bushski.pages.dev









Var sitter fjädern på en skiva

Fjäder (biologi)

Fjäder existerar ett utväxt ifrån enstaka fågels hud, bestående från proteinet keratin. Fåglar existerar dem enda idag levande varelse vilket besitter fjädrar samt dem flesta fåglar besitter dem ovan kurera kroppen, förutom vid benen, näbben samt orbitalringen.[1] Fågelns fjädrar existerar ett förutsättning till för att den bör behärska flyga dock dem fungerar även såsom värmeisolering samt skydd.

Fjädern kunna konstrueras tillsammans linjär alternativt progressiv fjäderkraft.

Fjäderdräktens samt olika fjäderornaments ställning eller tillstånd indikerar även fågelns välbefinnande samt kondition, vilka existerar viktiga indikationer nära parbildning samt leder mot sexuell selektion.[2] Fågelns samtliga fjädrar kallas tillsammans på grund av fjäderdräkt. Den gemensamma termen till handpennor, stjärtpennor samt täckfjädrar existerar konturfjädrar alternativt ibland flygfjädrar

Ursprung

[redigera | redigera wikitext]

Det finns olika teorier ifall hur fjädrar äger utvecklats.[3] eftersom fåglarna äger utvecklats ifrån dinosaurier således äger man sökt svaret vid fjäderns ursprung bland fossil ifrån dessa.[3] Tidigare trodde man för att fjädern utvecklats ur specifika fjällstrukturer hos urtida reptiler.[3] Exempelvis äger man funnit fossil tillsammans med avtryck från primitiva fjädrar liksom besitter numeriskt värde fjäderskaft.[4] vid senare tidsperiod besitter man funnit fossil såsom snarare tyder vid för att fjädrar utvecklats ur ihåliga hårliknande hudbildningar såsom beneath utdragen period blivit längre, senare fått fan samt idag antagit den struktur från fjäder vilket oss känner mot hos dagens fåglar.[4] Däremot fanns ej ständigt dem fjäderprydda dinosaurierna flygförmögna, utan man tror för att fjädern ursprunglig utvecklades likt en isoleringsmaterial, dock för att dem även är kapabel äga skyddat mot värmestrålning samt vätska, samt fungerat kamouflerande.[5] Fjädrar existerar oerhört verksamma konstruktioner till för att binda atmosfär.

Exempelvis stannar luften kvar inom pingvinernas fjäderdräkt då dem dyker beneath dricksvatten.

Fjäderns samt fjäderdräktens anatomi

[redigera | redigera wikitext]

Uppbyggnad

[redigera | redigera wikitext]

Fjädern växer inuti en rörformat utskott liksom sitter fast inom ett fjädersäck inom huden.[5] då fjädern existerar färdigväxt spricker röret samt faller från.

längst bort ned mot fjädersäcken sitter den ihåliga vingpennan calamus. ifrån vingpennan går fjäderskaftet, alternativt spolen likt den även kallas. vid spolen sitter fanstrålarna vilket går snett uppåt, ut ifrån båda sidor från spolen. vid fanstrålen sitter detta inom sin tur bistrålar samt vid dessa sitter detta små hakar liksom greppar tag inom den intilliggande bistrålen.

Detta utför för att fanstrålarna håller ihop samt bildar enstaka strategi yta, en sålunda kallat fan. längst bort ned nära fjäderpennan saknar ofta bistrålarna hakar samt ter sig därför dunigt.

Skivan rullar utan för att glida vid en strävt horisontellt underla g, titta Fig. Fjädern existerar parallell tillsammans med detta horisontella underlaget samt koor- dinaten x existerar definierad därför för att fjädern existerar ospänd då x existerar noll.

Hos vissa arter, såsom exempelvis strutsfåglar, saknas dessa bistrålehakar även vid dem större fjädergrupperna såsom då även existerar duniga.[5][6]

Antalet fjädrar vid enstaka bevingat djur varierar, främst vid bas från fågelns storlek. dem flesta tättingar besitter mellan 1 500 samt 3 000 fjädrar medan fågel besitter cirka 25 000.[6] Oavsett fjädrarnas antal ingår dem inom vissa definierade typer samt fjäderpartier.[6]

Typer samt fjäderpartier

[redigera | redigera wikitext]

Det finns numeriskt värde huvudtyper från fjädrar:[5]

  • konturfjädrar existerar dem stora fjädrarna, likt exempelvis vingpennor, stjärtpennor samt dem stora ving- samt stjärttäckarna.
  • dun äger enstaka många små vingpenna samt saknar alternativt äger vek spole.

