Rolig fakta om kemiska reaktioner
Läs mer om hur man beskriver kemiska reaktioner med reaktionsformler, vad som påverkar hur snabbt en reaktion sker samt hur energi hänger ihop med kemiska reaktioner i menyn till vänster.Kemisk reaktion
- För reaktion inom politisk fras, titta Reaktionär. För flera betydelser från reaktion, titta reaktion.
Kemisk reaktion existerar den kemiska effekt vilket numeriskt värde alternativt flera ämnen utövar vid varandra samt existerar ett process varvid en alternativt flera nya ämnen bildas från andra ämnen vilka härvid helt alternativt delvis förbrukas.
Kemisk reaktion
[redigera | redigera wikitext]En vanlig kemisk reaktion existerar då en alternativt flera kemiskagrundämnen alternativt ämnen, reaktanter, reagerar tillsammans varandra vid något sätt, alternativt tillsammans med enskilda protoner alternativt elektroner, samt bildar en alternativt flera nya ämnen, varor. på grund av för att ett kemisk reaktion bör ske behövs energi inom någon struktur, oftast inom struktur från värme, dock detta finns även reaktioner såsom drivs från ljus samt från elektrisk energi.
De delar från kemin vilket fokuserar vid energiförändringarna beneath kemiska reaktioner existerar termokemi, fotokemi samt elektrokemi.
Fotosyntesen, såsom existerar växternas sätt för att ta upp energi ifrån solljus, existerar enstaka serie fotokemiska reaktioner. Fosforescens existerar även ett fotokemisk process. Kemiska reaktioner såsom frigör alternativt drivs från elektrisk energi kallas elektrokemiska reaktioner.[1]
I enstaka kemisk reaktion behöver ej varenda tillgängliga reaktanter forma varor.
En vanlig kemisk reaktion existerar då en alternativt flera kemiska grundämnen alternativt ämnen, reaktanter, reagerar tillsammans med varandra vid något sätt, alternativt tillsammans med enskilda protoner alternativt elektroner, samt bildar en alternativt flera nya ämnen, produkter.Förhållandet mellan reaktanter samt varor nära avslutad reaktion kallas kemisk balans, samt kunna tillsammans med hjälp från termodynamik kopplas mot skillnaden inom energi mellan reaktanterna samt produkterna. Kemiska reaktioners hastighet studeras inom reaktionskinetik. Reaktionsmekanismer beskriver inom detalj förloppen beneath kemiska reaktioner.
Enkla reaktionssteg kallas elementarreaktioner alternativt elementarprocesser.[1]
Det finns några primär typer från kemiska reaktioner:
- Syntesreaktion: A + B → AB
- Nedbrytningsreaktion: AB → A + B
- Substitutionsreaktion: A + BC → B + AC
- Metatesreaktion: AB + CD → AD + CB
Man skiljer mellan exoterma samt endoterma reaktioner.
nära enstaka exoterm reaktion frigörs energi inom struktur från värme. beneath ett endoterm reaktion förbrukas istället värme. dem flesta reaktioner existerar exoterma.[1]
Homogena reaktioner kallas dem likt sker inom fast, flytande alternativt gasfas.
10 fantastiska kemiska reaktioner.enstaka reaktion vilket sker inom enstaka fasgräns kallas heterogen reaktion.[1]
En katalysator existerar en tema vilket kunna starta enstaka kemisk reaktion alternativt utföra sålunda för att den går snabbare, utan för att egen förbrukas.[2] Katalysatorer kunna existera fasta, flytande alternativt gasformiga ämnen.[3]
I landet lär man sig angående vanliga kemiska reaktioner inom detalj redan vid högstadiet.
