]

Presidenten existerar både stats- samt regeringschef.^[6] Presidenten existerar dem väpnade styrkornas högste befälhavare, promulgerar team, utser dem flesta högre civila samt militära befattningshavarna (efter för att senatens råd samt samtycke hörts), äger riktig för att benåda den liksom dömts inom federal domstol på grund av förbrytelse, samt kunna utfärda exekutiv beställning till samtliga federala myndigheter.

detta amerikanska kabinettet fattar inga kollektiva regeringsbeslut, utan presidenten samt varenda minister fattar sina egna beslut i enlighet med enrådighetsprincipen. Regeringsdepartementen existerar ett därför kallad ministerförvaltningar var ministern existerar för att likna tillsammans med enstaka verkställande direktör inom en företag samt presidenten förmå liknas tillsammans enstaka koncernchef.

Den verkställande statsmakten besitter cirka 4 miljoner anställda mot sitt förfogande, varav 4/5 delar tillhör försvarsdepartementet liksom tillsammans med ett årlig ekonomisk plan tillsammans mer än 500 miljarder dollar existerar betydligt större än omsättningen vid USA:s största företag, Walmart. problem att diskutera vilket rör utrikes- samt säkerhetspolitik behandlas normalt ej nära kabinettssammanträden utan inom nationella säkerhetsrådet, var både utrikesministern samt försvarsministern existerar konstanta chef.

Användning från kärnvapenstyrkorna

[redigera | redigera wikitext]

Det existerar presidenten likt bestämmer ifall kärnvapen bör användas, en struktur likt inrättades beneath kalla kriget samt likt skulle avskräcka den andra sidan ifrån för att angripa USA. Instruktionerna till detta finns inom enstaka handbagage vilket kallas till "the nuclear football" samt vilket bärs från ett armé adjutant.^[7] till för att verkställa ordern ifall för att nyttja kärnvapnen behövs ett armé befälhavare, dock denna befälhavare är kapabel ej hindra presidenten ifrån för att avfyra robotarna.^[8]

När president Donald Trump beneath den diplomatiska konflikten tillsammans med Nordkorea 2017 hotade för att förinta landet ifall detta skulle hota Förenta staterna, ifrågasatte enstaka rad senatorer presidentens befogenhet för att unilateralt behärska nyttja USA:s kärnvapen.^[9] Även "ett NATO-partnerland" ägde uttryckt bekymmer ovan detta.

Den pensionerade generalen Robert Kehler sa för att ej ägde utfört enstaka icke-nödvändig avfyrning från nukleära stridsmedel samt tillade för att militären ej existerar ålagd för att utföra enstaka olagligt beställning, dock tillstod samtidigt för att han ej visste vad liksom skulle äga hänt ifall enstaka sådan situation ägde inträffat.^[10] Även general John Hyton (befälhavare till US Strategic Command) förklarade för att denne skulle vägra för att utföra ett förbjudet användning från kärnvapnen samt för att han skulle diskutera tillsammans med presidenten vad vilket förmå göras istället.

han tillade även för att utförandet från ett olagligt beställning kunna leda mot en livslångt fängelsestraff.^[9] i enlighet med Peter Feaver, professor inom politik vid Duke University, skulle presidenten behöva för att samarbeta tillsammans med flera människor på grund av för att behärska utföra detta inledande slaget samt för att dessa människor skulle ställa ämnen vilket skulle bromsa kurera processen.^[10]

Lagstiftande makten

[redigera | redigera wikitext]

Den lagstiftande makten utgörs från kongressen liksom består från senaten tillsammans med 100 ledamöter samt representanthuset tillsammans 435 ledamöter.

för att detta existerar 100 ledamöter inom senaten beror vid för att detta väljs numeriskt värde senatorer ifrån varenda delstat. Ledamöterna inom representanthuset fördelas inom enlighet tillsammans delstaternas befolkning, dvs. delstater tillsammans enstaka större befolkning besitter fler representanter än delstater tillsammans enstaka mindre befolkning.^[3] Den lagstiftande makten tillhör även vissa myndigheter beneath kongressen (till modell Government Accountability Office, Government Printing Office samt kongressbiblioteket).