    Dun saknar även hakarna vid bistrålarna samt bildar därför ej några fan vid skaftets sidor. Dunen existerar yviga samt luftiga samt sitter inom stort sett vid bota kroppen.

Konturfjädrarna existerar skapade vid olika sätt, beroende vid plats vid fågelkroppen dem sitter samt vid vilken funktion dem äger.

Vingen

[redigera | redigera wikitext]

  • handpennor sitter ytterst vid vingarna samt existerar långa samt smala samt oftast tio mot tolv stycken.[7]
  • armpennor sitter mellan handpennorna samt kroppen.

    dem existerar mindre än handpennorna samt svagt böjda. Handpennor samt armpennor kallas tillsammans vingpennor. Ofta nio stycken, dock detta förekommer arter tillsammans upp mot 30 stycken.[7]

  • övre- samt undre vingtäckarna sitter inom dem hålrum såsom bildas mellan fjädrarnas spolar liksom sitter fast inom vingen. Dessa täckare delas inom sin tur in inom olika kategorier vilket även finns inom både övre- samt undervarianter
    • större täckare
    • mellersta täckare
    • mindre täckare
    • handtäckare
  • tertialer existerar tre fjädrar vid fågelns vinge såsom sitter innanför armpennorna, närmast kroppen.
  • alula existerar ett små samling fjädrar liksom sitter ovanför vingknogen samt liksom används nära låghastighetsflykt.

Vingpennorna, täckarna, tertialerna samt alula bildar tillsammans själva vingytan.

Stjärten

[redigera | redigera wikitext]

  • stjärtpennor sitter längst bort bak vid fågelns stjärt.
  • övre- samt undre stjärttäckarna sitter mellan stjärtpennornas spolar var detta noggrann liksom vid vingen bildas hålrum vilket måste täckas.

Övriga fjäderpartier

[redigera | redigera wikitext]

På huvudet samt halsen finns detta små fjädrar samt dun samt vid ryggen mellan vingarna sitter detta ryggfjädrar.

vid fågelns undersida finns halsfjädrar, bröstfjädrar samt bukfjädrar samt vid fågelns långsidor sitter sidfjädrar.

Vissa fåglar, exempelvis nattskärror samt svalor, äger enstaka sorts styva hår exempelvis på en borste likt främst sitter runt ögon samt munhåla. dem påminner angående morrhår samt består bara från enstaka naken spole tillsammans några erhålla fanstrålar nära roten.[5] Dessa "morrhår" fungerar såsom känselspröt till fågeln, liksom är kapabel uppleva från angående detta finns insekter inom närheten från näbben.

Bildexempel vid några olika fjädrar

[redigera | redigera wikitext]

  • Handpennor (H) från:Större hackspett (Dendrocopus major), gröngöling (Picus viridis), sparvhök (Accipiter nisus) samt tornfalk (Falco tinnunculus).

  • Handpennor (H) från: Stadsduva (Columba livia skapa domestica), hornuggla (Asio otus) samt råka (Corvus frugilegus).

  • En handpenna (H) samt ett armpenna (A) ifrån ormvråk (Buteo buteo).

  • Två handpennor (H) ifrån enstaka svartkråka (Corvus corone corone), armpenna (A) ifrån fågel (Corvus corax).

  • Handpennor (H), armpennor (A), handtäckare samt alula ifrån nötskrika (Garrulus glandarius).

  • Två armpennor (A) ifrån ormvråk (Buteo buteo) samt numeriskt värde handpennor (H) ifrån ugglor; tornuggla (Tyto alba) samt hornuggla (Asio otus).

  • Stjärtpenna ifrån skarlakansröd glada (Milvus milvus).

  • Armpenna (A) ifrån gråhäger (Ardea cinerea).

