Varför har turkiet så få öar
Turkiet
| Türkiye Cumhuriyeti Republiken Turkiet | ||
|---|---|---|
| Valspråk: Egemenlik, kayıtsız şartsız Milletindir! (svenska) står för "Suveränitet hör ovillkorligen mot folket! | ||
| Nationalsång: İstiklâl Marşı | ||
| Huvudstad | Ankara | |
| Största stad | Istanbul | |
| Officiellt språk | Turkiska | |
| Statsskick | republikpresidentialismenhetsstat | |
| - | President | Recep Tayyip Erdoğan |
| Nationalförsamling | Turkiets nationalförsamling | |
| Självständighet | från Osmanska Riket | |
| - | Deklarerad | 20 januari 1921 |
| - | Erkänd | 29 oktober 1923 |
| Area | ||
| - | Totalt | 783 562 km²[1] (38:e) |
| - | Vatten (%) | 1,77 % |
| Befolkning | ||
| - | 2020 (juli) års uppskattning | 82 017 514[1] (18:e) |
| - | 2014 års folkräkning | 77 695 904 (2014-12-31)[2] |
| - | Befolkningstäthet | 105 inv./km² (79:e) |
| BNP (PPP) | 2023 års beräkning | |
| - | Totalt | ▲ 3,572 tusen miljarder USD[3] (11:e) |
| - | Per capita | ▲ 41 412 USD[3] (49:e) |
| BNP (nominell) | 2023 års beräkning | |
| - | Totalt | ▲ 1,029 tusen miljarder USD[3] (19:e) |
| - | Per capita | ▲ 11 931 USD[3] (71:a) |
| Ginikoefficient (2021) | ▲ 43,4[4] | |
| HDI (2021) | ▲ 0,838[5] (48:e) | |
| Valuta | Turkisk lira () | |
| Tidszon | UTC+3 | |
| Topografi | ||
| - | Högsta punkt | Ararat, 5 166 m ö.h. |
| - | Största sjö | Vansjön, 3 765 km² |
| - | Längsta flod | Eufrat, 2 780 km |
| Kör på | Höger | |
| Nationaldag | 29 oktober | |
| Nationalitetsmärke | TR | |
| Landskod | TR, TUR, 792 | |
| Toppdomän | .tr[6] | |
| Landsnummer | 90 | |
Turkiet (turkiska: Türkiye[ˈtyɾcije]), officiellt Republiken Turkiet (turkiska: Türkiye Cumhuriyeti[ˈtyɾcije dʒumˈhuːɾijeti] (lyssna)), existerar en eurasiskt nation såsom sträcker sig ovan halvön Anatolien inom sydvästra Asien samt Östra Thrakien vid Balkanhalvön inom sydöstra Europa.
Turkiet gränsar mot åtta länder; inom Europa mot Bulgarien samt Grekland samt inom Asien mot Georgien, Armenien, Azerbajdzjan (exklavenNachitjevan), Iran, Irak samt Syrien. inom övrigt gränsar landet mot Medelhavet inom söder, Egeiska havet inom väster samt Svarta havet inom norr. Marmarasjön tillhör även Turkiet samt används, tillsammans tillsammans Bosporen samt Dardanellerna, från geografer liksom gränslinje mellan Europa samt Asien.[7]
I detta region vilket utgör dagens Turkiet äger flera historiska riken uppstått, såsom Bysantinska riket samt Osmanska riket.
Turkiet hör mot den krets från länder såsom grundade FN, OECD samt OSSE.Turkiet existerar enstaka nödvändig regional inflytande inom denna sektion från Eurasien tillsammans med kulturellt samt ekonomiskt påverkan inom området mellan Adriatiska havet inom väster samt Kina inom öster, Ryssland inom norr samt region inom söder samt äger kommit för att ett fåtal enstaka ökande strategisk betydelse.[8][9]
18 procent från Turkiets befolkning beräknas artikel kurder, dock siffran besitter även uppskattats artikel runt 20 procent.[10] Majoriteten från dessa bor inom dem sydöstra regionerna inom Turkiet.
inom vissa från dessa utgör kurderna ett majoritet från den regionala befolkningen.
Turkiet existerar ett sekulärenhetsstat tillsammans republikanskt statsskick. Republiken Turkiet upprättades 1923 tillsammans med Mustafa Kemal Atatürk likt dess inledande president, sedan Osmanska riket upplösts efter inledande världskriget.
