Muskler som arbetar av sig själva
Muskel
Muskel (av latinets musculus, liksom betyder liten mus[1]) alternativt muskelvävnad existerar kroppsvävnad likt existerar uppbyggd från muskelceller samt äger förmåga mot sammandragning (kontraktion) via ett komplicerad biokemisk process såsom bland annat inkluderar myosin, tropomyosin samt aktinfilament.
Musklerna tillhör organsystemetmuskelapparaten samt ser mot för att kroppen får förmåga att röra sig. ett muskel måste behållas energisk nästan bota tiden på grund av för att den bör hålla sig inom form eller gestalt.
Uppbyggnad
[redigera | redigera wikitext]En skelettmuskel, mot modell biceps brachii består från enstaka muskelbuk likt fäster in vid skelettet via numeriskt värde senor.
Muskelbuken består från en antal fasciklar alternativt knippen tillsammans muskelfibrer. varenda muskelfiber utgör enstaka enskild fängelse, dock äger mot skillnad ifrån dem flesta celler inom kroppen flera cellkärnor, då muskelfiber bildas genom för att en flertal celler smälter samman. enstaka muskelfiber innehåller myofibriller, vilket existerar dem trådar likt drar samman muskelfibern.
Myofibrillerna består från en antal parti såsom kallas sarkomerer, samt hos skelettmuskulatur avgränsas dessa från därför kallade Z-band, (av detta tyska termen zwischen såsom betyder mellan) vilket ger tvärstrimmiga muskler deras karaktäristiska utseende. Utifrån Z-bandet går detta trådar från aktin inom ett gaffelformation, samt löst mellan aktintrådarna finns detta knippen från myosin, liksom "klättrar" vid aktintrådarna inom samband tillsammans muskelkontraktionen.
För för att kontraktion skall behärska ske sålunda behöver aktinet blottas sålunda för att myosinhuvudena kunna binda in, vilket sker då kalcium binder in mot troponin, vilket får tropomyosin för att flytta sig därför för att myosin samt aktin är kapabel interagera.
Muskel (av latinets muskel, vilket betyder små mus [1]) alternativt muskelvävnad existerar kroppsvävnad liksom existerar uppbyggd från muskelceller samt äger förmåga mot sammandragning (kontraktion) via ett komplicerad biokemisk process vilket bland annat inkluderar myosin, tropomyosin samt aktinfilament.Makroanatomi
[redigera | redigera wikitext]Makroanatomin existerar den viktigaste indikatorn till funktion på grund av musklerna. Muskelns verkan bestäms från fanns ursprung samt fäste existerar lokaliserade. Tvärsnittsytan hos enstaka muskel, snarare än volymen alternativt längden, bestämmer hur många kraft vilket muskeln är kapabel generera, då kraften bestäms från hur flera sarkomerer liksom kunna jobba sidled.
Kraften vilket appliceras mot den yttre miljön bestäms från hävstångsmekanismer. Genom för att flytta bicepsfästet vid underarmen närmare handen, skulle man erhålla större kraft, dock detta skulle utföra för att den högsta hastigheten på grund av rörelsen skulle vandra långsammare.
En nödvändig aspekt vid makroanatomin existerar ifall musklerna existerar pennata (fjäderformade) alternativt ej.
dem flesta muskler äger fibrer vilket existerar orienterade inom identisk riktning, inom ett linje ifrån ursprunget vilket existerar närmast kroppens mitt mot fästet.
Det finns olika typer från muskler, bland annat skelettmuskler samt glatt muskulatur.Hos pennata muskler existerar dem individuella fibrerna orienterade således, för att dem lutar relativt kraftens riktning, sålunda för att kontraktionen ej blir lika massiv, däremot sålunda får detta ställe fler fibrer per yta, vilket fullfölja för att pennata muskler ses var kraften existerar viktigare än kraftig kontraktion, likt mot modell muskeln rectus femoris, enstaka muskel liksom ingår inom quadriceps.
Det finns runt 640 skelettmuskler inom människokroppen.
detta existerar svårt för att definiera detta exakta antalet då olika källor ordnar musklerna olika samt den naturliga förekomsten från anatomisk variation mellan individer.
Se inventering ovan skelettmuskler på grund av ett översikt.
Sfinktrar
[redigera | redigera wikitext]En typ från muskel existerar ringmuskeln (sfinkter), enstaka ringformad muskel, såsom är kapabel dra ihop enstaka öppning.
liknande muskler finns vid olika ställen inom kroppen. Några modell existerar regnbågshinnan inom ögat, läpparna, övre magmunnen samt ändtarmen. Sfinktrar existerar oftast uppbyggda från glatt muskelvävnad (se nedan) samt styrs omedvetet från detta autonoma nervsystemet. Läpparnas ringmuskel samt yttre analsfinktern existerar däremot modell vid sfinktrar liksom existerar uppbyggda från tvärstrimmig muskelvävnad samt existerar viljestyrda.
Fysiologi
[redigera | redigera wikitext]För för att påbörja ett kontraktion (sammandragning) behövs för att enstaka nervimpuls når muskeln, denna förmedlas genom neurotransmittorn acetylkolin.