Funktion

[redigera | redigera wikitext]

Fjädrarna vid vingen överlappar varandra delvis, sålunda för att då vingen rör sig uppåt släpps luften igenom genom för att fjädrarna öppnar sig.

då fågeln sedan rör vingarna neråt sluts fjädrarna mot varandra. dem släpper då ej längre igenom luften, utan luften trycks neråt inom stället på grund av för att passera genom vingarna samt vid sålunda sätt får fågeln kraft vilket till den vidare. Lyftkraften beror vid vingens utformning noggrann liksom vid en flygplan.

dem stora rovfåglarnas spretande djupt slitsade handpennor, dem sålunda kallade "fingrarna", motverkar ett viss struktur från virvelbildning samt bidrar mot för att producera stabilare uppåtgående luftströmmar vilket underlättar segelflygning.[8]

Fjädrarna skyddar även fågeln mot solen, kall luft, luftström samt dricksvatten samt inom viss mån skador.

Fjäderdräkten vilket formar fågels yttre kontur är kapabel ändra form eller gestalt beroende vid situation såsom exempelvis strömlinjeformad nära rymning alternativt uppburrad nära spel, alternativt till för att skrämma försvunnen hot.

Ruggning

[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Ruggning

Fåglar äger olika fjäderdräkter dem inledande år inom livet.[9] Fjäderdräktens tillväxt ifrån juvenil mot adult uppnås genom ruggning vilket sker cykliskt, oftast enstaka alternativt numeriskt värde gånger per kalenderår, samt beneath bestämda perioder inom fågelns liv.[10] Beroende vid art tar detta olika flera kalenderår innan fågeln får enstaka adult fjäderdräkt.[9] dock fåglar fortsätter för att rugga existensen ut eftersom fjädrarna slits samt därför behöver bytas ut.[10] detta existerar ej bara mekanisk nötning liksom sliter vid fjädrarna utan även solljus utför dem spröda.[10] dem ljusa partierna vid fjäderdräkten slits snabbare än dem mörka.

angående ett fjäder däremot rycks ut helt samt hållet därför växer ett fräsch ut då vilket helst vid året.[10]

Många fåglar besitter även olika fjäderdräkter beneath olika årstider samt fåglarna förmå då titta väldigt olika ut beroende vid då vid året man ser dem.[9]

Putsning

[redigera | redigera wikitext]

För för att hålla fjäderdräkten ren ifrån exempelvis fjäderlöss samt till för att bibehålla fjädrarnas aerodynamiska, skyddar mot värmeförlust samt vattenavstötande attribut putsar sig fåglarna.[11] tillsammans näbben plockar dem löss dock dem rengör även fjäderdräkten tillsammans vatten.[6] tillsammans näbben ordnar den även varenda enskild sektion från fjädern.[11] vid detta sätt är kapabel detta ej tränga in något dricksvatten innanför fjäderdräkten vid bas från ytspänningen.[11] dem flesta fåglar äger vid övergumpen även enstaka gump- alternativt uropygialkörtel, liksom utsöndrar en oljeaktigt sekret vilket fågeln tillsammans hjälp från näbben bestryker sina fjädrar tillsammans till för att utveckla deras isoleringsförmåga.[11]

Färger

[redigera | redigera wikitext]

Vit färg inom fjäderdräkten existerar avsaknad från pigment.

Brun samt mörk färg skapas ofta från kvantiteten melanin både inom samt vid fjäderdräkten. detta finns numeriskt värde typer från melanin hos fåglar; nämligen eumelanin likt ger svarta, grå samt mörkbruna fjädrar samt feomelanin likt inom upphöjd koncentration ger rödbruna fjädrar samt inom nedsänkt koncentration ger gulbruna mot nästan vita fjädrar. ifall båda typer från melanin förekommer tillsammans är kapabel färger såsom gråbrun uppkomma.

inom fåglars ögon samt hud förekommer dock bara detta en melaninet, nämligen eumelanin. skarlakansröd samt apelsinfärg färg beror dock ofta vid karotenoider såsom existerar ett assemblage ämnen såsom fåglarna får inom sig via sin att ge liv. detta maximalt välkända exemplet existerar flamingons rosa färg likt existerar enstaka utfall från dem små kräftdjur liksom tillhör flamingons huvudföda.

Papegojfåglarnas (Psittaciformes) röda, orangea alternativt gula färg existerar speciell då den istället orsakas från pigment såsom kallas psittacofulviner.[12]Kalkonens röda färg vid halsen beror inom sin tur vid pigmentet hemoglobin.


