Är en ekollon ett ek

Eken är vårt vanligaste ädla lövträd samt besitter inom långa tider fyllt viktiga funktioner för folkhushållet genom ollonproduktion samt virke, samt för statsmakterna genom för att den garanterat bland annat skeppsvirke. Eken besitter ett nyckelroll för den biologiska mångfalden.

En införd art, likt ännu ej äger slagit igenom liksom skogsträd inom landet, är rödek (Quercus rubra).

Utseende

Skogseken (Quercus robur) skiljer sig från bergeken (Quercus petraea) genom mer rundade knoppar, mindre bladskaft (max 1 cm), färre bladflikar (3-6 par) samt oskaftade ollon på enstaka lång fruktställning. Den långa fruktställningen brukar ibland beskrivas liksom för att eken besitter skaftade ollon (eken kallas därför ibland stjälkek), medan bergeken besitter oskaftade.

inom strikt innebörd är dock fruktställningen ej en skaft för ollonen.

Bergeken äger fler småflikar (5-9 par). Ollonen är oskaftade samt samlade likt ett druvklase (därifrån namnet druvek). Bergekens knoppar är också spetsigare än ekens.

Ek (stjälkek, skogsek).

bild Bo Mossberg från Den nordiska floran.

Bergek (druvek). bild Bo Mossberg från Den nordiska floran.

Skogseken samt bergeken är upp mot 30 meter höga träd. utan sällskap träd kunna bli många grova samt värdefulla, såväl för skogsägaren såsom för mångfalden.

Bladen är strödda.

Ovansidan är mörkgrön, kal samt undersidan blekgrön, kal alternativt glest stjärnhårig.

Eken är enstaka sambyggare (han- samt honblommor på identisk träd).

Ek (Quercus robur) [3] kallas även skogsek, vanlig ek, sommarek samt stjälkek (ekollonen sitter vid 2 — 5 cm långa stjälkar).

Hanhängena är långa samt hängande medan honblommorna är få samt gyttrade tillsammans. Ekollonen är 2-3 cm långa samt samlade inom spetsen på ett lång fruktställning.

Utbredning

Observationer från skogsek samt bergek från Artfakta, SLU Artdatabanken. Flera källor ligger på baksidan utbredningskartorna, dock ett nödvändig källa är Artportalen, där både allmänhet samt experter rapporterar in observationer.

Eken växer naturligt upp mot södra Värmland samt inom nordost mot Dalälven.

Förekomsten är störst inom Kalmar samt Kronobergs län, Skåne, Östergötland, Blekinge samt Halland. Rena ekskogar är ovanliga. inom stället är eken ofta inblandad inom ytterligare lövskog alternativt barrskog.

Bergeken växer ganska allmänt på mager mark inom södra Sveriges kusttrakter. 

Ek, tillsammans tillsammans bergek, är detta vanligaste ädla lövträdet inom landet samt detta totala virkesförrådet uppgår mot över 40 miljoner m³sk.

Läs mer angående eken inom Sverige.

Ståndort

För för att växa god kräver eken dem bästa markerna tillsammans med djupt jordlager, gärna tillsammans lerinblandning.

Däremot äger eken ej stora krav för sin överlevnad. inom mer extrema lägen vilket på bergknallar samt på sandiga marker växer eken långsamt samt blir krokig samt grenig (krattek). Trädslagen bildar normalt en djupt rotsystem. Eken är vårt maximalt stormtåliga trädslag.

Skogsskötsel samt produktion

Här kunna ni läsa mer ifall ekskogens skötsel.

Skador på ekar

Ekdöden

I slutet från 1980-talet uppmärksammades för att ljudar började dö inom massiv skal inom södra land. Den "snabba ekdöden" ("sudden oak death") besitter inom efterhand kopplats mot extremväder tillsammans ovanligt torrt samt varmt väder inom kombination tillsammans några extremt kalla vintrar.

Den snabba ekdöden plats ej en nytt fenomen, identisk observationer gjordes på 1930- samt 40-talen efter några svåra frostvintrar.

I början från 1990-talet övergick skadorna mot mer långsamt avdöende. Denna typ från ekdöd beror troligen på ett kombination från orsaker. Träd vilket växer på olämplig mark förmå bidra mot sänkt motståndskraft mot skador.

uttorkning, kalätning från insekter alternativt kall luft är kapabel bli utlösande faktorer. Träden är idag försvagade samt ännu mer mottagliga för mot modell honungsskivling, vilket kunna bli den slutgiltiga orsaken mot trädens död.

Idag verkar "ekdöden" äga klingat från dock ännu finns hot mot ekskogarna.

en sådant är Phytophthora (se nedan).

Bladätande insekter

De insekter likt oftast angriper ek är ekvecklare (Tortrix viridana) samt allmän frostfjäril (Operophtera brumata). Angreppen är kapabel titta dramatiska ut när träden blir avlövade, samt  påverkar tillväxten detta aktuella året.

Förökning från ljudar existerar god till miljön samt detta existerar en enkelt, roligt uppdrag till barn.

angående ej angreppen återkomma återhämtar sig träden, dock kraftiga angrepp kunna minska trädens motståndskraft så för att dem drabbas från sekundära skadegörare liksom svampen honungsskivling.

Ekvecklaren rullar ihop en bladkanten samt inne inom rullen sitter larven skyddad. Foto György Csoka, Skogforskningsinstitutet inom Ungern.

Ekvecklare (Tortrix viridana), foto Kurt Kulac, samt allmän frostfjäril (Operophtera brumata), foto Olaf Leillingar.

CC-BY-SA-2.5, Wikipedia commons.

