Varför ska man ha armering
Armeringsstål
Armeringsstål, armeringsjärn, existerar stänger från kolstål på grund av armering (förstärkning) från betong. på grund av för att utveckla fästet mot betongen kunna tråd alternativt klen stång tillsammans räfflad yta svetsas mot nät.
Nätet ger gynnsamma tryckspänningar. Stålets sträckgräns existerar 250-600 MPa (megapascal). till linjär förspänning (det önskar yttra utom på grund av nät) används även kalldraget ämne, vilket erhåller enstaka sträckgräns vid 1300-1600 MPa.
I landet används armeringsstål i enlighet med standarden SS-EN 10080 samt tillämpningsstandarden SS 212540.
Armeringens funktion.Armeringsstål benämns vanligen tillsammans ett siffer- samt bokstavskombination, exempelvis: B500BKR
var B står på grund av Betonstahl.
500 existerar den minsta tillåtna övre sträckgränsen ReH, (500 MPa).
- B existerar seghetsklassen, A på grund av 2,5 % töjning nära maxlast, B 5 % töjning samt C 7,5 % töjning.
- K står på grund av varmvalsning samt kallbearbetning, B på grund av varmvalsning utan vidare behandling samt T till varmvalsning tillsammans med omedelbar värmebehandling, sålunda kallad ythärdning.
- R till för att leveransform ringmaterial, saknas sista bokstaven existerar leveransformen stång.
I landet används numera speciella svenska beteckningar i enlighet med SS 212540.
modell vid sådan existerar K500C-T samt NK500B-T.
detta såsom står ursprunglig existerar någon från nästa koder på grund av produktform samt geometri.
- K på grund av kamstång.
- P på grund av profilerad stång tillsammans med intryckningar.
- S slät stång.
- NK nät från kamstång.
- NP nät från profilerad stång.
- NS från slät stång.
Sedan kommer den minsta tillåtna övre sträckgränsen ReH, såsom inom exemplen existerar 500 MPa.
Efter detta kommer enstaka kod till kravet vid seghet, seghetsklassen, A, AB, B alternativt C.
Sedan följer enstaka från nästa koder till leveranstillstånd, den kunna utelämnas angående inget speciellt krav ställs.
- -B på grund av varmvalsat samt luftsvalnat.
- -T till ythärdat (kallas tmt, qst, tempcore, thermex tillsammans mera).
- –K på grund av kallbearbetat utan signifikant reduktion från tvärsnittsarean (materialet anses likt varmvalsat).
- –W till kallbearbetat tillsammans med signifikant reduktion från tvärsnittsarean (materialet anses vilket kallbearbetat).
Sist kommer koden till leveransform.
Står inget skall detta existera linjär stång.
- R står på grund av coil samt linjär stång riktad ifrån coil.
Armeringsnät benämns vanligen tillsammans med 4 siffror utifrån dimensionerna vid mattan.
inledande siffran talar angående tjockleken vid stålet vilket bygger upp mattan samt efterföljande tre siffror talar ifall diametern vid rutorna inom nätet. Benämningen "6150" existerar alltså en armeringsnät utan 6 mm stål samt tillsammans rutor vars sidor existerar 150 mm långa.
Kraven till seghetsklasserna hittar man inom Bilaga C mot SS-EN 1992-01-01.
inom landet får allmänt armering inom klass B samt C användas. på grund av skyddsrum endast C. dock inom SS 212540 finns även ett klass AB definierad, vilket inom vissa kontext även den får användas.
armering brister betong plötsligt samt utan förvarning.Den får vanligen används då EKS tillämpas, dock endast på grund av konstruktioner var effekt från stödförskjutning alternativt ytterligare tvångsinverkan existerar försumbar. mot modell mot nät på grund av sprickarmering inom enstaka skiva vid mark. 500AB motsvarar gamla Nps500.
De kvaliteter såsom vanligen lagerförs inom landet existerar K500C-T på grund av stänger samt NK500AB-W på grund av nät.
Armering tillverkas även inom olika rostfria kvaliteter.
Därför bör betong armeras då detta handlar angående konstruktioner såsom bör tåla tryck samt drag.inom land skall rostfri armering vanligen uppfylla kraven ställda inom BS 6744 (i bristande vid europastandard), äga hållfasthetsklass 500, samt en stålnummer ett 1.4436 alternativt enstaka 1.4462.
För svetsning från armering gäller SS-EN ISO 17660. inom den finns regler på grund av dimensionering, utförande samt övervakning från svetskarvar samt svetsning från armeringsjärn mot plåt, mot modell på grund av tillverkning från ingjutningsgods.
Då armerad betong började användas, 1870-talet inom land, armerades betong tillsammans med järnvägsräls samt järnbalkar, varor likt ej inledande grabb fanns avsedda på grund av för att armera betong, således kallad styv armering. Sedan började speciella armeringsjärn, inledningsvis inom form eller gestalt från smidda fyrkantsstänger samt därefter inom from från valsade rundstänger, tillverkas.
vid 1890-talet börjar man tillverka tillverka profilerade samt vridna armeringsstänger, på grund av för att erhålla förbättrad samverkan tillsammans med betongen.
Förspända konstruktioner innebär för att armeringen spänns ut före gjutning, t ex nära tillverkning från prefabricerade betongelement: då betongen hårdnat (härdat) släpps spänningen.vid 1940-talet valsas dem inledande kamstängerna inom Smedjebacken.
1973–1974 tillverkades rekordvolymen från armeringsjärn inom land, vilket då plats enstaka skyddad handelsplats kontrollerad från ett laglig kartell. Den hette Basta samt fanns ett sammanslutning från 14 svenska stålbolag tillsammans tillverkning från armeringsjärn.
Bland dessa är kapabel specialstålstillverkarnaAvesta Jernverk samt Fagersta Bruk nämnas. 1974 levererade dem svenska stålbolagen 470.000 ton armeringstråd samt -stång.
Armering används till för att öka hållbarheten samt hållfastheten inom en ämne, t ex betong.identisk tid exporterades 152 000 ton armeringsjärn. Importen däremot nedsänkt vid blygsamma 18 000 ton. Den svenska förbrukningen från armeringsjärn plats upphöjd inom mitten från 1970-talet, cirka 290 000 ton 1974. Bakgrunden mot detta fanns dem stora infrastrukturinvesteringarna tillsammans tillsammans med detta således kallade miljonprogrammet på grund av lägenhetsbyggandet.
Efter den inledande oljekrisen började enstaka minskning vid marknaden tillsammans fusioner samt nedläggningar såsom konsekvens.
Armering används till för att stärka betongen samt hålla ihop olika byggdelar samt förhindra sprickbildning samt hållfasthetsförluster.inom slutet från 1980-talet fanns bara enstaka tillverkare från armeringsjärn kvar inom Sverige: Fundia. Företaget, vilket då ingick inom finska Rautaruukki, fanns resultatet från ett fusion mellan KinnevikägdaWelbond (Halmstad, Qvarnshammar samt Forsbacka) samt RatosägdaSmebox (Smedjebacken-Boxholm). Fundia blev beneath 2007 köpt från den spanska privata koncernen Celsa Group.
Celsa Group besitter flera stålverk inom koncernen samt detta existerar ifrån Celsa Groups stålverk inom Mo inom Rana, Norge, vilket Celsa Steel Service får sina ingredienser liksom bearbetas inom Celsa Steel Services centras.[1]
Hösten 2001 lade Fundia ned tillverkningen inom Smedjebacken samt koncentrerade den mot Mo inom Rana inom Norge.