Vad händer om man begår ett brott

Många svenskar önskar titta skärpta lagar samt strängare straff på grund av vissa typer från förbrytelse.

dock detta finns även ett sektion vilket ifrågasätter ifall detta skulle minska kriminaliteten.

I detta denna plats avsnittet presenteras några teorier liksom redogör varför människor begår förbrytelse.

oss bör även titta vid olika former från brottslighet, hur kriminalvården existerar uppbyggd inom landet samt ifall detta existerar etiskt korrekt för att införa tuffare straff. Även brottsoffrens situation lyfts fram.

Koppling mot kurs- samt ämnesplaner hittar ni längre ner inom texten.

Varför begår vissa människor brott?

Kriminologi existerar en material inom vilket brottsligheten inom samhället studeras samt förklaras ur olika perspektiv.

ett betydelsefull fråga inom kriminologin existerar varför vissa människor blir brottslingar. detta finns flera olika teorier samt förklaringsmodeller mot varför människor begår förbrytelse, samt vissa från dessa äger varit varmt omdebatterade samt ifrågasatta.

Dagens kriminologer (personer såsom arbetar tillsammans med kriminologi) menar för att detta ej finns något enkelt svar vid frågan. inom flertalet fall handlar angående flera faktorer likt bara kunna förklaras tillsammans med flera överlappande teorier.

Vi bör på denna plats titta närmare vid dem vanligaste teorierna angående varför människor begår brott.

Teorier angående varför människor begår brott

Det finns flera olika teorier (antaganden samt vetenskapligt underbyggda påståenden) angående varför människor begår förbrytelse.

Vissa från dessa teorier existerar mer ifrågasatta än andra.

Det går ej - ens inom enskilda fall - för att fokusera vid bara ett från dessa teorier eftersom kriminologerna menar för att detta inom regel existerar flera olika faktorer likt samverkar.

Den evolutionskriminologiska teorin

En ifrågasatt dock ändå vanligt förekommande förklaringsmodell existerar den evolutionskriminologiska teorin.

Den poängterar för att människors attribut äger utvecklats genom hundratusentals kalenderår från evolution. Våldsamt beteende äger varit enstaka naturlig sektion från homo sapiens tillväxt samt nödvändigt på grund av för att oss bör äga kunnat överleva hot samt risker. detta aggressiva beteendet bör då särskilt äga gällt detta manliga könet. Detta redogör bland annat varför betydligt fler män än kvinnor begår våldsbrott.

Selektivitetsteorierna

Hit räknas "teorin angående självkontroll", "de biosociala teorierna" samt "beteendegenetiken".

Selektivitetsteorierna utgår ifrån för att detta existerar dem individuella egenskaperna (särskilda personliga egenskaper) likt existerar kritisk på grund av vem alternativt vilka likt begår brott.

Teorin angående självkontroll bygger vid för att vissa människor besitter dålig självkontroll samt därför besitter svårt för att granska sina impulser inom vissa specifika situationer.

Detta medför för att dem begår fler förbrytelse än andra.

De biosociala teorierna fokuserar vid för att individuella attribut förmå kopplas samman tillsammans omgivningen, särskilt den sociala miljön. ett individ tillsammans enstaka individuell egenskap liksom mot modell en våldsamt beteende, blir troligtvis ej en person som har begått ett brott ifall uppväxten existerar trygg samt omgivningen ej påverkar personen negativt.

existerar däremot uppväxten samt omgivningen otrygg samt osäker är kapabel detta producera en brottsligt beteende.

Beteendegenetiken inriktar sig vid för att detta existerar genetiska anlag (ärftliga faktorer) såsom existerar kritisk angående enstaka individ begår brott.

Teorin ifall socialt tryck

Teorin angående socialt tryck är kapabel sammanfattas tillsammans för att människor begår förbrytelse beroende vid hur den tongivande livsstilen inom samhället ser ut.

dem flesta människor önskar uppleva finansiell säkerhet, samt flera människor strävar dessutom efter materiell stor mängd tillgångar eller förmögenhet. detta förmå mot modell handla ifall för att erhålla råd för att köpa den senaste smartphonen alternativt ett fräsch fordon.

i enlighet med den denna plats teorin existerar människor likt växer upp inom fattigdom alternativt saknar ekonomiska förutsättningar mer benägna än andra för att begå förbrytelse på grund av för att behärska leva vid enstaka materiellt högre nivå.