Svampskador

Ekmjöldagg (Microsphaera alphitoides) växer på ytan från eklöv samt ger bladen enstaka ljus samt gråaktig färg. Angreppen leder mot minskad tillväxt dock träden brukar överleva. På unga träd samt plantor förmå angreppen artikel mer allvarliga.

Det finns flera arter av honungsskivlingar (Armillaria spp.).

ett sektion är harmlösa medan andra är patogena. Honungsskivlingar attackerar normalt ej friska träd utan är ett sekundär patogen såsom startar inom mindre rötter enstaka bit från stammen.

Fakta ifall ek.

När agreppen blir svåra kunna träden dö.

Phytophthora

Phytophthora, ett algsvamp tillsammans med flera arter, anses existera ett orsak på baksidan den nuvarande ekdöden inom Europa. Phytophthora ramorum anses ligga ner på baksidan grundlig ekdöd inom Kalifornien på 1990-talet. Algsvampen besitter därefter spridits mot Europa tillsammans med prydnadsväxter såsom Rhododendron. 

Vilken omfattning skadorna kommer för att få på ek inom land är ännu oklart.

Virke

Ekvirke.

Foto Hans Fryk.

Ekens splintved är smal samt grå- mot gulvit. Kärnveden varierar från ljusbrun mot grå- alternativt mörkt brun. Eken är en från dem värdefullaste träslagen inom landet.

Eken existerar enstaka sambyggare (han- samt honblommor vid identisk träd).

Virkets goda slitstyrka inom kombination tillsammans detta dekorativa utseendet gör för att detta används mot bl.a. möbler, parkett, trappor, trösklar, fönsterkarmar, dörrar, paneler samt listverk. Traditionellt används eken mot vin-, whisky- samt sherryfat.

Snabbväxande träd blir hårdare

Eken är en bandporigt träslag tillsammans klart markerade årsringar.

Virkets utseende karaktäriseras från växlingen mellan vårvedens stora, synliga kärl samt sommarvedens finporighet. Märgstrålarna är breda samt på den tangentiella ytan framträder dem vilket mörka, höga grupp. På den radiella ytan ser man dem liksom mer ljus, blanka fläckar.

Virkets utseende samt standard påverkas inom hög grad från hur fort trädet vuxit. Virke från träd vilket vuxit snabbt äger enstaka större andel sommarved samt virket blir därmed tyngre samt hårdare än virke vilket vuxit långsamt. Splintveden är smal samt grå- mot gulvit.

Den skiljer sig klart från kärnveden liksom varierar från ljusbrun mot grå- alternativt mörkt brun.

Beständigt mot röta

Ekens kärnved äger den bästa beständigheten mot röta från våra inhemska träslag. Splintveden är ej beständig, dock går god för att impregnera samt behandla tillsammans med träskyddsmedel.

Ekens bark samt ved innehåller stora mängder garvämnen.

Här beskriver oss inom inledande grabb aktiva föryngringsåtgärder tillsammans med odling, sådd samt utnyttjande från naturligt fröfall.

Detta gör för att detta lätt uppstår korrosion då virket kommer inom förbindelse tillsammans med järn samt blåsvarta fläckar bildas. Därför bör man använda rostfria spikar, skruvar samt muttrar samt undvika stålull nära ytbehandling. detta är garvämnena såsom ger färskt ekvirke den karaktäristiska, lite sträva doften.

Ekens virke torkar många sakta samt risken för att detta vrider sig samt spricker är massiv.

Virkets hållfasthetsegenskaper är något sämre än bokens. Torrt virke går god för att bearbeta både för grabb samt maskinellt. Efter hyvling får veden enstaka härlig yta.

En ek förmå bli hundratals kalenderår, dock samtliga börjar vilket ekollon.

nära spikning samt handlingen att skruva bör virket förborras. Basat virke kunna knivskäras alternativt svarvas mot fanér. Ytbehandling ger gott resultat.

Skepp, möbler samt whiskyfat

Traditionellt används eken mot fanér, underlag, möbler samt köksinredningar. eftersom kärnveden ej är genomtränglig för vätskor samt virket är lätt för att böja är detta lämpligt för tunnbinderi.

Vin-, whisky- samt sherryfat tillverkas från ek. Idag finns svensk whisky likt lagras på nytillverkade tallrik från ek från Visingsö. Virkets beständighet gör detta lämpligt mot bro- samt vattenbyggnader, syllar, stängselstolpar samt vagnfabrikation. Ek används också för tillverkning från likkistor, både inom form eller gestalt från massivt virke samt fanér.

Virke från sämre standard samt klena dimensioner används mot lastpallar, lådor samt likt brännved.

Whiskytunnor från ek från Mackmyra whisky. Foto Hans Fryk.

Eken besitter tidigare varit detta ledande materialet för skeppsbyggeri. inom mitten från 1800-talet byggdes Sveriges första ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig inom järn.

Efter detta fick eken allt mindre innebörd inom detta sammanhang.

Ekens hårdhet i enlighet med Brinell

Källa: Svenskt Trä – Träguiden

Ändyta	Längsyta
6,4–6,6	3,4–4,1

Historisk användning från ekollon

Ekollonen användes historiskt främst liksom svinfoder samt utgjorde grunden inom svinuppfödningen.

beneath nödår kunde också ollonen användas såsom människoföda.

Man malde då ollonen samt blandade tillsammans mjöl nära brödbak. Malda samt rostade fungerade dem också likt kaffesurrogat, liksom inom dansk samt norsk folktro ansågs artikel enstaka hälsodryck vilket kunde användas mot halsont, gikt, bleksot samt lunginflammation.