I princip måste samtliga lagförslag röstas igenom från både senaten samt representanthuset dock inom vissa fall skiljer sig befogenheterna åt. Exempelvis måste samtliga lagförslag vilket rör skatterna inledningsvis läggas fram inom representanthuset medan enbart senaten kunna godkänna presidentens utnämningar från domare mot högsta domstolen.^[11] Vidare skillnader inom båda kammares befogenheter existerar för att enbart senaten kunna ratificera ingångna traktat samt äger för att ge råd samt samtycke mot presidentens utnämningar från civila samt militära befattningshavare.

Representanthuset saknar inom princip varenda former från minoritetsskydd samt enstaka handlingskraftig talman är kapabel styra tillsammans med järnhand. inom senaten däremot ges detta avgörande utrymme till fördröjningstaktiker, bland annat på grund av sålunda kallad filibuster. USA:s vicepresident existerar ex officio senatens president (talman), dock den positionen existerar inom praktiken enbart ceremoniell.

Senatens 100 ledamöter väljs vid sexåriga mandatperioder tillsammans med numeriskt värde senatorer ifrån varenda delstat (oavsett delstatens folkmängd). Representanthusets 435 ledamöter väljs samtliga vid tvååriga mandatperioder inom enmansvalkretsar. Antalet ledamöter ifrån varenda delstat existerar inom förhållande mot folkmängden.

Presidenten kunna inlägga veto mot beslut inom kongressen. en presidentveto är kapabel upphävas ifall kongressen bekräftar sitt tidigare beslut tillsammans med 2/3-majoritet.

För för att ringa in vilket oss talar ifall säger Sundström för att man ej förmå kalla Sannfinländarna en fascistiskt område eftersom detta deltar inom detta parlamentariska arbetet.

samtliga anslag samt bevillingar måste godkännas från kongressen samt utan anslag förmå presidenten inom praktiken ej utöva den verkställande makten.

Dömande makten

[redigera | redigera wikitext]

Alla federala domstolar tillsammans högsta domstolen högst upp inom hierarkin utgör den bedömning makten. Högsta domstolen existerar den bedömning maktens främsta företrädare, samt äger sedan tidigt 1800-tal enstaka vidsträckt korrekt för att normpröva användningen från lagar liksom strider mot konstitutionens andemening.

Den existerar däremot ej ett författningsdomstol.

USA:s konstitution antogs tid 1788 samt anger för att Förenta staternas politiska struktur genomsyras från maktdelningsprincipen, detta önskar yttra för att makten delas mellan den verkställande makten (presidenten), den lagstiftande makten (kongressen) samt den bedömning makten (högsta domstolen).

beneath högsta domstolen finns detta 13 stycken appellationsdomstolar: varav 11 stycken existerar geografiskt begränsad eller markerad av gränser inom enstaka alternativt flera delstater (till modell United States Court of Appeal for the Seventh Circuit såsom hör federala syfte inom delstaterna Indiana, Illinois & Wisconsin), ett på grund av Columbiadistriktet, samt enstaka likt saknar geografisk begränsning United States Court of Appeals for the Federal Circuit.

beneath appellationsdomstolarna finns detta 94 stycken distriktsdomstolar, United States District Court samt vissa specialdomstolar.

Delstaterna

[redigera | redigera wikitext]

De 50 delstaternas respektive delstatsstyren måste i enlighet med USA:s konstitution återspegla huvuddragen från hur den federala statsmakten existerar uppdelad, tillsammans med en republikanskt statsskick samt maktdelningsprincipen.

Delstaternas motsvarighet mot presidenten kallas på grund av guvernör. Samtliga delstater utom Nebraska besitter delstatsförsamlingartvåkammarsystem. Delstaterna äger egna domstolar.

Delstaterna existerar indelade inom enstaka alternativt flera County, förutom inom Louisiana var motsvarigheten går beneath beteckningen Parish samt inom Alaska var dem kallas Borough.

Flest antal countyn finns inom Texas (254) samt minimalt antal inom Delaware (3).

Vad får synen vid jaget på grund av effekt på grund av moral samt politik?

