bushski.pages.dev






Vad heter gris på svenska

Gris

Gris, svin, tamsvin existerar den domesticerade formen från vildsvin, kategoriserad antingen likt artenSus domestica alternativt underartenSus scrofa domestica. Grisen existerar en allätande, partåigt hovdjur liksom främst hålls på grund av produktion från fläskkött. Grisen existerar en från dem äldsta husdjuren samt förekom domesticerat omkring kalenderår 9 000 f.Kr inom Anatolien samt Kina.[2][3]

Hanen kallas galt (tidigare även fargalt samt orne), honan kallas sugga alternativt so, gylta kallas ett svin vilket fött ungar högst ett gång[4].

Gris plats ursprungligen namnet vid svinets ungar, samt då enstaka sugga föder kallas detta för att denna grisar. Numera kallas ungar hos svin kultingar (rotbesläktat tillsammans med kalv). enstaka svin inom liten kulle såsom växer sämre än dem andra kallas till pelle. Nosen kallas tryne samt svansen kallas knorr (efter sin vanligen rundade form[5][6]).

Vad betyder gris?

Förutom till köttproduktion används svin till för att leta efter tryffelsvampar, särskilt inom land i västeuropa samt sålunda kallade minigrisar hålls vilket sällskapsdjur.

Systematik

[redigera | redigera wikitext]

Tamgrisen kategoriseras oftast såsom underart från vildsvinet. Vildsvinet fick sitt vetenskapliga namn Sus scrofa från Carl von Linné 1758, samt från detta följer för att detta formella namnet på grund av tamgris existerar Sus scrofa domesticus.[7][8] Dock klassificerade Johann Christian Polycarp Erxleben 1777 tamgrisen likt personlig art samt gav den detta vetenskapliga namnet Sus domesticus liksom kvar används från vissa auktoriteter.[9][10] Exempelvis kategoriserar American gemenskap of Mammalogists den såsom enegen art.[11]

Biologi

[redigera | redigera wikitext]

Tamgrisen äger vanligtvis en stort samt kraftigt skalle, tillsammans med utdragen näsa likt kallas tryne samt existerar förstärkt tillsammans med en speciellt prenasalt ben samt enstaka rundel brosk inom spetsen.[12] Trynet används till för att gräva inom jorden nära födosök samt existerar en många kännsligt sinnesorgan.

tandformeln till vuxna svin existerar 3.1.4.33.1.4.3, vilket ger totalt 44 tänder. dem bakre tänderna existerar anpassade på grund av för att krossa. Hos hanen är kapabel hörntänderna utvecklas mot betar, likt kontinuerligt växer samt vässas genom för att ständigt slipas mot varandra.[12]

Den besitter fyra klövförsedda tår vid varenda tramp, var dem numeriskt värde större centrala tårna små frukter från växter merparten från vikten, medan dem numeriskt värde yttre främst används vid mjukt underlag.[13]

De flesta svin besitter glest styva hår exempelvis på en borste såsom täcker huden, även ifall ulliga raser likt Mangalitsa förekommer.[14]

Grisar besitter både apokrina samt merokrina svettkörtel, även angående dem senare verkar existera begränsade mot trynet samt dorsonasala området.[15] likt hos andra "hårlösa" däggdjur (som elefanter, noshörningar samt mullvadsråttor), använder ej grisen termiska svettkörtlar på grund av för att kall luft kroppen.[16] svin besitter även sämre förmåga än flera andra däggdjur för att avleda värme tillsammans med dem våta slemhinnorna inom munnen genom för att flämta.

Deras termoneutrala region existerar 16 mot 22°C.[17] nära högre temperaturer svalkar sig svin genom för att vältra sig inom lera alternativt dricksvatten via evaporativ kylning, även angående beteendet även förmå tjäna andra funktioner, såsom skydd mot solbränna samt ektoparasiter samt till för att doftmarkera.[18]

Grisar existerar enstaka från bara fyra kända däggdjursarter såsom äger mutationer inom nikotinacetylkolinreceptorn likt skyddar mot ormgift.

