bushski.pages.dev









Vad är fladder på hjärtat


  • vad är fladder på hjärtat

  • Mål: övervakning från hjärtfrekvens samt återupprättande från sinusrytm.

    Prognosen till spontant omslag mot sinusrytm nära akut/paroxysmalt FF existerar minimalt 50 % inom 8-16 timmar ifrån debut/sjukhuskontakt. enstaka period från övervakning samt frekvenskontroll är kapabel många väl försvaras hos hemodynamiskt opåverkade patienter.

    Sannolikheten på grund av spontant omslag avtar tillsammans ökande duration från arytmin.

    Vid FFl existerar sannolikheten till spontan konvertering mindre.

    1.

    Frekvenskontroll

    Betablockad, (sotalol (Sotacor) bör användas ytterst restriktivt), verapamil (Isoptin) samt digoxin (Digoxin) äger ingen dokumenterad inverkan avseende omslag mot sinusrytm, dock existerar verksamma medicin till övervakning från hjärtfrekvens.

    En vilopuls omkring 80-100 bpm samt ett arbetspuls omkring 120-150 bpm är kapabel existera en riktmärke för att sikta mot.

    2.

    Konvertering mot sinusrytm

    Farmakologisk konvertering

    Cirka 75-80 % träffar ifall mot sinusrytm inom 8 timmar tillsammans farmakologisk konvertering nära FF. nära FFl existerar frekvensen lyckade konverteringar lägre.

    Antiarytmika tillsammans dokumenterad utfall på grund av omslag mot sinusrytm:

    Dock skall observeras för att Rytmonorm saknar indikationen "för farmakologisk konvertering från förmaksflimmer" inom Sverige.

    Antiartymika var övertygande register ifrån kliniska studier saknas:

    Nämnda antiarytmika existerar potenta samt bör användas från doktor tillsammans med specialintresse inom arytmier samt bör vilket regel placeras in beneath övervakning vid vårdinstitution.

    Dock kunna amiodaron insättas polikliniskt (under god poliklinisk kontroll), dock nära samtidig utsättning från annat farmaka samt infasning från amiodaron skall patienten läggas in.

    Att observera:

    • Negativt inotropa attribut hos klass I-medel (flecainid, propafenon, dirytmin).

      Svar: Skillnaden vid hjärtflimmer samt fladder existerar hastigheten samt utseendet vid p-vågorna inom hjärtats förmak.

    • Risk till maligna proarytmier från typen torsades-des-pointes nära samtidig ischemisk hjärtsjukdom, vänsterkammarhypertrofi alternativt utdragen QT-tid, existerar demonstrerat tillsammans framför allt klass I-medel, dock även sotalol, ibutilid, dofetilid samt amiodaron.

    • Amiodaron äger även negativt inotropa attribut, dock ej därför uttalade somklass I-medlen.

    • Risken till pro-arytmi existerar lägre till sotalol än på grund av klass I-medel samt klass III-medlen ibutilid samt dofetilid, dock måste beaktas framför allt nära samtidig hjärtsvikt, hypertoni, och/eller höga doser diuretika. Sotalol bör ej användas rutinmässigt då detta besitter högre fara till proarytmi dock identisk konsekvens vid för att bibehålla sinusrytm jämfört tillsammans med ”vanlig” betablockad, utan användas enbart inom utvalda fall.

      Regeln bör existera för att sätta ut sotalol samt ersätta tillsammans med betablockad, snarare än för att sätta in sotalol, då detta finns ett genomskinlig överförskrivning.

    Elkonvertering

    Elkonvertering (särskilt tillsammans bifasisk chock) existerar inom allmänhet den mest effektiv samt snabbaste metoden; ovan 90 % från patienterna träffar ifall mot sinusrytm.

    I dem senaste riktlinjerna ifrån ESC angående handläggning från patienter tillsammans förmaksflimmer/-fladder liksom utkom 2020 poängteras för att detta existerar patientens symtom såsom bör styra valet mellan konvertering mot sinusrytm kontra frekvensreglering samt tromboemboliprofylax.

    Hos yngre patienter, dem tillsammans med allvarligare symtom alternativt då patienten från hemodynamiska skäl behöver sinusrytm, såsom nära svår hjärtsvikt, mitralstenos e t c, existerar elkonvertering indicerat.

    Kontraindikation är kapabel artikel enstaka äldre patient tillsammans med samsjuklighet, var frekvensreglering istället existerar för att eftersträva. Detta existerar ett genomskinlig förändring inom rekommendationer jämfört tillsammans tidigare.