Sedan dess äger Turkiet blivit allt mer integrerat tillsammans med väst, samtidigt vilket man odlar förbindelser tillsammans öst. Turkiet tillhör grundarländerna mot Förenta nationerna,[11]Islamiska konferensen,[12]OECD[13] samt OSSE,[14] existerar medlem från Europarådet sedan 1949,[15] samt från Nato sedan 1952.[16] Turkiet diskuterar sedan 2005 tillsammans med Europeiska unionen angående medlemskap, samt besitter varit associerad medlem från EU sedan 1963.[17] Turkiet existerar även medlem från G20, vilket samlar dem 20 största ekonomierna inom världen.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Anatoliens antika historia
[redigera | redigera wikitext]Det geografiska området till dagens Turkiet plats en viktigt historiskt zon beneath forntiden samt antiken. Anatoliska halvön (även kallad Mindre Asien), likt utgör större delen från dagens Turkiet, existerar en från dem äldsta kontinuerligt bebodda områdena inom världen.
dem östra delarna besitter utgjorts från detta historiska Armenien även kallat Västarmenien. dem allra första neolitiska bosättningarna likt Çatalhöyük, Çayönü, Nevali Cori, Hacılar, Göbekli Tepe samt Mersin anses tillhöra dem allra första mänskliga bostadsorterna inom världen.[18] Bosättningen inom Troja börjar inom neolitisk period samt pågår in inom järnåldern.
EU, såsom strävar efter för att hålla inströmningen från migranter nere, bidrar inom stället mot flyktingmottande inom Turkiet (se Utrikespolitik samt försvar).beneath den kända historien äger indoeuropeiska tungomål, semitiska tungomål, sydkaukasiska tungomål samt flera tungomål tillsammans med okända släktskapsförhållanden talats inom Anatolien. Vissa vetenskapsman äger föreslagit Anatolien såsom detta hypotetiska centrum såsom dem indoeuropeiska språken spreds från.[19]
Det inledande större riket inom området plats hettiternas, ifrån 1700-talet mot 1200-talet f.Kr.
dem indoeuropeisk-talande hettiterna utvecklade ett högkultur ifrån centrala Anatolien. Hettiterriket omfattade beneath dess storhetstid vid 1300-talet f.Kr., förutom nästan kurera Anatolien, även stora delar från nuvarande Syrien samt norra Irak. Senare blev frygierna ledande tills deras riket förstördes från kimmerierna vid 600-talet f.Kr.[20] dem mäktigaste från Frygiens efterföljarstater plats Lydien, Karien samt Lykien.
Anatoliens västkust samt svartahavskusten beboddes samtidigt från joner samt eoler, numeriskt värde från dem antika grekiska folken. Assyrierna bebodde delar från sydöstra Turkiet sålunda långt tillbaka likt 1950 f. Kr.[20]Tushhan fanns assyriernas provinshuvudstad inom sydöstra Turkiet 900-600 f.Kr. Assyrierna regerade ovan sydöstra Turkiet ända fram mot kalenderår 612 f.Kr., då detta assyriska riket erövrades från Babylonien.[21][22] bota området erövrades från detta persiska akemeniderriket beneath 500- samt 400-talen f.Kr.
samt senare från Alexander den store tid 334 f.Kr.[23] Anatolien delades senare inom en antal små hellenistiska riken (däribland Bitynien, Kappadokien, Pergamon samt Pontos), vilka samtliga underkastades Romerska riket nära mitten från inledande århundradet f.Kr.[24] kalenderår 324 e.Kr. valde den romerske kejsaren Konstantin den storeBysans mot färsk huvudstad, samt döpte angående den mot Nya Rom (efter hans död omdöpt mot Konstantinopel, idag Istanbul).
Vid Bosporen ligger Turkiets största tätort, Istanbul, vilket tidigare hette Konstantinopel samt dessförinnan Byzantion, alternativt Bysans.Efter Romerska rikets delning blev staden huvudstad inom Bysantinska riket (Östromerska riket).[25]
Turkarna samt Osmanska riket
[redigera | redigera wikitext]Huset Seldjuk fanns enstaka kvist från dem oğhuzturkar likt vid 800-talet fanns bosatta nära den muslimska världens periferi, norr angående Kaspiska havet samt Aralsjön.[26] beneath 900-talet flyttade seldjukerna ifrån sina ursprungsområden mot östanatoliska områden.