Mungos, honungsgrävling, igelkott samt svin äger varenda förändringar från receptorfickan vilket förhindrar ormgiftetα-neurotoxin ifrån för att bindas. dem representerar fyra separata, oberoende mutationer likt utvecklats genom parallell evolution.[19]

Grisar besitter små lungor inom förhållande mot kroppsstorlek samt existerar därför mer mottagliga än andra tama vilt till dödlig bronkit samt lunginflammation.[20]

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Grisen existerar en från dem äldsta husdjuren samt förekom domesticerat omkring kalenderår 9 000 f.Kr inom Anatolien samt Kina.[2][3]

Utvecklingen från tamsvinsraser inleddes ursprunglig beneath senare delen från 1800-talet samt dem flesta raserna utvecklades beneath 1900-talet.[källa behövs] Förr drevs svin inom Centraleuropa in inom skogarna således för att dem kunde förtära ek- samt bokollon.

vid sålunda sätt blev grisarnas animalisk föda särskilt lämpligt på grund av rökning dock suggorna parade sig ofta tillsammans med galtar från vildsvin samt skillnaden mellan tam- samt vildsvin plats nästan obefintlig. Denna praxis används idag ännu inom södra Spanien samt Portugal på grund av rasen mörk iberiskt svin.

Några raser:

Förekomst samt indelning

[redigera | redigera wikitext]

Officiell statistik ifall grisar

[redigera | redigera wikitext]

I Eurostats databas publiceras statistik angående antal svin inom Europa beneath kategorin Agriculture samt underkategorin Regional Agriculture Statistics.

inom FAO:s databas publiceras statistik ifall antal svin inom världen beneath kategorin Production samt underkategorin Live Animals.

Antal tamgrisar inom Sverige

[redigera | redigera wikitext]

I landet fanns detta vilket flest svin kalenderår 1980, då antalet varelse överskred 2 600 000.

kalenderår 2007 ägde denna siffra sjunka mot cirka 1 500 000.[22] vid Jordbruksverkets webbplats publiceras årligen statistik ifall antalet svin inom land inom detta Statistiska meddelandet ifall djur som bor i hus.

Förvildade tamgrisar

[redigera | redigera wikitext]

I olika delar från världen besitter tamgrisar rymt alternativt släppts ut ifrån gårdsbesättningar.

Dessa svin besitter inom bland annat Nordamerika samt Australien etablerat vilda grupperingar,[23] tillsammans med alternativt utan ytterligare inkorsning tillsammans vildsvin. vid Galápagosöarna kategoriseras förvildade svin såsom en stort hot mot den inhemska faunan, vilket gäller flera förvildade alternativt halvvilda besättningar vid andra öar.[24]

Svinskötsel

[redigera | redigera wikitext]

Svinskötsel, svinavel, svinuppfödning, existerar fostran från tamsvin, framför allt till griskött, dock även till industrifett, ister samt svinläder.

De flesta svin föds upp inom Europa samt Kina. dem ges varierat foder, ibland sopor ifrån livsmedelsindustri samt hushåll. Unggaltar brukar kastreras på grund av för att undvika doft nära tillagning – den således kallade galtlukten – dock även honor är kapabel lukta. Galtlukten uppkommer vid bas från numeriskt värde hanliga hormoner, androstenon samt skatol.

Kastreringen existerar smärtsam samt äger varit omdebatterad, idag finns en "vaccin" – immunokastrering – likt ges numeriskt värde gånger beneath uppfödningstiden. Grisen vaccineras tillsammans med enstaka motsvarighet mot tillväxthormonet GnRH likt verkar genom för att minska androstenon därför för att skatolet hinner brytas ned inom levern, vilket fullfölja för att lukten ej uppkommer.[25][26] inom dem flesta länder klipper man svansen, således kallad svansklippning alternativt svanskupering, till för att dem ej bör hugga från varandras svansar, dock inom vissa länder, exempelvis inom land, existerar detta förbjudet.

Hälsa

[redigera | redigera wikitext]

De utvecklar liknande hjärtsjukdomar samt sjukdomar hos blodcirkulationssystemet såsom människor, varför dem ofta används liksom försöksdjur. Grisen liksom organdonator till människan existerar ännu en forskningsområde[27] medan grisens roll vilket insulin-producent till behandling från diabetes besitter ersatts från andra metoder.

Även köttets struktur liknar strukturen hos människans varför nyslaktade svin används inom rättsmedicin på grund av för att analysera sår ifrån skjut- samt stickvapen.

Grisar hålls ofta inom stora besättningar samt enstaka sjukdom kunna spridas snabbt. Vanliga typer från sjukdomar existerar tarminfektioner samt luftvägsinfektioner, medan ovanligare symptom, vilket skaksjuka är kapabel bero vid virusinfektioner såsom påverkat centrala nervsystemet.[28]

Olika former från svinpest samt mul- samt klövsjuka existerar bland dem allvarliga samt smittsamma sjukdomar vilket drabbar svin samt kontrolleras inom lag.[29] Dessa sjukdomar existerar ovanliga inom land, dock utspridda inom flera länder samt därför en ständigt hot.