  • var sitter fjädern  vid  ett skiva

  • azurblå färg kunna ibland skapas från för att en lager från färglös, transparent keratin ligger ovan en lager tillsammans med mörk pigment. vid identisk sätt är kapabel vissa gröna nyanser skapas från en lager ovan mörk pigment.[källa behövs]

    Många färger inom fjäderdräkten består dock ej från pigment utan uppstår vid bas från för att fjädrarnas mikrostrukturer skapar interferens inom bistrålarna vilket existerar vridna samt tillplattade.[13] Exempelvis existerar fåglars skimrande samt skinande färger enstaka utfall från sådan interferens.[13] Vissa färger skapas istället genom för att detta finns små luftfickor inom bistrålarna såsom bryter ljuset sålunda för att bara enstaka sektion från ljusets spektrum reflekteras.[13] färger liksom skapas genom sådan ljusbrytning samt genom interferens existerar ofta gröna, azurblå alternativt violetta samt ibland även svarta, samt detta existerar bara färger likt skapas genom interferens vilket existerar metallskimrande.[13]

    Bräm existerar enstaka kontrasterande färg liksom följer kanten vid ett fågelfjäder.

    Brämningen fungerar ibland vilket kamouflage alternativt likt meddelande till detta motsatta könet. Ljus bräm slits snabbare än den mörkare delen från fjädern vilket fullfölja för att fjäderdräkten kunna mörkna då den blir mer sliten.

    Fjäderbricka kallas ett rund, uppslitsad papper, vilken användes såsom mellanlägg mellan ett bultskalle alternativt ett mutter samt den maskindel, såsom från skallen resp.

    Några genetiska färgavvikelser hos fåglar

    [redigera | redigera wikitext]

    De numeriskt värde vanligaste genetiska färgavvikelserna hos fåglar existerar brun samt successiv grånande.[14] inom viss engelskspråkig litteratur används begreppet "leucism" vilket samlingsnamn till varenda former från färgfel likt innebär ett mer ljus klädsel, dock detta existerar ej utbrett inom enstaka svensk kontext.

    • Albinism existerar total avsaknad från båda typer från melanin. Avsaknaden från melanin beror inom sin tur vid enstaka nedärvd bristande vid tyrosinas såsom existerar detta enzym liksom startar processen likt bildar melanin. Resultatet blir ett helvit bevingat djur tillsammans röda alternativt rosa ögon. Denna röda färg, liksom även ibland förmå ses vid huden, beror vid för att blodet ses igenom vävnaden.

      Trots för att detta ej existerar särskilt ovanligt för att detta öppnas albinistiska fåglar existerar detta ovanligt för att man ser vuxna albinistiska fåglar. Albinismen påverkar nämligen fågelns ögonkontakt genom för att den blir ljuskänslig samt även får reducerad förmåga mot djupseende, vilket resulterar inom för att fågeln ofta blir tagen från predator innan den blir myndig.

      enstaka bevingat djur kunna inte någonsin existera partiellt albinistisk utan fåglar såsom kallas således lider ofta istället från leucism.[15]

    • Brun existerar enstaka färgavvikelse vilket beror vid enstaka mutation liksom resulterar inom för att kvaliteten vid eumelaninet existerar reducerad. kvantiteten eumelanin existerar normal dock dem normalt svartfärgade fjädrarna blir istället mörkbruna.

      Fjädrar tillsammans med denna bristande existerar mer känsliga på grund av solljus vilket resulterar inom för att dessa fjädrar bleks många mer samt dem blir gråa alternativt beigefärgade.

      Det sitter bara enstaka fjäder samt enstaka papper inom lådan samt enstaka skruv tillsammans med fyrkantfäste.

      Denna mutation existerar könslänkad; ett "brun" bevingat djur vars föräldrar båda besitter normal fjäderdräkt existerar ständigt ett hona samt detta existerar oerhört sällsynt tillsammans med hanar liksom existerar "bruna". detta existerar den enda färgmutationen hos samtliga fågelarter likt existerar könslänkad. Bland ejdrar existerar fenomenet därför resehandling utbrett, ifall än ej alls vanligt, för att dessa honor fått en eget epitet, nämligen ökenejder.[15]

    • Gradvis grånande innebär för att individen tillsammans med stigande ålder får en allt större antal vita fjädrar.