    Intern elkonvertering

    Ett alternativ då FF ej förmå omvandlas vid vanligt sätt. Detta existerar en invasivt ingrepp, varvid enstaka lågenergichock avges inuti hjärtat.

    Recidivprofylax

    Sannolikheten för att vinna bestående sinusrytm efter konvertering existerar relativt liten.Studier visar återfallsfrekvenser ovan 50 % inom 3-6 månader, trots bruk från potenta antiarytmika såsom profylax:

    • Sotalol (Sotacor).

      Bör användas ytterst restriktivt, titta ovan.

    • Flecainid (Tambocor)

    • Propafenon (Rytmonorm)

    • Amiodaron (Cordarone)

    • Disopyramid (Durbis, Dirytmin)

    • Kinidin (mycket sällan nyinsättning från detta medel, däremot finns detta enstaka patienter tillsammans kronisk välfungerande behandling sedan decennier) 

    • Dronedaron (Multaq), molekylen existerar baserad vid amiodarone, dock saknar bl a jodatomen.

      Detta preparat bör insättas samt uppföljas från expert inom kardiologi tillsammans med god kunskap från antiarytmika vid identisk vis likt övriga antiarytmika. Multaq skall undvikas hos patienter tillsammans med hjärtsvikt alternativt ischemisk hjärtsjukdom.

      Förmaksfladder samt förmaksflimmer existerar numeriskt värde olika sjukdomar var hjärtat träffar oregelbundet.

      Nyinsättning är kapabel ske polikliniskt, vid identisk sätt vilket på grund av Amiodarone. Löpande uppföljning från leverfunktion skall ske, titta FASS.

    Amiodaron besitter inom jämförande studier demonstrerat återfallsrisk vid endast 30 % inom en tid nära enstaka regim tillsammans med 200 mg dagligen, insatt 4-6 veckor före elkonvertering, tillsammans med bibehållen god säkerhetsprofil.

    Profylax mot tromboembolism

    Risken till TIA/stroke, artärembolism samt även VTE (DVT samt Lungembolism) existerar upphöjd nära FF, samt en antal riskfaktorer äger blivit identifierade:

    • Ålder > 65 år

    • Diabetes

    • Hypertoni

    • Vitium

    • Tidigare TIA/Stroke

    • Nedsatt VK-funktion

    • Förstorade förmak

    En skattning från årlig fara på grund av tromboembolism förmå göras, tillsammans med utgångspunkt ifrån riskfaktorerna:

    Riskgrupp

    Årlig fara tromboemboliska komplikationer

    Kliniska exempel

    Låg

    < 2 %

    Lone FF, < 65 kalenderår, inga riskfaktorer

    Medium

    2-6 %

    > 65 kalenderår och/eller minimalt enstaka riskfaktor på grund av FF

    Hög

    > 6 %

    Tidigare TIA/stroke, FF samt samtidig mitralstenos

    Ett allmänt accepterat samt validerat struktur på grund av uppskattning från enstaka enskild patients fara till stroke existerar CHADS2-score.

    enstaka vidareutveckling från CHADS2-score besitter introducerats, tillsammans med inklusion från ytterligare riskfaktorer till tromboembolism nära förmaksflimmer till för att förbättra möjligheterna mot individualiserad vård: CHA2DS2-VASc, titta nedan. Då detta finns en flertal föremål eller textstycken vilka validerat dessa, dock tillsammans med olika metodik samt inom viss mån olika patientsammansättning, presenteras score nedan inom en range på grund av numeriskt värde representativa föremål eller textstycken.

    inledande siffran härrör ifrån Olesen et al vilka inkluderat Ischemisk stroke/Perifer arteriell embolism, dock ej TIA, dock även lungembolism, samt död pga score-events, medan andra siffran existerar ifrån Friberg et al vilka visar fara på grund av Ischemisk stroke/TIA/Systemisk arteriell embolisering, samt normerat mot ASA-effekt.

    CHADS2-score för utvärdering från risken på grund av stroke

    Poäng

    Hjärtsvikt

    1

    Hypertoni

    1

    Ålder > 75 år

    1

    Diabetes

    1

    Stroke, TIA

    2

    CHA2DS2-VASc-score för analys från risken på grund av stroke

    Poäng

    Hjärtsvikt (eller LVEF < 40 %)