Inlärningsteorin

Enligt inlärningsteorin formas detta brottsliga beteendet genom dem sociala kontext såsom individen existerar ett sektion från.

Dessa utgörs bland annat från släkt, vänner samt olika sociala grupper såsom personen tillhör samt vilket förmå äga negativ effekt. Hit hör mot modell grupptryck - för att utsätta någon till social press inom avsikt för att utföra enstaka papper vilket hen troligtvis ej skulle äga gjort annars. alternativt angående ens vänner begår en förbrytelse därför ökar risken för att man egen utför likadant.

Stämplingsteorin

Stämplingsteorin pekar vid för att enstaka individ vilket begått en förbrytelse, blir ”stämplad” liksom brottsling inom omgivnings ögon.

Detta gäller även efter en avtjänat fängelsestraff.

Den på denna plats teorin försöker förklara varför flera brottslingar blir återfallsförbrytare samt fortsätter begå förbrytelse efter för att dem kommit ut ifrån fängelset.

Synlig samt gömd brottslighet

Varje solens tid anmäls enstaka mängd förbrytelse mot polisen inom land, dock detta existerar viktigt för att anlända minnas för att långt ifrån varenda förbrytelse såsom begås anmäls.

Den synliga brottsligheten existerar den brottslighet såsom anmäls samt liksom är kapabel utläsas inom statistiken ovan begångna brott.

Den gömda brottsligheten existerar samtliga dem förbrytelse liksom ej anmäls samt såsom därmed ej blir ett sektion från brottsstatistiken.

Brottsligheten inom landet existerar därför mer grundlig än vilket statistiken säger. dock varför anmäls ej samtliga begångna förbrytelse mot polisen?

Den gömda brottsligheten beror vid flera olika orsaker samt bakomliggande faktorer. enstaka vanlig orsak existerar för att gärningspersonen samt brottsoffret känner varandra samt äger enstaka nära relation.

förbrytelse inom nära relationer - var närstående utsätts till misshandel, tvång samt sexuella övergrepp - existerar ett sektion från den gömda brottsligheten. detta existerar ej ovanligt för att ett kvinna struntar inom för att anmäla sin partner efter för att äga blivit misshandlad.

detta handlar ofta angående skam alternativt fruktan till för att familjen såsom totalitet bör bli lidande ifall detta bota synliggörs genom enstaka polisanmälan. enstaka ytterligare orsak mot gömd brottslighet förmå artikel ifall brottsoffret existerar skrämd till för att enstaka registrering förmå leda mot ett förvärrad situation.

Den alternativt dem såsom utfört gärningen är kapabel hota offret tillsammans med upprepat våld alternativt för att någon närstående bör råka illa ut angående offret utför enstaka polisanmälan. förbrytelse såsom sker mellan kriminella anmäls även många sällan.

Brottsoffer - för att bli exponerad till en brott

De människor liksom drabbas från en förbrytelse, oavsett hur allvarligt brottet existerar, brukar må väldigt uselt.

Människor liksom råkar ut till exempelvis rån, misshandel alternativt våldtäkt får oftast fysiska skador genom den brottsliga handlingen, dock den psykiska delen från för att bli exponerad till en sådant förbrytelse är kapabel existera noggrann lika seriös. då dem yttre skadorna läkt kommer ofta tankarna samt dem starka känslorna såsom existerar förknippade tillsammans med för att bli exponerad till en brott.

Som brottsoffer räknas även familjemedlemmar, släktingar samt andra närstående såsom drabbas direkt alternativt omväg från brottet.

detta förmå handla ifall enstaka kvinna vars man blir mördad alternativt svårt skadad nära en rån, alternativt föräldrar vars små människor omkommer alternativt skadas nära ett bilolycka var föraren varit påverkad från alkohol alternativt droger.

Det existerar viktigt för att varenda människor såsom besitter blivit utsatta på grund av enstaka brottslig papper besitter någon för att prata tillsammans.

Ibland existerar ej andra familjemedlemmar därför lämpade för att ventilera känslor tillsammans med eftersom dem själva är kapabel må uselt inom den nya situationen såsom uppstått. vilket brottsoffer förmå man därför vända sig mot någon från dem brottsofferjourer likt finns inom landet samt såsom vid olika sätt erbjuder stöd mot den likt drabbats från en förbrytelse.

detta kunna handla ifall stödjande diskussion alternativt för att stötta brottsoffret beneath rättegången eftersom den förmå riva upp psykiska sår då brottsoffret tvingas möta gärningspersonen inom rättssalen.

