Hur stort är ett kranium

Människans kranium alternativt skalle existerar den sektion från människans skelett såsom utgör huvudets benstomme. Den sektion liksom omsluter hjärnan kallas huvudskål alternativt hjärnskål samt den främre delen till ansiktsskelett. Människans kranium består från 29 ben, från vilka 9 utgör någon sektion från hjärnskålen, 16 tillhör ansiktsskelettet samt numeriskt värde tillhör båda.

Latinska namn skrivs inom parentes.

Dessutom finns inom vardera hörselorgan tre små ben - hammaren (malleus), städet (incus) samt stigbygeln (stapes) - samt inom munnentänderna.

Bildning samt ossifikation

[redigera | redigera wikitext]

Kraniet existerar ej slutet nära födseln, dels finns numeriskt värde fontaneller liksom existerar partier tillsammans bindväv istället på grund av skelett liksom sluts successivt, dels finns bensutrer mellan kraniets olika ben vilket även sluts beneath tidig tidig del av ett liv.

ifall dessa sluts på grund av tidigt är kapabel detta leda till inom kraniosynostoser.

Hjärnskålen

[redigera | redigera wikitext]

Hjärnskålen byggs upp från dem parigahjässbenen (ossa parietalia) samt tinningbenen (ossa temporalia) samt detta opariga pannbenet (os frontale) samt nackbenet (os occipitale).

Kilbenet (os sphenoidale) samt silbenet (os ethmoidale) existerar numeriskt värde opariga ben liksom tillhör både hjärnskålen samt ansiktsskelettet.

Nackbenet bildar hjärnskålens bakre sektion samt pannbenet dess främre. Pannbenet vilar vid kilbenets vinge. Mellan dessa ändpartier bildar hjässbenet samt tinningbenen en stort tvärbälte vilket existerar smalast nedtill samt inom framkant avbryts från tinningssömmens tvärbälte.

Dessa centrala delar från hjärnskålen förenas tillsammans med pannbenet genom kronsömmen samt baktill från nacksömmen.

Kraniets främsta funktioner existerar för att bära ansiktet samt skydda hjärnan.

Hjärnskålen existerar inom stort sett slät, dock inom tinningbenets underkant finns en utskott såsom tillsammans tillsammans med en motsvarande utskott vid okbenet bildar okbågen. nära okbågens rötter finns underkäkens ledgrop samt strax på baksidan denna sitter den yttre öppningen mot hörselorganet likt omges från enstaka vass benring.

Baktill vid tinningbenets underkant sitter vårtutskottet alternativt mastoidutskottet (processus mastoideus).

Där okbenet förändras inom pannbenet bildas tinningsgropens främre kant. Hos levande fylls tinningsgropen från tinningmuskeln.

Ansiktsskelettet

[redigera | redigera wikitext]

Ansiktsskelettet byggs upp från 14 ben, varav 7 ligger nära beneath huden samt ger ansiktet dess form: dem pariga näsbenen (ossa nasalia) samt överkäksbenen (ossa maxiallaria) (kallas tillsammans "maxillen") samt okbenen (os zygmaticum) samt den opariga underkäke (os mandibulare).

Övriga sju ansiktsben är: dem pariga tårbenen (ossa lacrymalia), undre snäckbenen (conchae nasales inferiores) samt gombenen (ossa palatina) samt detta opariga plogbenet (vomer).

Ansiktet är kapabel delas upp inom numeriskt värde symmetriska halvor vars gräns utgörs från näsbenens mittsöm, tillhörande näsan skiljevägg, silbenets lodräta disk, plogbenet, sömmen mellan dem både överkäksbenen samt mot senaste från spåret från ett skiljelinje mellan underkäkens numeriskt värde halvor.

Människans kranium alternativt skalle existerar den sektion från människans skelett såsom utgör huvudets benstomme.

Kraniets ansiktsprofil bildas från, uppifrån samt ned, näsbenet tillsammans nästaggen, överkäken tillsammans med dess övre utskott, tänderna samt längst bort ned underkäkens passage inom hakan.

Ansiktskelettets nedre gräns bildas från underkäkens horisontella nedre kant liksom inom underkäksvinkeln förändras inom ansiktsskelettets bakre gräns.

Underkäken delar sig uppåt inom numeriskt värde spetsar varav den bakre utgör ledknappen mot tinningbenet.

Stora delar från ansiktsskelettet existerar palperbara. numeriskt värde viktiga ytanatomiska punkter inom ansiktsskelettet existerar nasion samt glabella.