    1

    Hypertoni

    1

    Ålder > 75 år

    2

    Diabetes

    1

    Stroke, TIA alternativt tromboembolism

    2

    Ålder 65-74 år

    1

    Kärlsjukdom

    1

    Kvinna

    1

    CHADS2-score

    Patienter

    Olesen et al - Friberg et al
    n = 73538 vs n = 90490

    Justerad stroke-incidens

    (% / år)
    Olesen et al - Friberg et al

    0

    16406 vs 13258

    1,67 - 0,9

    1

    23730 vs 23041

    4,75 - 4,9

    2

    16393 vs 25813

    7,34 - 6,8

    3

    10846 vs 15527

    15,47 - 11,1

    4

    4745 vs 8767

    21,55 - 16,8

    5

    1260 vs 3315

    19,71 - 18,9

    6

    158 vs 769

    22,36 - 19,4

    CHA2DS2-VASc-score

    Patienter

    Olesen et al - Friberg et al
    n=73538 vs n= 90490

    Justerad stroke-incidens

    (% / år)
    Olesen et al - Friberg et al

    0

    6369 vs 5343

    0,78- 0,3

    1

    8203 vs 6770

    2,01- 1,0

    2

    12771 vs 11240

    3,71- 3,3

    3

    17371 vs 17689

    5,92- 5,3

    4

    13887 vs 19091

    9,27- 7,8

    5

    8942 vs 14488

    15,26- 11,7

    6

    4244 vs 9577

    19,74- 15,9

    7

    1420 vs 4465

    21,5- 18,4

    8

    285 vs 1559

    22,38- 17,9

    9

    46 vs 268

    23,64- 20,3

    Beslutsgränserna på grund av placering av pengar från antikoagulativ behandling existerar inom enlighet tillsammans CHADS2/CHA2DS2-VASc-score, var ≥ 2 poäng till män samt ≥ 3 poäng till kvinnor indicerar antikoagulatia behandling tillsammans warfarin (Waran) alternativt dess nyintroducerade ersättare, orala direkta trombinhämmare samt orala faktor Xa-hämmare.

    Detta tillsammans med beaktande från riskfaktorer till blödningskomplikationer var en beslutsstöd finns utvecklat inom struktur från HAS-BLED-score i enlighet med nedan. i enlighet med ESC Guidelines ifrån 2020 kunna behandling nära ≥ 1 poäng hos män samt ≥ 2 poäng hos kvinnor övervägas efter individuell riskvärdering.

    Länk till: Kalkylator, CHA2DS2-VASc

    HAS-BLED-score för granskning från blödningsrisk nära oral antikoagulativ behandling

    Poäng

    Hypertension (systoliskt tryck ≥ 160 mmHg)

    1

    Njursjukdom

    1

    Leverpåverkan

    1

    Tidigare stroke

    1

    Tidigare blödning, anemi alternativt blödningsrisk

    1

    Risk-PK(INR) (högt, instabilt alternativt icketerapeutiskt > 40% från tiden)

    1

    Ålder > 65 år

    1

    Behandling tillsammans med ASA / klopidogrel

    1

    Hög alkoholkonsumtion (> 8 kopp per vecka)

    1

    ≥ 3 poäng indikerar för att försiktighet bör iakttas alternativt för att patienten bör följas tätare p g a förhöjd blödningsrisk.

    Risken avser intrakraniell blödning, inläggningskrävande blödning alternativt ett sänkning från Hb tillsammans med > 20 g/l alternativt såsom kräver transfusion.

    Länk till: Kalkylator, HAS-BLED

    Behandling tillsammans warfarin (Waran) alternativt NOAK (Pradaxa, Eliquis, Xarelto, Lixiana) existerar dem maximalt verksamma behandlingar oss besitter för att tillhandahålla, dock existerar förknippade tillsammans med ökad blödningsrisk.

    varenda patienter tillsammans med någon signifikant riskfaktor-score till embolism bör erbjudas warfarin- alternativt NOAK-terapi, ifall ej kontraindikation föreligger. NOAK existerar rekommenderat likt förstahandsval före warfarin, utom inom fall tillsammans ex mekanisk klaffprotes, intrakardiell tromb alternativt signifikant mitralstenos.

    Warfarin- samt NOAK-terapi resulterar inom ett helt minskning från antalet stroke/TIA tillsammans med minimalt 4 % per tid (motsvarar enstaka stroke mindre till plats 25:e behandlad patient).

    I dem fall warfarin alternativt NOAK existerar kontraindicerad, alternativt ifall patienten vägrar, kunna singelterapi tillsammans med ASA alt klopidogrel övervägas tillsammans med beaktande från deras högst begränsade utfall inom relation mot fara till blödningar samt andra biverkningar.

    Vid problem att diskutera alternativt behov från råd angående profylax alternativt ev komplikationer, v g titta hemsidan på grund av Svenska Sällskapet till Trombos samt Hemostas,

    Länk: Svenska Sällskapet på grund av Trombos samt Hemostas

    Icke farmakologisk behandling

    • His-ablation
      Kan erbjudas patienter tillsammans med permanent, ihållande alternativt paroxysmalt förmaksflimmer likt ej kunna elkonverteras alternativt kontrolleras tillsammans medicin.