I landet finns även ett statlig myndighet, Brottsoffermyndigheten, liksom bland annat äger vilket arbetsuppgift för att erlägga kompensation mot dem brottsoffer vars gärningsperson ej egen besitter ekonomiska möjligheter för att erlägga skadestånd.

Brottsoffermyndigheten finansierar även undersökning samt driver uppdrag riktade mot brottsoffers situation.

Kriminalvårdens uppgifter

Kriminalvården existerar den statliga myndighet vilket ansvarar till fängelse (lokal till något som är kortvarigt eller inte permanent frihetsberövande), anstalter (fängelser) samt frivård (straff likt avtjänas inom samhället, exempelvis tillsammans med fotboja).

Den liksom existerar misstänkt till en förbrytelse förmå begäras häktad (tillfälligt frihetsberövas) från enstaka domstol därför för att den misstänkte ej förstör bevis alternativt avviker (smiter iväg) beneath tiden fram mot rättegången.

detta finns 32 fängelse inom landet samt dessa ligger inom anslutning mot polishus. dock detta existerar ej polisen likt ansvarar på grund av landets fängelse, detta fullfölja istället Kriminalvården.

Om den häktade efter rättegång döms mot en fängelsestraff bör detta avtjänas nära någon från Kriminalvårdens anstalter.

en fängelsestraff inom land är kapabel artikel mellan 14 dagar mot livstids fängelse (det strängaste straffet liksom finns inom Sverige). tillsammans med livstids fängelse menas för att straffet ej existerar tidsbestämt.

Efter för att äga avtjänat tio års livstids fängelsestraff kunna den dömde ansöka ifall för att straffet bör tidsbestämmas. angående straffet tidsbestäms (vilket ej ständigt existerar fallet) därför existerar den maximala strafftiden 18 tid. modell vid förbrytelse likt ofta leder mot livstidsstraff existerar mord, grov mordbrand samt människorov.

Villkorlig frigivning innebär för att den dömde - efter för att äga avtjänat numeriskt värde tredjedelar från fängelsestraffet - får komma ut ifrån fängelse, dock måste följa vissa regler.

beneath den villkorliga frigivningen existerar personen precis övervakad, samt missköter sig personen sålunda återupptas fängelsestraffet.

Om detta existerar yngre personer (mellan 15-17 år) såsom döms mot straff (tvångsvård) därför hamnar dem vid en ungdomshem istället på grund av vid enstaka anstalt (personer beneath 18 tid sätts ej inom fängelse inom Sverige).

detta finns även anpassade ungdomsavdelningar (för intagna ungdomar mellan 18-21 år) vid flera anstalter runt ifall inom Sverige.

Kriminalvården äger även enstaka uppdelning då detta gäller placering från män samt kvinnor såsom döms mot fängelsestraff samt bör placeras vid anstalt. Jämfört tillsammans med män sålunda existerar detta bara en fåtal kvinnor liksom avtjänar fängelsestraff.

från samtliga intagna vid svenska anstalter existerar 5 andel kvinnor. Kvinnor vilket döms mot fängelse placeras vid särskilda anstalter.

Det finns 45 anstalter inom land samt dessa besitter olika säkerhetsklassificering ifrån siffran 1 mot 3. tillsammans med detta menas för att fängelser tillsammans siffran 1 besitter den högsta säkerhetsklassen.

var sitter interner (fångar) liksom anses rymningsbenägna alternativt extremt farliga. Fängelser tillsammans kategorisering 3 räknas likt lägre säkerhetsklassade.

Kriminalvården övervakar även frivården, vilket innebär för att straffet existerar skyddstillsyn, samhällstjänst alternativt fotboja. detta finns 34 övervakningskontor runt ifall inom land från vilket ställe Kriminalvården övervakar varenda vilket dömts mot frivård.

En ytterligare nödvändig övning till Kriminalvården existerar för att jobba på grund av för att dem såsom avtjänar sina straff ej återfaller inom brottslighet efter för att dem blivit frisläppta.

inom detta sysselsättning - såsom sker vid anstalterna - får dem intagna jobba samt utbilda sig (många såsom sitter inom fängelse saknar t.ex. fullständiga gymnasiebetyg). flera intagna genomgår även olika behandlingsprogram, exempelvis till för att ändra sin livsstil alternativt sitt beteende. i enlighet med Kriminalvårdens egna siffror sålunda återkom 30 andel från dem intagna vilket släpptes fria 2014 mot Kriminalvården fram mot 2017 (Kriminalvården).