Muskler samt senor fullfölja för att oss förmå röra vid oss samt för att viktiga kroppsdel inom kroppen är kapabel fungera.Detta leder mot för att kalcium frisätts ifrån sarkoplasmatiskt retikulum (SR) samt förmå binda mot en proteinkomplex tillsammans tre olika sorters troponin. Detta medför för att en annat protein, tropomyosin, flyttas ur sitt viloläge samt möjliggör till aktin samt myosin för att binda mot varandra. Kontraktionen kräver energi inom struktur från ATP (adenosintrifosfat).
Genom ett process liksom kallas korsbryggecykeln förmå sedan aktin samt myosin "klättra" vid varandra samt vid således sätt erhålla sarkomeren (och därmed läka muskeln) för att dras ihop.
Muskeln skyddas från nervceller liksom består från numeriskt värde olika typer, muskelspolar samt senspolar.Olika typer från muskelvävnad
[redigera | redigera wikitext]Muskler delas in inom skelettmuskulatur, glatt muskulatur samt hjärtmuskulatur efter utseende samt funktion. Hjärt- samt skelettmuskulatur kallas tvärstrimmig muskulatur därför för att vävnadssnitt från dem ser tvärstrimmiga ut beneath ljusmikroskop. dem olika typerna från muskelvävnad existerar olika god vid för att jobba beneath anaeroba förhållanden samt vid för att lagra energi inom struktur från ATP samt kreatinfosfat.
Skelettmuskulatur
[redigera | redigera wikitext]Skelettmusklerna står beneath effekt från viljan, mot skillnad ifrån hjärtmusklers samt glatta musklers handling, likt styrs från detta autonoma nervsystemet. Skelettmuskelvävnad kunna delas in inom en antal undergrupper. Man skiljer främst mellan snabba vita muskler likt snabbt existerar uttröttbara samt långsamma röda muskler likt existerar uthålliga.
Andelen muskelceller från den en alternativt andra typen existerar relaterat till gener betingad samt existerar ett starkt bidragande orsak mot för att dem sju bästa tiderna vid 5000 m sprungits från kenyaner samt etiopier (se Löpning, tio snabbaste tiderna vid 5000 m) enstaka idrott var man besitter fördel från för att äga ett upphöjd andel röda muskelceller.
| Typ inom ("röda", "långsamma") | Är långsamt oxidativa samt långsamma. Dessa muskler existerar röda vid bas från upphöjd halt från myoglobin samt rika kapillärbäddar. Denna muskeltyp förmå lagra mer syre samt vid sålunda sätt förbättrad stå emot perioder från något som är kortvarigt eller inte permanent syrebrist. | |
| Typ II ("Vita", "snabba") | Allmänt | Snabba muskelceller, äger tre huvudtyper strukturerade efter kontraktionssnabbhet |
| Typ IIa | Denna muskelcelltyp existerar aerob, mitokondrierik samt besitter enstaka mängd kapillärer vilken ger den en rött utseende.Kroppen behöver muskler på grund av för att behärska röra sig samt på grund av för att dem inre organen bör behärska arbeta. | |
| Typ IIx/Typ IId | Snabbaste muskeltypen hos människan, äger färre mitokondrier samt mindre myoglobin. Den förmå kontrahera fort samt tillsammans större kraft, dock existerar beroende från syre på grund av för att behärska upprätthålla sin handling, vilken annars blir smärtsam, något såsom ej beror vid mjölksyra. | |
| Typ IIb | Är anaerob, glykolytisk "vit" muskel, såsom besitter ännu lägre andel myoglobin samt mitokondrier.
Hos små vilt liksom råttor existerar detta den största muskeltypen, vilket redogör deras ljusa animalisk föda. | |
Hjärtmuskulatur
[redigera | redigera wikitext]Hjärtmuskulatur existerar muskulaturen likt bygger upp hjärtat inom människokroppen. Muskulaturen existerar tvärstrimmig tillsammans med ett huvud kärna, mot skillnad ifrån vanlig tvärstrimmig muskulatur, var kärnan existerar perifert belägen.
ett sektion hjärtmuskelceller äger numeriskt värde kärnor. Hjärtmuskelcellerna existerar korta samt grenade likt klykor, dem äger små diameter till för att existera muskelceller.
Kroppens muskler äger flera uppgifter.Hjärtmuskelcellerna äger inriktade cellförbindelser samt bildar en nätverk tillsammans med varandra. Cellförbindelserna syns inom histologiska preparat likt målade grupp, glansstrimmor. Innerst inom hjärtats muskelvägg finns purkinjeceller, såsom existerar inriktade hjärtmuskelceller tillsammans med funktion till "hjärtslagets" utbredning inom muskeln.
Tätheten från kapillärer existerar upphöjd inom hjärtmuskulaturen.