      Färgfelet uppträder alltså ej inom juvenil klädsel, utan inledningsvis inom senare dräkter.[14] Kunskapen ifall dem bakomliggande orsakerna mot färgavvikelsen existerar dålig. Eventuellt existerar successiv grånande ett naturlig sektion från åldrandet.[14] detta existerar pigmentet melanin såsom existerar involverat inom detta färgfel medan andra pigment, såsom karotenoid ej berörs, varför successiv grånade fåglar ofta kunna uppvisa gula partier, även då dem börjar bli helt vita.

    • Leucism existerar ett total alternativt partiell bristande vid eumelanin alternativt feomelanin hos fjädern.

      Detta beror inom sin tur vid ett störning inom processen likt lagrar dessa pigment inom fjädern. Den leucistiska fågeln, mot skillnad ifrån den albinistiska, producerar alltså melanin dock fjädern blir ändå ljus. Leucism existerar ovanligt hos fåglar[14] samt ofta blir dessa fåglar felaktigt kallade till albinistiska alternativt partiellt albinistiska.

      Den leucistiska fågeln äger dock normalfärgade ögon.

      Från vingpennan går fjäderskaftet, alternativt spolen liksom den även kallas.

      Leucism kunna även inträffa partiellt vilket resulterar inom för att enstaka bevingat djur förmå äga allt ifrån några enstaka vita fjädrar, mot sålunda flera för att den existerar helvit.[15] Melaninet deponeras ej heller inom huden alternativt inom dem mjukdelar var fjädern, varför även ben samt näbb kunna existera rosa vid fåglar tillsammans leucism.

    • Melanism existerar enstaka förhöjd koncentration från melanin; antingen från eumelanin (som existerar vanligast) då fågeln blir mörk, alternativt från feomelanin då fågeln blir rödbrun.[15]

    Fjädrar samt människan

    [redigera | redigera wikitext]

    Användningsområden

    [redigera | redigera wikitext]

    Fjädrar besitter ett mängd användningsområden, både praktiska, dekorativa samt religiösa.

    Bruksföremål

    [redigera | redigera wikitext]

    Fjädrar, såsom existerar både mjuka samt många god vid för att isolera, används ofta mot sängkläder, speciellt dynor, täcken samt madrasser. dem används även på grund av för att fodra vinterkläder samt sovsäckar. Speciellt dun ifrån gäss anses äga enstaka extra god förmåga att; ifrån för att äga varit hårt sammanpressat, fyllas tillsammans atmosfär.

    Fågelfjädrar äger, speciellt förr inom tiden, använts på grund av för att göra stabil pilar mot pilbågar samt dem tidiga badmintonbollarna konstruerades tillsammans fjädrar. Än idag används fjädrar till för att producera skrivdon, sålunda kallade fjäderpennor, till för att notera tillsammans med bläck samt inom flugfiske används fjädrar på grund av för att konstruera flugor.

    Dekorativt bruk

    [redigera | redigera wikitext]

    vid bas från sina starka färger samt speciella strukturer äger fjädrar använts till för att dekorera kläden beneath många utdragen period. Exempelvis använde sig maorierna vid Nya Zeeland sig från fjädrar ifrån kakapo på grund av olika exklusiva klädesplagg, exempelvis caper, liksom bars från hövdingars fruar samt döttrar.[16]

    Fjädrar ifrån skräck, påfågel, hägrar samt struts besitter prytt västerländska militärhjälmar beneath utdragen tidsperiod.

    Hej fick ett tvåa vid besiktning till för att jag besitter kapat numeriskt värde varv vid mina fjädrar fram dock detta brukar ju stå för att ”fjädern sitter löst” samt för att man måste sätta fast dem tillsammans slangklämmor alternativt svets dock vid min stod detta fjädring på grund av kort.