Columbiadistriktet inom vilket huvudstadenWashington, D.C. ligger existerar ingen delstat utan en federalt område likt står beneath kongressen. andra territorier såsom ej existerar delstater samt liksom äger visst självstyre existerar Amerikanska Jungfruöarna, Guam samt Puerto Rico. Indiannationerna besitter även självstyre.

Partiväsen

[redigera | redigera wikitext]

Den amerikanska politiken domineras totalt från numeriskt värde partier, Demokraterna samt Republikanerna, vid såväl federal liksom delstatlig nivå. vid den svenska vänster- högerskalan skulle båda dessa partier placera sig vid högersidan. inom den amerikanska debatten anses Demokraterna existera en vänster-centerparti samt Republikanerna en center-högerparti.

detta existerar många ovanligt för att enstaka oberoende kandidat alternativt en annat område väljs in mot någon brev, annat än vid lokalnivå. Dock skall detta tilläggas för att Demokraterna samt Republikanerna ej existerar sålunda ideologiskt enhetliga vilket dem svenska partierna, detta likt avgör politiken existerar snarare den aktuelle politikern än vilket område denne tillhör.

Det finns dock övriga partier, mot modell Ralph Nadersgröna miljöparti, såsom profilerat sig såsom en alternativ mot dem klassiska partierna. Dock får dessa partier inom praktiken, p.g.a. USA:s valsystem var detta behövs majoritet inom en röstområde till politisk representation, oftast väldigt begränsat stöd. inom motsats mot land finns däremot en flertal oberoende kandidater, på grund av närvarande numeriskt värde senatorer, Angus King samt Bernie Sanders.

USA – Politiskt system.

Båda besitter öppet orienterat sig närmare demokraterna samt slutit upp sig tillsammans med dessa inom primärvalen, Sanders existerar öppet socialist. Sanders äger tidigare tjänat inom kongressen på grund av Demokratiska grupp.

Det existerar inget statligt partistöd inom USA varför gåvor existerar många viktiga på grund av valkampanjerna, särskilt då TV-reklam existerar en oerhört viktigt verktyg på grund av för att vinna röster.

Traditionellt sett får Republikanerna största delen från sitt ekonomiska stöd ifrån storföretag samt Demokraterna sitt ifrån fackföreningsrörelser samt etniska minoritetsgrupper, även ifall detta varierar kraftigt tillsammans tidsperiod samt enskild delstat. detta stora beroendet från gåvor mot sin finansiering äger lett mot för att dem stora bidragsgivarna sedan genom lobbying är kapabel påverka den politiska agendan relativt många.

enstaka utpekad fördel tillsammans med detta amerikanska valsystemet tillsammans med primärval (caucus) existerar dock för att detta ger dem röstande maximal chans för att påverka vilken politiker samt ej endast vilken politik liksom bör föras.

Senaste gången enstaka kandidat ifrån en tredjeplats område kom tvåa inom en presidentval fanns 1912, då Theodore Roosevelt ställde upp på grund av Progressiva grupp.

Senaste gången enstaka tredjeplats kandidat vann en omröstning plats Abraham Lincoln1865 på grund av Nationella Unionspartiet. Båda partierna fanns utbrytarfraktioner tillsammans tydliga likheter tillsammans med Republikanska grupp.

[redigera | redigera wikitext]

Först håller republikanerna samt demokraterna primärval var väljarna (de liksom får välja inom primärvalen varierar, demokraterna låter inom regel endast partimedlemmar välja, republikanerna tillåter inom vissa delstater för att vem såsom helst röstar) får välja vilken kandidat såsom dem anser skall bli partiets presidentkandidat.

Primärval hålls inom delstat efter delstat. inom primärvalen bestäms hur flera delegater likt skall välja vid enstaka viss kandidat beneath partikonventet, vissa erhålla delstater tillämpar dock ej primärval utan besitter partimöten.

1 sålunda styrs USA: Presidenten.

Primärvalen hålls mellan januari samt juni identisk tid likt presidentvalet. inom juli samt augusti håller sedan republikanerna samt demokraterna sina partikonvent var delegaterna röstar igenom primärvalen samt partimötenas beslut. Då blir presidentkandidaterna på grund av respektive område officiella. vilket gäller småpartier använder dem sig även från partimöten till för att utse kandidater.

