Varför alla planeter kretsar kring solen
Solsystem
- För solsystemet såsom Solen samt Jorden ingår inom, titta Solsystemet.
Ett solsystem alternativt planetsystem existerar ett alternativt flera stjärnor (solar) tillsammans med enstaka alternativt flera planeter samt andra mindre kroppar (såsom asteroider, meteoroider, kometer samt månar kring planeter) vilket kretsar kring denna alternativt dessa.
Under senare kalenderår äger man inom jordens att vara nära något upptäckt en hundratal stjärnor likt utför rörelser liksom enklast förklaras från för att himlakroppen äger ett alternativt flera större planeter inom sin att vara nära något. Fram mot den 3 mars 2021 äger 4690 planeter utanför vårt solsystem, därför kallade exoplaneter, identifierats.[1]
Det förmodas för att dem allra flesta stjärnor inom Vintergatan samt inom övriga galaxer omges från planeter.
Man besitter dock hittills gjort antagandet för att detta existerar svårare på grund av jordlika planeter för att bildas inom stjärnsystem liksom består från mer än ett himlakropp.
Solsystem.Man tror även för att eventuella planeter inom sådana struktur troligen äger därför oregelbundna banor för att klimatet blir till instabilt till avancerade livsformer.
Vårt solsystem kallas inom dagligt anförande på grund av solsystemet, bestående från dem jordlika planeternaMerkurius, venus, jorden samt Mars samt jätteplaneterna Jupiter, saturnus, Uranus samt Neptunus, därjämte oräkneliga andra mindre objekt, främst inom asteroidbältet mellan Mars samt Jupiter, inom Kuiperbältet utanför Neptunus samt inom Oorts kometmoln nära gränsen mot den interstellära rymden.
Pluto, detta ursprunglig upptäckta objektet inom Kuiperbältet, äger tidigare även räknats likt planet. Efter upptäckten från flera Kuiperobjekt inom ungefär identisk storlek, vilket ej heller besitter rensat sin väg eller spår runt solen ifrån ämne, bestämdes detta kalenderår 2006 för att Pluto skulle klassas såsom enstaka dvärgplanet.[2][3]
Skapelse samt utveckling
[redigera | redigera wikitext]Skapelse
[redigera | redigera wikitext]Den nebulära hypotesen, den rådande teorin kring solsystems uppkomst, innebär för att detta ifrån start existerar en tjockt moln från interstellärt damm samt gas.
Dynamiskt samt fysiskt klassificeras objekt liksom kretsar runt solen i: planeter, dvärgplaneter, småplaneter samt kometer.Detta moln kollapsar sedan, möjligtvis vid bas från ett något som ligger nära eller är i närheten supernova. Denna sammanbrott skapar sedan enstaka därför kallad solnebulosa. Denna existerar i enlighet med teorin såsom ett roterande rundel, uppbyggd från enstaka mängd ämne. Denna ämne dras från gravitationen in mot mitten från nebulosan tills trycket blir därför högt för att väteatomer kombineras mot heliumatomer.
beneath denna process släpps enstaka enorm mängd energi lös samt enstaka himlakropp besitter bildats.
Processen äger döpts mot stjärnbildning.[4]
Materian såsom existerar längre försvunnen ifrån kärnan från disken bildar sedan enstaka sålunda kallad protoplanetär platta såsom roterar runt den nybildade himlakroppen. Bland denna ämne bildas klumpar likt kolliderar samt blir större. då dem blir tillräckligt stora på grund av för att gravitationen bör utföra dem klotformade, bildar dem planeter, dvärgplaneter samt månar.
Den överblivna materian bildar istället saker såsom exempelvis asteroider.[5]
Utveckling
[redigera | redigera wikitext]Först trodde man för att planeter skapades samt formades inom alternativt nära sina nuvarande omloppsbanor. vid senare period besitter man dock gått ifrån detta mot enstaka ytterligare modell liksom innebär för att solsystemen utvecklas samt ändras beneath tiden likt går.
Solens diameter existerar 109 gånger således massiv såsom jordens samt 10 gånger sålunda massiv likt Jupiters (den största planeten inom solsystemet).ifrån start finns detta en stort antal därför kallade planetembryon. Dessa dras mot varandra vid bas från gravitation samt kolliderar mot slut. vid således sätt utvecklas dessa embryon mot därför kallade markbundna planeter.[6][7]
Ett bekymmer tillsammans denna modell existerar för att den ej förmå förklara hur dessa planeter kunde vandra ifrån för att vilket protoplanetära skivor äga väldigt irreguljära omloppsbanor mot för att sedan vilket planeter äga överraskande regelbundna liknande vilket nästan skulle behärska beskrivas vilket cirkulära.[8]
Komponenter
[redigera | redigera wikitext]Ett solsystem existerar ett konstellation från samhörande himlakroppar likt utgör komponenter inom denna konstellation.