Exempelvis existerar PRRS många utbrett inom land, dock en eruption inom land stoppades 2008.[30]

Människor förmå bli sjuka från för att förtära fläskkött tillsammans vissa typer från infektion var djuret bara varit bärare utan symptom. Salmonella samt trikiner existerar några modell på baksidan rekommendationen för att tillaga fläskkött väl.[31]Svininfluensa existerar ett ytterligare typ från sjukdom vilket är kapabel spridas mot människan efter mutation.

Slaktsvin

[redigera | redigera wikitext]

Grisar existerar viktiga inom köttproduktionen eftersom dem växer snabbt, samt uppemot 75 andel från vikten kommer mot nytta. enstaka svin balanserar cirka 1,5 kilo nära födseln, samt cirka 115 kilo nära slakt nära 6–7 månaders ålder (Sverige),[32] alternativt 100 kilo nära slakt nära cirka 4,5 månaders ålder (Finland).[33]

Kött ifrån svin kallas fläskkött alternativt särskilt efter styckningsdetalj, mot modell karré alternativt skinka.

Grisar inom kulturen

[redigera | redigera wikitext]

Judendom samt islam betraktar svinet likt en orent vilt (haram), medan detta snarare äger motsatt ställning eller tillstånd inom den germanska kulturkretsen. Trots detta existerar dock orden svin alternativt svin enstaka vanlig förolämpning vid germanska tungomål, fastän även positiva omdömen förmå innehålla kombinationer tillsammans svin, mot modell gullegris.

Grundfakta angående Gris: livslängd, utbredning samt landskapsbild ovan livsmiljö, livsstil samt socialt beteende, parningsvanor, kost samt näring, befolkningsstorlek samt status.

för att grisen äger således olikartad symbolik beror vid för att tamsvinet ägde ett huvud innebörd inom detta europeiska bondesamhället, medan andra civilisationer företrädesvis födde upp andra vilt.

I den nordiska mytologin förekommer därför svin tillsammans enstaka helt ytterligare symbolisk innebörd än vilket dem äger inom andra kulturer. Gudinnan Freja inom den nordiska mytologin ägde Syr (forngerm.

till sugga) såsom tillnamn. Grisen Särimner slaktades varenda mörker samt återuppstod. detta existerar dock ej bara den gamla germanska kulturen likt haft svin vilket gudomar. Kelterna ägde ett svingudinna, Ceridwen, såsom representerade visheten, samt vid Kanarieöarna plats grisen enstaka regngud.

Som tecken besitter grisen använts länge. Inom kinesisk astrologi existerar grisen detta tolfte samt sista djuret från dem tolv zodiakdjuren.

inom detta gamla Egypten plats ett sugga såsom åt sina kultingar enstaka emblem till stjärnornas dagliga återfödelse. vid Malta finns enstaka avbildning ifrån yngre stenåldern föreställande ett ammande sugga tillsammans med tretton kultingar. i enlighet med legenden skulle Aeneas, Julius Caesars påstådda förfader samt Roms grundare, hitta ett ammande sugga tillsammans trettio kultingar vilket en indikator för att han funnit Latium.

enstaka antik romersk staty likt anspelar vid denna legend finns vid Glyptoteket inom Köpenhamn. Även inom heraldiken finns svin.

Svenska: slobb n: informal (person: messy) (familjär, nedsättande) lortpelle, lortgris, smutsgris s (nedsättande, bildlig) svin, svin, slusk s: Marion's such a slob; she never cleans up after herself.

Ätterna Svinhufvudsläkten förde en grishuvud såsom vapen, samt därför även vissa från dem svenska släkter likt hetat Grijs. ett släkt svin besitter givit stadsdelen Grisbacka inom Umeå sitt namn.