Elektorssystemet kunna verka komplicerat. Formellt sett röstar amerikanerna ej direkt vid presidentkandidaterna, utan vid kandidater mot elektorskollegiet (dock väljer amerikanerna direkt mellan presidentkandidaterna vid valsedlarna). Elektorerna inom sin tur, röstar vid någon från presidentkandidaterna. Antalet elektorer existerar 538, dessa fördelas mellan delstaterna plus området District of Columbia, antalet baseras vid antal senatorer + antal representanthusledamöter.

inom varenda delstater utom Maine samt Nebraska tillfaller delstatens samtliga elektorsröster den kandidat likt fått flest röster.

Till modell inom 2004 års omröstning - inom Kalifornien fick Bush 45 andel från rösterna samt Kerry 54 andel, varenda Kaliforniens 55 elektorsröster tillföll då Kerry.

I Maine samt Nebraska används inom stället en struktur var representanthusvalkretsarna används, vinnaren inom varenda sådan krets får enstaka elektorsröst (2 inom Maine, 3 inom Nebraska) plus för att vinnaren inom kurera delstaten får dem numeriskt värde kvarvarande elektorsrösterna inom respektive delstat.

inom valet kalenderår 2000 mellan främst George W. Bush samt Al Gore fick Bush 47,9 andel från rösterna samt Gore 48,4 andel, trots detta vann Bush valet tillsammans med 271 elektorsröster mot Gores 266. ett elektor ifrån Washington DC lade ned sin röst från okänd anledning. denne skulle äga röstat på grund av Gore.^{[källa behövs]}

I dem flesta delstater existerar detta olagligt till enstaka elektor för att välja vid enstaka ytterligare kandidat än den liksom vann inom delstaten.

detta existerar vanligtvis inget bekymmer för att elektorer röstar vid annat sätt än dem sagt för att dem bör utföra - formellt sett röstar människor vid elektorerna. detta besitter hänt för att ett medlem av senat fått elektorsröster vilket hände 1960 då enstaka medlem av senat oberättigat fick 15 elektorsröster.

Kampanjfinansiering

[redigera | redigera wikitext]

Framgångsrikt deltagande, särskilt inom federala omröstning, kräver stora mängder valuta, speciellt till tv-reklam.^[12] Dessa valuta existerar många svåra för att samla in genom för att vädja mot enstaka massbas,^[13] även ifall inom valet 2008, ägde kandidater ifrån båda partier succé tillsammans med för att samla in valuta ifrån medborgare via Internet.^[14] Detta beroende från donatorer existerar kontroversiellt samt äger lett mot lagar liksom begränsar utgifterna till politiska kampanjer äger antagits.

Insamling från valuta agerar enstaka massiv roll till för att ett fåtal ett kandidat vald mot offentligt ämbete. Utan valuta, äger ett kandidat enstaka små chans för att nå sitt syfte. nära allmänna omröstning beneath 2004, vann 95 andel från representanthusvalen samt 91 andel från senatsvalen från dem kandidater vilket spenderade maximalt valuta vid sina kampanjer.

Kongressvalen

[redigera | redigera wikitext]

Det existerar omröstning mot ett tredjedel från senatens platser vartannat kalenderår, samt omröstning mot representanthuset vartannat tid (till samtliga platser). Senatorerna existerar numeriskt värde ifrån varenda delstat, dock eftersom deras mandat överlappar varandra sker detta ständigt endast en senatorsval per delstat åt gången.

Valet brukar då stå mellan främst ett demokratisk samt ett republikansk kandidat, man får väljas angående flera gånger samt detta existerar många vanligt, flera senatorer sitter en antal mandatperioder. inom representanthuset sitter 435 ledamöter, detta existerar olika flera ifrån varenda delstat beroende vid folkmängd, Kalifornien besitter 53 platser, dem minsta staterna endast ett fanns (till modell North samt South Dakota).

varenda ledamot kommer ifrån ett valkrets, vinnarna inom varenda enskild krets blir sedan ledamöterna ifrån delstaten.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]