Ska oss äga starkare straff inom samhället?

Den sista avrättningen inom land ägde lokal 1910, samt 1921 avskaffades dödsstraffet inom fredstid.

Idag anser dem flesta från världens demokratiska länder för att dödsstraff existerar förlegat (otidsenligt) samt inhumant (omänskligt).

Förespråkarna för dödsstraff menar för att detta fungerar avskräckande samt vid sålunda vis reducerar den grova brottsligheten inom samhället.

De såsom diskuterar mot dödsstraff pekar vid för att oskyldiga förmå dömas mot döden samt för att detta existerar omoraliskt för att människor avrättas inom enstaka modern rättsstat.

Inget från dem politiska partierna inom Sveriges riksdag debatterar till för att dödsstraffet bör återinföras samt inom ett Sifo-undersökning ifrån 2017 svarade endast 18 andel från dem tillfrågade för att detta finns förbrytelse såsom skulle behärska bestraffas tillsammans dödsstraff.

Däremot finns detta ett kraftfull politisk vilja för att tydlighet straffen inom landet, samt inom identisk Sifo-undersökning ansåg 70 andel från dem svarande för att dem ville titta starkare straff.

Men bidrar verkligen strängare straff mot minskad brottslighet?

Svaret vid den på denna plats frågan existerar ej lätt för att besvara. ett beskrivning från forskningen inom detta sektor skulle behärska ge nästa svar:

Hårdare straff verkar äga viss avskräckande konsekvens vid människor för att begå förbrytelse upp mot enstaka viss nivå. dock enstaka sektion undersökning pekar dessutom vid för att starkare straff besitter små effekt vid effekten samt för att dem höga kostnaderna på grund av skattebetalarna vilket uppstår då Kriminalvården måste utöka antalet platser vid sina anstalter, alternativt för att polisen måste omhänderta fler människor, ej står inom relation mot vinsten från för att höja straffen.

Däremot signalerar strängare straff för att samhället ej accepterar för att människor begår förbrytelse. Strängare straff kunna även äga enstaka positiv psykologisk effekt vid dem invånare såsom likställer starkare straff tillsammans med en tryggt samhälle.

En ytterligare mer förebyggande åtgärd likt besitter demonstrerat sig sänka brottsligheten existerar ifall detta finns flera patrullerande poliser ute inom samhället.

LÄS MER:Lag samt rätt

LÄS MER:Regler samt lagar

LÄS MER:Rättssystemet samt domstolarna

LÄS MER:Rättegång - ifrån förbrytelse mot straff

Brottslighet eller kriminalitet existerar enstaka gemensam begrepp på grund av begångna straffbelagda handlingar.

Brottsoffer: Den individ liksom blivit exponerad till enstaka brottslig handling.

Brottsoffermyndigheten: enstaka statlig myndighet vilket bland annat äger likt övning för att erlägga kompensation mot dem brottsoffer vars gärningsperson ej egen äger ekonomiska möjligheter för att erlägga skadestånd.

Brottsoffermyndigheten finansierar även undersökning samt driver uppdrag riktade mot brottsoffers situation.

Brottsofferjour: detta finns flera brottsofferjourer runt angående inom land. detta existerar ideella organisationer (människor såsom ställer upp frivilligt samt gratis) dit man kunna vända sig angående man blivit exponerad till förbrytelse.

Jourerna erbjuder stödjande konversation samt rådgivning.

Dold brottslighet: Brottslighet såsom ej anmäls mot polisen samt såsom därmed ej går för att utläsa inom statistiken ovan begångna brott.

Gärningsperson: Den individ såsom begått ett brottslig handling.

Kriminalvården: Den statliga myndighet såsom ansvarar till fängelse (lokal på grund av något som är kortvarigt eller inte permanent frihetsberövande), anstalter (fängelser) samt frivård (straff vilket avtjänas inom samhället, exempelvis tillsammans fotboja).

Synlig brottslighet: Brottslighet liksom anmäls mot polisen samt vilket existerar märkbart inom statistiken ovan begångna brott.

Teorier: Antaganden samt vetenskapligt underbyggda påståenden liksom redogör en problem.
 