Inom skönlitteraturen förekommer ofta svin. Sagan ifall Tre små svin framställer djuret likt oskyldigt samt hotat; vid en likartat sätt framställs huvudpersonen inom barnboken Fantastiska Wilbur (Charlotte's Web) från E.B.

vit ifrån 1952, var titelfiguren existerar ett smart spindel vilket räddar den värnlösa grisen Wilbur ifrån för att bli slaktad. inom George OrwellsDjurfarmen får grisen Napoleon däremot symbolisera tyranni samt diktatur, dock existerar antagonisten Snowball även enstaka svin.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^Groves, Colin P. (1995). ”On the nomenclature of domestic animals”. Bulletin of Zoological Nomenclature 52 (2): sid. 137–141.

    doi:10.5962/bhl.part.6749. Biodiversity Heritage Library

  2. ^ [ab] Giuffra E, Kijas JM, Amarger V, Carlborg O, Jeon JT, Andersson L. The ursprung of the domestic pig: independent domestication and subsequent introgression., April 2000, (engelska).
  3. ^ [ab] Hirst, K. Kris. ”How the Wild en vildsvinshane eller en oförädlad manlig gris Became the Sweet Domestic Pig” (på engelska). ThoughtCo.

    Translation for 'gris' in the free Swedish-English dictionary and many other English translations.

    https://www.thoughtco.com/the-domestication-of-pigs-170665. Läst 10 juni 2019. 

  4. ^https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/gylta]
  5. ^””En lycklig svin äger knorr vid svansen””. https://www.hallandsposten.se/nyheter/halmstad/en-glad-gris-har-knorr-p%C3%A5-svansen-1.1384921. Läst 19 femte månaden i året 2019. 
  6. ^”SAOB: knorr”.

    http://www.saob.se/artikel/?unik=K_1527-0275.jG88&pz=5. Läst 19 femte månaden i året 2019. 

  7. ^”Taxonomy Browser”. ncbi.nlm.nih.gov. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/Taxonomy/Browser/wwwtax.cgi?name=Sus+scrofa+domestica. 
  8. ^Gentry, Anthea; Clutton-Brock, Juliet; Colin P. Groves (2004). ”The naming of wild djur species and their domestic derivatives”. Journal of Archaeological Science 31 (5): sid. 645–651.

    doi:10.1016/j.jas.2003.10.006. Bibcode: 2004JArSc..31..645G. http://arts.anu.edu.au/grovco/J%20Arch%20Sci.pdf. 

  9. ^Corbet and Hill (1992), referred to in efternamn, D. E.; Reeder, D. M., eds. (2005). Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference (3rd ed.). Johns Hopkins University Press. ISBN 978-0-8018-8221-0.

    OCLC 62265494.

  10. ^Gentry, Anthea; Clutton-Brock, Juliet; Groves, Colin P. (1996). ”Proposed conservation of usage of 15 mammal specific names based on wild species which are antedated bygd or contemporary with those based on domestic animals”. Bulletin of Zoological Nomenclature 53: sid. 28–37.

    doi:10.5962/bhl.part.14102. 

  11. ^”Explore the Database”. www.mammaldiversity.org. https://www.mammaldiversity.org/explore.html#species-id=1006374. 
  12. ^ [ab] ”Sus scrofa (wild boar)”. Animal Diversity Web. http://animaldiversity.ummz.umich.edu/site/accounts/information/Sus_scrofa.html. 
  13. ^Lockhart, Kim. ”American Wild Game / Feral Pigs / Hogs / Pigs / Wild Boar”. gunnersden.com.

    http://www.gunnersden.com/index.htm.shooting-hunting-hogs.html. 

  14. ^”Royal visit delights at the Three Counties Show”. Malvern Gazette. 15 June 2007. http://www.malverngazette.co.uk/mostpopular.var.1476623.mostviewed.royal_visit_delights_at_the_three_counties_show.php. 
  15. ^Sumena, K.B.; Lucy, K.M.; Chungath, J.J.; Ashok, N.; Harshan, K.R. (2010). ”Regional histology of the subcutaneous tissue and the sweat glands of large vit Yorkshire pigs”. Tamilnadu Journal of Veterinary and djur Sciences 6 (3): sid. 128–135.

    http://www.tanuvas.tn.nic.in/tnjvas/vol6(3)/128-135.pdf. [död länk]

  16. ^Folk, G.E.; Semken, H.A. (1991). ”The evolution of sweat glands”. International Journal of Biometeorology 35 (3): sid. 180–186. doi:10.1007/bf01049065. PMID 1778649. Bibcode: 1991IJBm...35..180F. 
  17. ^”Sweat like a pig?”. Sweat like a pig?.

    Australian Broadcasting Corporation. 22 April 2008. http://www.abc.net.au/science/articles/2008/04/22/2223974.htm. 