    Dessa fjäderplymer, därför kallade panascher, inspirerade även övrig klädbransch, speciellt inom haute couture.[17] beneath enstaka period kring 1800-talet blev fjäderplymer många populära liksom hattdekoration, sålunda kallade ägretter, samt stora mängder fåglar dödades runt angående inom världen. beneath en tid hanterade en Londonbaserat företag fjäderplymer ifrån 190 000 ägretthägrar vilka köpts från jägare ifrån stora delar från världen.[18] Handeln resulterade inom massiv skada på grund av vissa populationer från främst hägrar.[17] Runt ifall inom världen slaktades miljontals vita hägrar vilket blev startskottet till fågelskyddsorganisationer likt brittiska Royal gemenskap for the Protection of Birds (1898) samt nordamerikanska National Audubon kultur (1905) vilka grundades till för att förhindra för att fåglarna dödades på grund av sina fjädrar.[18] Den intensiva handeln tillsammans fjädrarna upphörde inom start från 1900-talet.[18]

    Inte bara naturfolk besitter använt fjäderskrudar vilket en indikator vid kraft samt ställning.

    Jägare samt jägarsoldater äger använt "en fjäder inom hatten" vilket emblem, vilket även gett upphov mot talesättet.

    Religiöst bruk

    [redigera | redigera wikitext]

    Olika fåglar samt deras fjäderdräkter fungerar, samt äger fungerat, vilket viktiga religiösa objekt. ovan kurera världen finns detta kulturer var fjädrar agerar ett betydande roll både inom sagor dock även till riter samt traditioner.

    Exempelvis vid Nya Zeeland var maorierna använde fjädrar ifrån māoripapegojor på grund av för att sy olika rituella kläden likt exempelvis fjädermanteln (Kahu huruhuru).[19][20] Maorierna använde även fjädrar på grund av för att smycka specifika vapen.[16]

    Fjädrar ifrån örn besitter stort kulturellt samt andligt värde till Amerikas indianer liksom en religiöst objekt.[21] Den religiösa användningen från fjädrar ifrån örn samt hök kontrolleras genom den federala lagen 50 CFR 22 såsom kallas "eagle fjäder law", likt tjänar mot för att bara medlemmar från federalt erkända stammar bör erhålla inneha ett viss mängd fjädrar.[22]

    Inom litteratur samt konst

    [redigera | redigera wikitext]

    I litteratur samt konstverk, dock även inom vardagligt anförande fungerar fjädern ofta liksom ett metafor alternativt tecken till lätthet.[23] dock den kunna även symbolisera andra företeelser.

    När nästa skiva lagts upp vid reglarna stryks detta trälim vid den inledande plattans fjäder.

    Emily Dickinson skrev exempelvis diktenHope fryst vatten the Thing With Feathers var den befjädrade bevingat djur existerar enstaka metafor på grund av hoppet.[24]

    I grekisk sagor försökte Daidalos flyga eller fly undan tillsammans tillsammans med sin son Ikaros genom för att flyga ovan Egeiska havet tillsammans med hjälp från fågelfjädrar likt dem limmat vid sina axlar tillsammans vax, dock Ikaros flög på grund av nära solen samt vaxet smälte, fjädrarna lossnade samt han störtade inom havet samt dog.[25]

    Se även

    [redigera | redigera wikitext]

    Referenser

    [redigera | redigera wikitext]

    Noter

    [redigera | redigera wikitext]

    1. ^Östling & Ullman (2005), s.

      84

    2. ^Stefan Ulfstrand (2010) Sjuka trutar tappar sina ornament - är kapabel oss lära något från det?, Vår Fågelvärld, vol.69, nr.5, ss. 30-31
    3. ^ [abc] Prum, R. & Brush A.H. (2002). The evolutionary ursprung and diversification of feathers. The Quarterly Review of Biology, vol.77, nr.2, ss.

      261-295.

    4. ^ [ab] Ulfstrand, Staffan (2006). ”Vad nytta utför enstaka halv vinge?”. Vår fågelvärld (nr.6). Arkiverad ifrån originalet den 25 oktober 2011. https://web.archive.org/web/20111025183008/http://www.evolutionsteori.se/artiklar/vad-nytta-gor-en-halv-vinge/. Läst 20 augusti 2011. 
    5. ^ [abcde] Gary Ritchison, Feather evolutionArkiverad 25 månad 2017 hämtat ifrån the Wayback Machine., BIO 554/754, Ornithology, Department of Biological Sciences, Eastern Kentucky University
    6. ^ [abcd] Raptor research foundation BIRDS and THEIR FEATHERS, www.raptorresearchfoundation.org, läst 2012-08-15
    7. ^ [ab] Att skåda bevingat djur / Fåglarnas fjädrar samt deras betydelseArkiverad 22 januari 2011 hämtat ifrån the Wayback Machine., Västblekinges Ornitologiska Förening, <www.vbof.se>, läst 2011-08-03
    8. ^Östling & Ullman (2005), s.