Glatt muskulatur
[redigera | redigera wikitext]Glatt muskulatur existerar icke-tvärstrimmig muskelvävnad liksom styrs från detta autonoma nervsystemet, detta önskar yttra ej från viljan. Glatt muskulatur förekommer bland annat inom tarmsystemet, blodkärlen samt lungorna. Den täcker även väggarna inom flera från kroppens rörformiga håligheter, exempelvis luftstrupen, matstrupen samt tarmsystemet, dock även andra inre kroppsdel innehåller glatt muskulatur.
Cellerna inom den glatta muskulaturen existerar mononukleära samt dem ligger många tätt. dem existerar orienterade inom identisk riktning, vilket syns inom längssnitt. inom histologiska snitt ser man även hur kärnan existerar spiral-/spolformad, ifall snittet fixerats beneath kontraktion. Glatt muskulatur äger ett speciell metabol konfiguration såsom fullfölja detta möjligt för att upprätthålla långvarig muskelkontraktion utan för att förbruka många energi.
en modell vid ett sådan muskel liksom inom princip ständigt existerar kontraherad existerar ringmuskeln inom rectum. numeriskt värde andra modell existerar dem båda sfinktrarna inom matstrupen, esophagus. dem existerar båda normalt stängda dock öppnas från sväljreflexen.
Sjukdomar
[redigera | redigera wikitext]Då musklerna styrs från nerver sålunda existerar sjukdomarna tätt sammankopplade samt man talar ifall neuromuskulära sjukdomar.
Dessa brukar delas upp inom mer renodlade muskelsjukdomar (myopatier), sjukdomar likt framför allt drabbar nerver(neuropatier) samt sjukdomar såsom drabbar den därför kallade neuromuskulära synapsen, detta önskar yttra själva "kopplingsstället" mellan nerv samt muskel.
Hypotrofi
[redigera | redigera wikitext]Muskler vilket ej används samt tränas försvagas.
Muskelförsvagning kallas tillsammans med en vetenskapligt mening till hypotrofi.
Muskler arbetar inom par.Immobilisering, likt nära långvarigt sängliggande alternativt vistelse inom rymden, leder mot för att musklerna försvagas. Små däggdjur drabbas även från muskelförsvagning beneath vinterhalvåret då dem går inom ide. en undantag ses hos björnar liksom behåller sin muskelmassa inom massiv utsträckning [2], numeriskt värde orsaker mot detta är:
- en proteolytisk hämmare såsom frisätts inom blodet samt liksom förhindrar proteinnedbrytning [3]
- tre mot fyra dagliga perioder från frivilliga samt ofrivilliga muskelrörelser [4]
Densitet samt verkningsgrad
[redigera | redigera wikitext]Musklers densitet existerar 1,06 kg/liter[5] vilket kunna jämföras tillsammans med fettvävnadens densitet 0,9196 kg/liter [6] samt dricksvatten likt äger densiteten 0,998 kg/liter nära 20 grader.
Muskler äger alltså 15 % högre densitet än kroppens fettlager.
Musklers verkningsgrad besitter beräknats mot någonstans mellan 14 samt 27 % vilket kunnat uppmätas nära aktiviteter likt cykling samt rodd. Verkningsgraden existerar jämförbar tillsammans den hos enstaka förbränningsmotor.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^”Arkiverade kopian”.
Arkiverad ifrån originalet den 20 augusti 2008. https://web.archive.org/web/20080820005206/http://www.askoxford.com/concise_oed/muscle. Läst 1 september 2008.
- ^Carey HV, Andrews MT, Martin SL (2003). "Mammalian hibernation: cellular and molecular responses to depressed metabolism and low temperature". Physiol. Rev. 83 (4): 1153–81. doi:10.1152/physrev.00008.2003 (inactive 2008-06-24).
PMID 14506303.
- ^Fuster G, Busquets S, Almendro V, López-Soriano FJ, Argilés JM (2007). "Antiproteolytic effects of plasma from hibernating bears: a new approach for muscle wasting therapy?". Clin Nutr 26 (5): 658–61. doi:10.1016/j.clnu.2007.07.003. PMID 17904252
- ^Harlow, H.J.; Lohuis, T.; Anderson-sprecher, R.C.; Beck, T.D.I.
(2004). "Body Surface Temperature Of Hibernating Black Bears May Be Related To Periodic Muscle Activity". Journal of Mammalogy 85 (3): 414–419. doi:10.1644/1545-1542(2004)085 (inactive 2008-06-24)
- ^Urbancheka M, Pickenb E, Kaliainenc L, Kuzon W (2001). "Specific Force Deficit in Skeletal Muscles of Old Rats fryst vatten Partially Explained bygd the Existence of Denervated Muscle Fibers.".
The Journals of Gerontology Series A: Biological Sciences and Medical Sciences 56:B191-B197.
- ^Farvid M, Ng, T, Chan D, Barrett P, Watts G. "Association of adiponectin and resistin with adipose tissue compartments, insulin resistance and dyslipidaemia.
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Walter Boron, Emile L.
Boulpaep ISBN 1-4160-2328-3 (2005, Elsvier Inc.) Textbook of Medical Physiology – Chapter 9: Cellular Physiology of Skeletal, Cardiac and Smooth Muscle. (engelska)