  18. ^Bracke, M.B.M. (2011). ”Review of wallowing in pigs: Description of the behaviour and its motivational basis”. Applied djur Behaviour Science 132 (1): sid. 1–13. doi:10.1016/j.applanim.2011.01.002. 
  19. ^Drabeck, D.H.; Dean, A.M.; Jansa, S.A. (1 June 2015). ”Why the honey badger don't care: Convergent evolution of venom-targeted nicotinic acetylcholine receptors in mammals that survive venomous snake bites”. Toxicon 99: sid. 68–72.

    doi:10.1016/j.toxicon.2015.03.007.


  20. vad heter svin vid svenska

    21. PMID 25796346. 

  21. ^”Pros and nackdelar of Potbellied Pigs”. Pros and nackdelar of Potbellied Pigs. http://www.pigs.org/article.asp?article_id=3. 
  22. ^http://faostat3.fao.org/faostat-gateway/go/to/search/*/EArkiverad 27 augusti 2016 hämtat ifrån the Wayback Machine.
  23. ^Jordbruksverket (2011). Jordbruket inom siffror år 1866-2007.

    ISBN 91-88264-36-X. http://www.jordbruksverket.se/omjordbruksverket/statistik/jordbruketisiffror.4.5586fdf512e8fc79a8480001553.html. Läst 2 januari 2012 Arkiverad 30 november 2011 hämtat ifrån the Wayback Machine.

  24. ^Noréus, Stina (2012). Förvildade djur som bor i hus – möjligheter samt hot. slu.se. sid. 2 (4).

    https://stud.epsilon.slu.se/4766/1/noreus_s_120905.pdf. Läst 28 april 2021 

  25. ^P4 Gotland (2 månad 2014). ”Förvildade svin kunna bli hot mot orkidéerna vid Gotland - P4 Gotland”. sverigesradio.se. https://sverigesradio.se/artikel/5773534. Läst 28 april 2021. 
  26. ^”Immunokastrering från svin genom vaccination mot gonadotropin-releasing hormone (GnRH) - Epsilons samling till studentarbeten”. stud.epsilon.slu.se.

    http://stud.epsilon.slu.se/6710/. Läst 31 femte månaden i året 2015. 

  27. ^”Hur kommer oss för att hantera galtlukt inom framtiden?”.

    Hitta samtliga översättningar från svin inom Engelska liksom pig, litter, pig samt flera andra.

    Sveriges Grisföretagare. http://www.grisforetagaren.se/?p=21612. Läst 12 femte månaden i året 2019. 

  28. ^”Framsteg till transplanterade grisorgan”. https://www.svd.se/framsteg-for-transplanterade-grisorgan. Läst 12 femte månaden i året 2019. 
  29. ^”Gris - hälsoläge”. Statens veterinärmedicinska anstalt.

    Gris, svin, tamsvin existerar den domesticerade formen från vildsvin, kategoriserad antingen likt arten Sus domestica alternativt underarten Sus scrofa domestica.

    https://www.sva.se/djurhalsa/gris. Läst 12 femte månaden i året 2019. 

  30. ^”Epizootier hos gris”. Statens veterinärmedicinska anstalt. https://www.sva.se/djurhalsa/gris/epizootier-gris. Läst 12 femte månaden i året 2019. 
  31. ^”Porcine fortplantnings- and Respiratory Syndrome (PRRS)”. Statens veterinärmedicinska anstalt.

    Arkiverad ifrån originalet den 12 femte månaden i året 2019. https://web.archive.org/web/20190512175336/https://www.sva.se/djurhalsa/epizootier/porcine-reproductive-and-respiratory-syndrome-prrs. Läst 12 femte månaden i året 2019. 

  32. ^”Zoonoser hos gris”. Statens veterinärmedicinska anstalt.

    Detta kallas för att denna grisar.

    https://www.sva.se/djurhalsa/gris/zoonoser-gris. Läst 12 femte månaden i året 2019. 

  33. ^”Uppfödning samt specialisering”. Arkiverad ifrån originalet den 25 oktober 2011. https://web.archive.org/web/20111025071959/http://www.livsmedelssverige.se/hem/fakta-om-mat/117-uppfoedning-och-specialisering.html.  LivsmedelsSverige : Odling samt uppfödning:Gris
  34. ^[1] Finfood : Matens väg, blad 8

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]

  • Watson, Lyall, The Whole Hog: Exploring the Extraordinary Potential of Pigs, London (2004)

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]