Dessa komponenter existerar olika till varenda enskilt solsystem, dock förmå översiktligt kategoriseras mot en antal grupper.[9]
Stjärnor
[redigera | redigera wikitext]Varje solsystem innehåller åtminstone enstaka himlakropp, dock ofta fler än ett. ett väldigt massiv andel från samtliga stjärnor inom universum existerar komponenter inom en därför kallat flerstjärnesystem, alltså en solsystem såsom innehåller numeriskt värde alternativt fler stjärnor.
Stjärnor finns inom enstaka mängd olika former, exempelvis röda jättar alternativt azurblå dvärgar.
Planeterna inom vårt solsystem.Stjärnorna inom solsystemen utgör ofta enstaka väldigt massiv andel från solsystemets totala massa. Exempelvis utgör vår stjärna mer än 99% från vårt solsystems totala massa. detta existerar även runt stjärnan/stjärnorna dem andra himlakropparna cirkulerar.[10][11][12]
Planeter
[redigera | redigera wikitext]Runt himlakroppen alternativt stjärnorna inom solsystemen, cirkulerar planeter.
Planeter existerar sedan 2006 definierade likt himlakroppar vilket cirkulerar runt ett alternativt flera stjärnor, besitter tillräckligt upphöjd massa till för att bli klotformade vid bas från sin personlig gravitation, samt “dominerar” sin att vara nära något samt omloppsbana.
I vårt solsystem besitter oss åtta planeter inom denna ordningsföljd: Merkurius, venus, jorden samt Mars finns inom detta inre solsystemet samt kallas stenplaneter.Nästan samtliga stjärnor besitter åtminstone ett planet liksom cirkulerar runt dem, dock detta finns även flera planeter såsom ej existerar bundna mot någon himlakropp alls. Dessa planeter kallas fria planeter alternativt interstellära planeter samt tros äga skickats ut ur sina ursprungliga solsystem efter för att dem skapats. modell vid planeter inom vårt solsystem existerar jorden, Mars samt Venus.[13][14][15]
Cirkumstellära skivor
[redigera | redigera wikitext]Cirkumstellära skivor existerar gruppnamnet på grund av ett rad olika typer från ämne inom enstaka ringformad ansamling såsom bildats runt stjärnor.
dem förmå existera gjorda från saker likt gas, stoft, asteroider, samt således vidare. modell vid detta existerar asteroidbältet inom vårt solsystem.
Vår stjärna existerar långt större än dem planeter såsom kretsar kring den.Kometer
[redigera | redigera wikitext]Kometer existerar mindre massor inom en solsystem vilket äger omloppsbanor runt solsystemets himlakropp. Kometkärnorna existerar uppbyggda från ett lös session från ämne vilket fryst vatten, berg samt stoft. då kometerna kommer tillräckligt nära himlakroppen dem kretsar runt, blir deras kometkärnor prickade från solstrålning vilket framkallar enstaka reaktion liksom leder mot för att kometerna får enstaka svans alternativt ett koma vilket existerar enstaka slags nebulosisk tillväxt kring kometkärnan.[16]
Zoner
[redigera | redigera wikitext]Den beboeliga zonen
[redigera | redigera wikitext]Den orbitalregionen runt ett himlakropp var ett jordliknande planet skulle behärska inneha flytande vätska vid ytan samt därmed kanske behärska stödja liv, kallas på grund av den beboeliga zonen inom detta solsystemet.
detta får alltså ej existera därför nära himlakroppen för att vattnet vid ytan skulle omvandlas till ånga alternativt till långt försvunnen således detta skulle frysa. detta existerar enstaka användbar, dock optimistisk definition då ett planets yttemperatur ej bara beror vid dess avstånd ifrån sin himlakropp, utan även andra saker såsom exempelvis planetens reflektivitet.
Denna zons gränser ändrar bostadsort vid sig allt eftersom solsystemets himlakropp blir varmare alternativt kallare. angående man beräknar tillsammans den orbitalregionen var vätska ej existerar flytande vid ytan från planeten, dock beneath ytan, ökar den beboeliga zonens storlek tillsammans minimalt 10 gånger sin förra storlek.
Skulle man räkna tillsammans den region var vätska skulle behärska existera flytande nära 10 kilometer beneath planetens yta hos ett jordliknande planet, skulle den beboeliga zonen på grund av jordliknande planeter bli 14 gånger bredare.[17][18]
Venuszonen
[redigera | redigera wikitext]Venuszonen existerar den orbitalregion var enstaka jordliknande planet skulle äga enstaka okontrollerad växthuseffekt.
Denna region ligger alltså mellan himlakroppen samt den beboeliga zonen. Den inre gränsen till zonen ligger var planetens atmosfär skulle brinna upp samt den yttre ligger var dricksvatten ej längre omvandlas till ånga ifrån enstaka jordliknande planets yta vid bas från dess avstånd mot solen. modell vid enstaka planet inom Venuszonen existerar venus.
Även på denna plats agerar andra saker än distans mot himlakroppen roll inom hur zonen ser ut. Exempelvis planeternas storlek, stjärnans storlek samt även stjärnans typ.[17][19]