      26

    9. ^ [abc] Svensson et. al (1999)
    10. ^ [abcd] Östling & Ullman (2005), s. 41
    11. ^ [abcd] Östling & Ullman (2005), s. 45
    12. ^McGraw, K.J., Nogare, M.C. (2004) Carotenoid pigments and the selectivity of psittacofulvin-based coloration systems in parrots (pdf), Comparative Biochemistry and Physiology, Part B 138, ss.

      229–233, <www.georgealozano.com>, läst 2009-12-30

    13. ^ [abcd] Östling & Ullman (2005), s. 77
    14. ^ [abcd] Ullman, Magnus (2020) Gradvis grånanade - bofink, Vår Fågelvärld, vol.79, nr.4, sid:38–39
    15. ^ [abcd] Magnus Ullman (2006) Färgavvikelser hos fåglar, Vår Fågelvärld, Nr 4, 30-31
    16. ^ [ab] Tipa, Rob (18 oktober 2006). ”Kakapo in Maori lore”. Notornis "53": ss. 193–194.

      Arkiverad ifrån originalet den 14 oktober 2008. https://web.archive.org/web/20081014115647/http://www.kakaporecovery.org.nz/images/pdfs/scientific_publications/22_kakapo_in_maori_lore.pdf. 

    17. ^ [ab] Östlund & Ullman (2005) s. 59
    18. ^ [abc] Warwick Tarboton (1994) Birds of Southern Africa, The Sasol Plates Collection, sid 42, ISBN 0-947430-50-4
    19. ^Evans, Miriama; Ranui Ngarimu, Norman Heke (2005). The Art of Māori Weaving.

      Wellington, N.Z.: Huia Publishers. ISBN 9781869691615. http://books.google.com/?id=RA5JKeJfHPoC 

    20. ^”Kahu huruhuru (feather cloak)”. Museum of New Zealand bladte Papa Tongarewa. http://collections.tepapa.govt.nz/objectdetails.aspx?oid=64712&coltype=taonga%20maori&regno=me001773. Läst 31 månad 2008. 
    21. ^J.

      Walker Fewkes (1898) The fjäder emblem in acinet Hopi Designs, American Anthropologist, Vol.A11, nr.1, ss. 1–14, {{DOI: 10.1525/aa.1898.11.1.02a00010}}

    22. ^Electronic Code of Federal Regulations, 50 CFR 22Arkiverad 10 juni 2007 hämtat ifrån the Wayback Machine., läst 2011-08-20
    23. ^Jens Allwood (1983) Naturen vilket metaforfältArkiverad 16 augusti 2010 hämtat ifrån the Wayback Machine., från:Naturen såsom symbol, J Allwood, Frängsmyr, Svedin (red), Liber
    24. ^”Hope”.

      academic.brooklyn.cuny.edu. http://academic.brooklyn.cuny.edu/english/melani/cs6/hope.html. Läst 21 augusti 2011. 

    25. ^Daidalos inom Nordisk familjebok (andra upplagan, 1906)

    Tryckta källor

    [redigera | redigera wikitext]

    • Brown, Roy; John Ferguson, Michel Lawrence & David Lees (2003). Tracks & Signs.

      ISBN 0-7136-5382-5 

    • Svensson, Lars; Killian Mullarney & Dan Zetterström (1999). Fågelguiden, Europas samt Medelhavsområdets fåglar inom fält. Albert Bonniers Förlag. ISBN 91-34-51038-9 
    • Ullman, Magnus (2006). ”Färgavvikelser hos fåglar”. Vår Fågelvärld (Nr 4): sid. 30-31. 
    • Östling, Brutus; Magnus Ullman (2005). Mellan vingspetsarna.

      Norstedts. ISBN 91-1-301439-0 

    Externa länkar

    [redigera | redigera wikitext]