I ansiktsskelettet finns även tre stora öppningar: tillhörande näsan päronformade öppning samt dem numeriskt värde ovala samt sneda ögonhålorna (orbitae).

dem senare ligger vid gränsen mellan ansiktsskelettet samt hjärnskålen

Kraniet vilket helhet

[redigera | redigera wikitext]

Kraniet sett framifrån besitter formen från enstaka neråt avsmalnande oval vars övre rundning bildas från hjärnskålen samt den nedre från underkäken.

Kranium (latin: cranium) alternativt skalle existerar den skelettstruktur vilket utgör huvudets stomme.

Den övre nackleden (atlantooccipitalleden, art. atlantooccipitalis) sitter relativt långt fram beneath kraniet, dock kraniets huvudmassa ligger ändå framför leden. Detta utför för att då huvudet ej hålls upprätt, angående oss mot modell somnar sittande, faller huvudet vidare.

Kalotten

[redigera | redigera wikitext]

Kalotten (calvarium), även kallat skalltaket, existerar den övre delen från skallen.

vid kalottens insida kunna hjässbenens förening inom pilsömmen ses. Hos nyfödda utgörs sömmen främre samt bakre avslutning från mjukdelar, sålunda kallade fontaneller. inom övrigt existerar kraniets insida relativt slät, inom synnerhet jämfört tillsammans med hjärnskålens botten såsom rymmer en stort antal ojämnheter samt hål.

Skallbasen

[redigera | redigera wikitext]

Större delen från botten utgörs från nackbenet samt flera från hålen var existerar fulla från bindväv alternativt nerver samt blodkärl.

nära detta största hålet, stora nackhålet (foramen magnum), förändras förlängda märgen (medulla oblongata) inom ryggmärgen (medulla spinalis).

Bevisen till dess existens existerar en litet antal fossila kranium vilket hittats inom Etiopien samt vilket anatomiskt samt kronologiskt tycks befinna sig vid en etapp mellan moderna människor Homo sapiens sapiens samt äldre typer, mot modell Homo rhodesiensis.

Från foramen magnum sträcker sig hjärnskålens centrala bas ovan nackbenets basala sektion till för att övergå inom kilbenet samt silbenet. Kilbenets lekamen besitter formen från enstaka sadel samt kallas därför ibland "turksadeln". Silbenet utgör näshålans överbyggnad samt besitter fått sitt namn eftersom detta existerar genomborrat från luktnerver.

Silbenet omsluts vidare från pannbenet.

Från denna bas sträcker sig numeriskt värde åsar åt vardera sidorna: dem främre utgörs från kilbenets därför kallade "små vingar" samt dem bakre från tinningbenets sålunda kallade pyramider. Dessa åsar fungerar vilket bjälkar liksom gör starkare hjärnskålens botten samt små frukter från växter dess valv.

Mellanrummen utgörs från tunna benskivor likt sträcker sig upp vid hjärnskålens sidor samt därmed utgör större delen från skallbasens botten. detta främre uttrymmet liksom bildas från pann- samt kilbenen upptas från pannloben. inom detta mellersta likt bildas från stora kilbensvingen samt tinningbenet vilar tinningloben.

Kraniet består från numeriskt värde delar: Neurokraniet samt Visceralkraniet.

detta bakre utrymmet inom nackbenet delas från ett längsgående ås, nacklobens spets upptar den övre delen samt lilla hjärnan den nedre.

En löpa inom skallbasen vidgas vid några ställen mot stora hål.

Genom en hål inom den bakre utvidgningen passerar halspulsåderns inre kvist. andra hål finns på grund av mot modell olika nerver vilket tungans rörelsenerv samt hörselgången.

Den främre klyftan samt den övriga delen från springan fylls beneath existensen från bindesubstans liksom fungerar såsom hjärnans fjädring samt något mildrar stötar likt uppstår nära gång samt dylikt.

Valvet

[redigera | redigera wikitext]

Hjärnskålens valv består från dem tunna tinningbenen vilket håller samman dem ovanliggande hjässbenen. Sömmen mellan tinninsbenen samt hjässbenen kallas tinningsömmen samt den mellan hjässbenen pilsömmen.

Framtill utgör pannbenet ett brant skiljevägg medan nackbenet baktill bildar ett sakta sluttande avrundning. Dessa bens sömmar kallas pann- respektive nacksöm.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Den på denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån skandinavisk familjebok, 1904–1926.