      Vad existerar förmaksflimmer samt förmaksfladder?

      Fordrar implantation från ett permanent pacemaker. Behandlingen lämpar sig särskilt väl till äldre patienter, tillsammans snabb samt oregelbunden rytm samt uttalade besvär.

    • Förmakspacing
      Paroxysmalt FF inom samband tillsammans med SSS alternativt ytterligare bradyarytmi kunna svara utmärkt vid förmaksstimulering, framför allt tillsammans med pacemaker, mode AAI-R.

      De sista år äger pace-tekniken utvecklats dock kliniska studier från direkt arytmistörande/-brytande algoritmer besitter ej kunnat påvisa någon trygg sådan utfall.

      Ej klinisk rutinmetodik.

      Det existerar viktigt för att våldsamt behandla bakomliggande riskfaktorer hos samtliga patienter tillsammans förmaksflimmer/-fladder såsom hypertoni, hjärtsvikt, diabetes alternativt hyperlipidemi, på grund av för att nå bästa tänkbara utfall vid betalkort samt utdragen sikt.

    • Elektiv kateterablation
      Svårbehandlat paroxysmalt FF alternativt FFl tillsammans med flera arytmiepisoder är kapabel inom utvalda fall bli objekt till elektiv kateterablation mot foci inom lungvenerna alternativt förmak samt invid isthmus nära FFl, samt existerar numera en rutiningrepp vid flera centra inom Sverige.

      På inflytelserik centra existerar behandlingseffekten många god.

      enstaka variant från denna teknik existerar peroperativ ablation från foci inom förmak alternativt lungvener samt accessoriska alternativt andra elektriska banor kritiska på grund av cirkelbildning. Detta görs tillsammans med hjälp från radiofrekvensenergi alternativt kryoteknik inom samband tillsammans med exempelvis klaffkirurgi p g a mitralstenos alternativt mitralisinsufficiens.

    • ESC Guidelines 2022 att föreslå eller råda något snabb ablation från förmaksflimmer inom fall tillsammans med fara till, alternativt manifest, hjärtsvikt.

    • Maze-operation
      Kan artikel aktuell på grund av patienter tillsammans med refraktärt förmaksflimmer (både nära paroxysmalt FF samt långvarigt FF vilket ej pågått till länge). Tekniken innebär kirurgisk behandling beneath öppen hjärtkirurgi, tillsammans med multipla incisioner inom förmaken.

      Förmaksflimmer existerar ett typ från hjärtarytmi var hjärtats förmakar träffar oregelbundet samt ofta många snabbt.

      Detta existerar ett potentiellt botande behandling tillsammans med goda långtidsresultat.

    Övrigt

    Patienter tillsammans svår obstruktiv lungsjukdom (eller pulmonell hypertension från ytterligare genes) besitter ett ökad förekomst från förmaksarytmier. Vanligast existerar FF samt FFl, vilka ofta existerar svårbehandlade. Aggressiv behandling från primärsjukdomen leder ofta mot förbättrad övervakning från arytmin.

    Det existerar viktigt för att våldsamt behandla bakomliggande riskfaktorer hos samtliga patienter tillsammans med förmaksflimmer/-fladder såsom hypertoni, hjärtsvikt, diabetes alternativt hyperlipidemi, till för att nå bästa tänkbara påverkan vid kreditkort samt utdragen sikt.

    Tiden inför elkonvertering existerar inom regel minimalt 4-8 veckor, samt denna period bör användas mot för att optimera samtliga riskfaktorer.

    ACE-hämmare, alternativt AT-blockerare, bör existera ett rutinbehandling vid dem flesta från dessa individer, då dem inom regel äger hypertoni, diabetes, hjärtsvikt alternativt koronarsjukdom.

    Det ackumuleras alltmer uppgifter vilket stöder för att stark behandling från övervikt, dock även sömnapne, existerar ytterst viktigt.

    Vid förmaksflimmer träffar hjärtat oregelbundet samt oftast fort.

    Såväl human- likt djurstudier besitter påvisat sjunkande fara till återfall inom FF/FFl från kroppslig träning samt viktsnedgång samt även förändringar inom patofysiologi (morfologi samt elektrofysiologi e t c) vilka är kapabel förklara denna gynnsamma utfall. Mindre uppgifter finns ännu vilket gäller behandling från sömnapné, dock studier pågår.

    Även alkoholkonsumtion existerar enstaka nödvändig faktor för att bedöma samt påverka nära behov.