Efter sin seger mot Bysantinska riket inom slaget nära Manzikert 1071 började turkarna lämna sina nomadiska rötter mot förmån på grund av ett permanent roll inom Anatolien, vilket ledde mot för att detta seldjukiska riket bildades.[27] 1243 besegrades seldjukarméerna från mongolerna samt imperiets kraft föll sakta samman. inom dess efterföljd kom en från dem turkiska furstendömena styrt från Osman inom för att utvecklas mot Osmanska riket samt därmed fyllning detta tomrum vilket lämnats från dem kollapsade seldjukerna samt bysantinerna.[28] beneath 1300-talet uppkom inom dagens Turkiet detta osmanska riket, likt beneath storhetstiden vid 1500- samt 1600-talen kom för att omfatta större delen från region, Balkan samt Nordafrika.
Osmanska riket interagerade tillsammans med både östliga samt västliga kulturer beneath sin 623-åriga bakgrund.
Flera grekiska småöar ligger många nära detta turkiska fastlandet, vilket äger skapat spänningar angående vem såsom egentligen äger riktig mot bland annat nya naturtillgångar inom området.Rikets styrdes tillsammans muslimska lagar samt dem kristna minoriteterna liksom armenier, assyrier/syrianer/kaldéer samt greker underkastades dessa lagar vilket gav ett viss religionsfrihet. vid 1500- samt 1600-talen tillhörde detta världens mäktigaste politiska enheter, samt fanns ofta inom strid tillsammans makterna inom Östeuropa beneath dess framryckning ovan Balkan samt södra delen från Polsk-litauiska samväldet.[9] Efter ett utdragen period från minskning samt successiva landförluster gick Osmanska riket in inom inledande världskriget liksom allierad tillsammans centralmakternaTyskland samt Österrike-Ungern 1914, samt blev slutgiltigt besegrat från ententen.
Efter kriget slöts freden inom Sèvres 1920 likt dock ersattes från fördraget inom Lausanne 1923. Uppgörelsen innebar för att detta Osmanska riket avskaffades samt delades upp samt för att Turkiet blev ett nationalstat.[28]
Republiken Turkiet
[redigera | redigera wikitext]I Osmanska rikets slutskede beneath inledande världskriget genomfördes detta armeniska folkmordet, detta assyrisk-syrianska folkmordet även kallat Seyfo, samt detta grekiska folkmordet vars avsikt fanns för att producera en homogent Turkiet.
dem osmanska ungturkarnas aktioner ledde mot tvångsförflyttningar samt 300 000 (enligt osmanska arkiv) mot 600 000[29] (enligt Arnold J. Toynbee, enstaka underrättelseofficer inom brittiska utländsk Office beneath inledande världskriget) alternativt upp mot ovan 1 000 000 (enligt armeniska källor) armeniers död.[30] detta råder oklarhet inom vad såsom hände.
Turkiet menar för att detta liksom inträffade ej plats en folkmord, medan Armenien, land, land i västeuropa, Kanada samt flera andra länder erkänt folkmordet samt flera vetenskapsman, samt organisationer likt International Association of Genocide Scholars (IAGS), världens inflytelserik auktoritet inom forskningen ifall folkmord,[31] menar för att detta fanns en folkmord.[32]
Ockupationen från Istanbul samt ockupationen från İzmir från dem allierade inom konsekvenser från inledande världskriget ledde mot för att enstaka turkisk nationell rörelse upprättades.[9] beneath ledning från Mustafa KemalPascha, ett armé befälhavare såsom ägde utmärkt sig beneath slaget nära Gallipoli, förde nationalisterna detta turkiska självständighetskriget tillsammans målsättningen för att upphäva villkoren ifrån freden inom Sèvres.[8]
Grekerna sökte tillsammans vapenmakt framtvinga turkarnas underkastelse dock slogs inom bas beneath grek-turkiska kriget.
Den 18 september1922 fanns dem ockuperande arméerna bortdrivna samt den nya turkiska staten kunde bildas, ifall än vid en uppenbart mindre territorium än Osmanska riket ägde omfattat före inledande världskriget.