Kärnreaktion
[redigera | redigera wikitext]En kärnreaktion inkluderar även enstaka kemisk ämnesomvandling dock mot skillnad ifrån enstaka vanlig kemisk reaktion sålunda existerar dessa ej utfall från en utbyte från valenselektroner alternativt frigörande/upptagande från protoner, utan existerar enstaka reaktion vilket sker inom själva atomkärnan samt liksom innebär för att grundämnet ändrar identitet alternativt isotop.[4]
Denna skillnad inom ämnesomvandling fullfölja för att kemin existerar uppdelad inom numeriskt värde områden; dem fält var enbart vanliga kemiska reaktioner studeras såsom biokemi samt organisk kemi, samt detta fält var enbart kärnreaktioner studeras nära namn kärnvetenskap.
detta finns enstaka gråzon från kemiska fält mellan dessa läger såsom oorganisk kemi, analytisk kemi, fysikalisk kemi samt teoretisk kemi var kärnreaktioner även studeras åtminstone sekundärt.[5]
Olika typer från kärnreaktioner är:
- fission : T.ex. ²³⁵U + n → ²³⁶U → ⁹²Kr + ¹⁴¹Ba + 3 n
- fusion : T.ex. ¹²C + ¹H → ¹³N
- sönderfall : T.ex.
²³⁸U → ²³⁴Th + α
Skillnader mellan kemiska reaktioner samt kärnreaktioner
[redigera | redigera wikitext]- Ett modell vid enstaka klar skillnad mellan enstaka vanlig kemisk reaktion samt enstaka kärnreaktion existerar för att ett vanlig kemisk reaktion förmå ej ändra ett atomkärnas massa, dock denna regel gäller ej kärnreaktioner. Tvärtom existerar detta nästan oundvikligt för att massan förändras.
- En ytterligare skillnad existerar för att kvantiteten energi likt frigörs nära enstaka kärnreaktion existerar ofantligt större samt härstammar ifrån attraktionen mellan protoner samt neutroner inom kärnan likt hålls ihop från den starka kärnkraften, samt ej ifrån den elektrostatiska attraktionen mellan protoner samt elektroner såsom inom enstaka kemisk bindning.
Samtidigt behövs detta dock även ett många större mängd aktiveringsenergi på grund av för att starta ett kärnreaktion än enstaka vanlig kemisk reaktion, en undantag existerar dock naturligt sönderfall.
- I enstaka vanlig kemisk reaktion förmå inga nya partiklar skapas förutomfotoner då atomer exciteras vilket kallas kemiluminiscens.Även angående detta existerar roligt existerar detta inledningsvis då man förstår HUR enstaka reaktion sker samt är kapabel granska då den sker liksom man är kapabel producera unika lösningar likt driver oss framåt.
inom enstaka kärnreaktion däremot således förmå nya partiklar skapas såsom antineutrinon mot exempel.
- En vanlig kemisk reaktion förmå teoretiskt sett involvera hur flera atomer såsom helst, dock inom enstaka kärnreaktion därför existerar fokus ständigt vid den enskilda atomens kärna. Dessa olika reaktioners formler existerar dock förenliga samt inom enstaka disciplin inom kärnkemin kallad strålningskemi var man studera kärnreaktioners radioaktiva inverkan hos kemiska reaktioner således existerar överlapp nödvändigt.
Kemister måste äga insikt ifall båda former från ämnesomvandling även ifall man ej inom sitt fält studera kärnreaktioner, då flera analytiska metoder bygger vid radioaktivitet, såsom sönderfall från kol-14.[6]
I landet lär man sig dock angående kärnreaktioners kemi inom detalj inledningsvis vid högskole-/universitetsnivå.
Däremot lär man sig angående kärnreaktioner ur en fysiskt perspektiv redan vid högstadiet.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Sherwood, Martin (1990). Kemin, Grundämnen & föreningar. Bonniers. sid. 16.Visste du?
ISBN 91-34-50893-7
- Ahlgren, Lena (1995). Bonniers Lexikon 10. Bonniers lexikon AB. sid. 43. ISBN 91-632-0046-5
- Nationalencyklopedin vid nätet - http://www.ne.se