Uppgifter samt frågor

Frågor mot texten:

1. Vad studeras inom ämnet kriminologi?
    
2. Vilka teorier finns angående varför människor begår brott?
    
3. Vilka existerar dem största skillnaderna mellan dem olika teorierna angående varför människor begår brott?
    
4. Vad kallas den typ från brottslighet liksom ej anmäls mot polisen?
    
5. Vad innebär detta på grund av enstaka individ för att bli exponerad till en brott?
    
6. Vilka arbetsuppgifter besitter Brottsoffermyndigheten?
    
7. Hur arbetar Kriminalvården till för att dömda brottslingar ej bör återfalla inom brottslighet efter avtjänat straff?
    
8. Vad innebär villkorlig frigivning?
    
9. När avrättades den sista personen inom Sverige?

    

Diskutera:

1. Läs igenom dem olika teorierna angående varför människor begår förbrytelse. Vilken alternativt vilka från teorierna tycker ni bäst besvarar frågan angående varför människor begår brott? Motivera ditt svar.
    
2. Vilka orsaker tror ni existerar dem vanligaste mot varför människor ej anmäler förbrytelse mot polisen?

   Motivera varför ni tror för att detta existerar just dem orsakerna.
    

3. Anser ni för att straffen inom landet existerar på grund av milda samt för att dem borde skärpas? Vilka fördelar respektive nackdelar kunna ni titta ifall straffen blir strängare?
    
4. Hur tror ni brottsligheten skulle påverkas inom land ifall dödsstraff återinfördes?

   Motivera ditt svar.
    

Litteratur:
Anthony Giddens, Sociologi, Studentlitteratur AB, 2003
Eva Lundberg, Mikael Pauli, Erik Öman, Privatjuridik, Gleerups träning AB, 2011.
Henrik Andershed m.fl. Kriminalvård inom praktiken: strategier på grund av för att minska återfall inom förbrytelse samt missbruk, Studentlitteratur AB, 2010.
Jerzy Sarnecki, Introduktion mot Kriminologi.

1, Brottslighetens omfattning samt orsaker, Studentlitteratur AB, 2014.
Jerzy Sarnecki, Introduktion mot kriminologi.

2, Straff samt prevention, Studentlitteratur AB, 2015.
Mattias Nilsson, Juridiken - ett införande mot rättsvetenskapen, Jure förlag, 2011.
Niklas Eklund, Polisen - aktivitet samt arbete, Liber, 2018.
Stefan Melin, Juridikens begrepp, Lustus, 2012

internetbaserade källor:
https://www.kriminalvarden.se/forskning-och-statistik/
https://www.bra.se/statistik.html
 

FÖRFATTARE

Text: Carl-Henrik Larsson, fil.mag inom bakgrund.

Leg. gymnasie lärare inom saga, tro samt samhällskunskap samt skribent inom kulturtidskriften skandinavisk Filateli

Koppling mot skolans styrdokument

Innehållet existerar kopplat mot grundskolans läroplan till Samhällskunskap åk 7-9, samt mot gymnasiets plan för ämne på grund av Privatjuridik.

Genomgång (24:58 min) var SO-läraren John Holm ger ett beskrivning från ämnesområdet "lag samt rätt".

denna plats berörs: lagar, regler, normer, för att begå förbrytelse, då en förbrytelse upptäcks, enstaka misstänkt hittas, inom rättssalen, påföljd, varför ändras lagar, varför begår människor brott?

Skolmaterial ifrån Trafikverket likt innehåller övningar, filmer samt problem att diskutera liksom vid olika sätt berör alkohol samt droger inom trafiken.

Materialet består från fem lektioner på grund av högstadiet samt fem lektioner på grund av gymnasiet. Välj egen utifrån detta likt passar er bäst, vilka lektioner samt inom vilken ordning ni genomför lektionerna.

Domarbloggen drivs från Södertörns domstol på första nivån samt redogör domstolens aktivitet samt rättsväsen vid en enkelt samt lättbegripligt sätt.

Domarbloggen besitter enstaka personlig blad tillsammans med sökfunktion. existerar ni intresserad från en särskilt tema kunna ni söka efter det.

Bloggen besitter även ett speciell mejladress dit läsarna är kapabel lyssna från sig tillsammans förslag vid ämnen: sodertorns.tingsratt.domarbloggen@dom.se

Exempelvis besitter Domarbloggen publicerat inlägg om: livstidsfängelse, anonyma vittnen, sexsomni, brottet oaktsam våldtäkt, hur domstolen bestämmer straff, hur enstaka team blir mot, rätten mot offentlig försvarare, nödvärn (självförsvar), unga lagöverträdare, överenskommelser inom civilrätt samt hur domstolen fullfölja riskbedömningar inom vårdnadsmål.