Turkiet existerar ett nödvändig regional kraft inom denna sektion från Eurasien tillsammans kulturellt samt ekonomiskt effekt inom området mellan Adriatiska havet inom väster samt Kina inom öster, Ryssland inom norr samt region inom söder samt äger kommit för att erhålla enstaka ökande strategisk betydelse.Den 1 november avskaffade detta nya parlamentet sultanatet, samt avslutade därmed 623 tid från osmanskt styre. Lausannefreden 1923 ledde mot internationellt erkännande från den nyligen bildade "Republiken Turkiet" liksom Osmanska rikets efterföljarstat. Republiken utropades officiellt 29 oktober1923 inom den nya huvudstaden Ankara.[9]
Mustafa Kemal blev republikens inledande president samt genomförde fram mot sin död 1938 grundlig reformer på grund av för att omvandla detta gamla islamska sultanatet mot enstaka modern nationalstat.[9] inom enlighet tillsammans med lagen ifall familjenamn gav detta turkiska parlamentet Mustafa Kemal hedersnamnet "Atatürk" (Turkarnas fader) 1934.[8]
Turkiet gick tillsammans med inom andra världskriget vid dem allierades blad den 23 februari1945 liksom ett ceremoniell gest samt blev medlem från Förenta nationerna 1945.[11] då Grekland ägde svårigheter efter kriget tillsammans för att undertrycka en kommunistiskt uppror, samt Sovjetunionen ställde krav vid militärbaser inom Bosporen samt Dardanellerna, deklarerade USA1947 den sålunda kallade Trumandoktrinen.
Doktrinen innebar för att USA avsåg för att garantera Turkiets samt Greklands säkerhet, samt ledde mot storskaligt militärt samt ekonomiskt stöd ifrån USA.[33]
Efter för att äga deltagit tillsammans FN-styrkor inom Koreakriget gick Turkiet tillsammans med inom Nato 1952 samt kom vid bas från sin gräns mot Sovjetunionen för att artikel strategiskt viktigt beneath kalla kriget.
Turkiet invaderade Cypern nära Cypernkrisen 1974, efter för att inbördes stridigheter pågått inom en årtionde samt enstaka grekiskinspirerad kupp ägde genomförts. Nio kalenderår senare utropades Turkiska republiken Nordcypern, vilket enbart erkänns från Turkiet.[34]Cypernfrågan existerar ännu ej löst.
Enpartiperioden tog slut 1945 samt följdes från ett flerpartiperiod vilket kännetecknades från spänningar, särskilt ifrån 1960-talet mot 1980-talet, då perioder från politisk instabilitet ledde mot en antal militärkupper, 1960, 1971, 1980 samt ett "postmodern statskupp" 1997.[35] Liberaliseringen från Turkiets finans liksom började vid 1980-talet förändrade landets landskap samt perioder från upphöjd tillväxt följdes från kriser beneath dem nästa årtiondena.[36] Efter 1980-talet besitter den politiska samt ekonomiska situationen förbättrats samt landet diskuterar sedan 3 oktober 2005 angående medlemskap inom Europeiska unionen.
1984 inleddes en inbördeskrig mellan den turkiska staten samt Kurdistans arbetarparti (PKK). Den militära konflikten fanns liksom maximalt stark fram mot 1999, dock pågår ännu (2022).
Turkiet beneath Erdoğan
[redigera | redigera wikitext]Det konservativa Rättvise- samt utvecklingspartiet (AKP) äger styrt Turkiet sedan 2002.
Det existerar stora skillnader inom klimat mellan olika delar från Turkiet.Nuvarande president Recep Tayyip Erdoğan fanns premiärminister mellan 2003 samt 2014, då han tog ovan presidentposten ifrån Abdullah Gül.
Under AKP:s inledande tid nära makten upplevde Turkiet enstaka kraftig finansiell uppgång, tillsammans förbättrad levnadsstandard på grund av stora delar från befolkningen. dem senaste år besitter ekonomin dock stagnerat, tillsammans okontrollerad inflation samt arbetslöshet, samtidigt vilket landet i enlighet med flera bedömare utvecklats inom ett diktatorisk riktning.
Kuppförsöket 2016 blev startskottet på grund av ett allt mer hårdför politik, liksom bland annat äger inneburit för att hundratusentals människor besitter fängslats alternativt avskedats, anklagade till samröre tillsammans med Gülenrörelsen, vilket Erdoğan pekar ut likt ansvarig till kuppen (predikanten Fethullah Gülen