Varför lagarna i olika länder är olika

En lag förmå dels artikel enstaka från lagstiftande myndighet utfärdad föreskrift (författning) tillsammans med en antal (en alternativt flera) bestämmelser, dels ett lagsamling, en samlat verk från bestämmelser (till modell common lag, Code Napoléon samt 1734 års team, titta nedan), ofta nedtecknad.

Sådan lagstiftning upprätthålls från staten inom någon form eller gestalt inom en territorium, alternativt från den institution, såsom besitter grabb angående rättsskipningen var någon egentlig stat ej står för att hitta. Även den internationella rätten, folkrätten, kunna räknas såsom team, dock reglerna på grund av dess implementerande inom nationell team skiljer sig ifrån nation mot nation.

en modell vid internationell rättsregel existerar Europakonventionen – i enlighet med enstaka grundlagsbestämmelse inom land (2 kapitlet 19 § regeringsformen) får ytterligare svensk team ej strida mot den konventionen.

Etymologi samt tänkesätt kring termen lag

[redigera | redigera wikitext]

1 "lagar" 2 "förodningar" 3 "lagboken" 4 5

termen team äger, vilket alltså äger framgått från detta, även andra liknande betydelser, titta team (olika betydelser).

termen team heter vid latinlex, vilket ibland används inom populariserade namn vid nyantagna lagar alternativt vid äldre lagar författade vid latin.

Naturrätt

[redigera | redigera wikitext]

Religiöst ansågs lagen ("något såsom ligger fast, existerar fastslaget, fastställt") vandra tillbaka vid elementär samhällsregler liksom fastlagts inom heliga skrifter likt inom princip ansågs utgå ifrån högre makter.

tillsammans filosofins samt teologins framväxt, utvecklades denna ögonkontakt vid lagen genom naturrätten.

Den thomistiska naturrätten menar för att detta finns tre lagar: den eviga lagen, naturlagen samt den positiva rätten. Den eviga lagen anses då existera den vilket utgick ifrån Gud, naturrätten detta rättsliga förnuftet samt strävan efter fulländning liksom existerar inneboende inom människan, samt den positiva rätten såsom människans lagar.

eftersom thomismen existerar religiös, menar den naturrättslära vilket utgår ifrån den för att dem mänskliga lagar likt strider mot naturrätten ej existerar riktiga lagar (legis corruptio). Den människa såsom förtrycks från dem mänskliga lagarna, inom strid mot naturrätten, besitter riktig för att avbryta mot dem, i enlighet med dem naturliga rättsreglerna.^[1] beneath upplysningstiden utvecklades mer sekulära naturrättsliga doktriner, dock inom huvudsak delar dem synen vid den positiva rätten samt dess giltighet.

Den historiska skolan

[redigera | redigera wikitext]

Denna dualistiska ögonkontakt vid rättsordningen, samt förklaringen för att detta finns lagar liksom ej existerar lagar, delas tillsammans den historiska skolan, liksom dock inom stället härleder giltigheten ifrån rättshistorien.^[2] inom motsats mot dessa skolor hävdar rättspositivismen för att den positiva rätten, detta önskar yttra vilket människor inom västvärlden vanligen avser tillsammans "lagarna", existerar den enda källan mot rätten.

Lagar existerar i enlighet med rättspositivismen statens befallningar.^[3]

Laghypotes

[redigera | redigera wikitext]

Laghypotes existerar något likt håller vid för att växa ifrån ett ett antagande eller en förklaring som föreslås för att förklara något mot enstaka team, ett ett antagande eller en förklaring som föreslås för att förklara något liksom existerar belagd.^{[källa behövs]}

Olika betydelser

[redigera | redigera wikitext]

Ordet lag kunna inom juridiska kontext syfta vid ett enskild föreskrift utifrån en beslut inom lagstiftande samling, mot modell kulturmiljölagen alternativt semesterlagen.

detta kunna även existera lagen inom en visst rättsområde, alternativt enstaka författningssamling alternativt lagsamling liksom gäller inom en nation alternativt ett jurisdiktion. ett lagbok existerar ett officiellt sammanställd lagsamling.

Lagstiftare

[redigera | redigera wikitext]

Sedan medeltiden äger olika regler även fastlagts på grund av hur man kunna förändra enstaka team inom parlament, riksdagar etc.

Efter upplysningstiden äger människor samt folkrepresentationen vilket lagstiftare (den således kallade folksuveränitetsprincipen) varit ett allt viktigare princip sedan den allenarådande tro fått minskad auktoritet samt religionsfriheten började ses såsom ett mänsklig rättighet – för att inte endast enstaka enda allena saliggörande ögonkontakt vid världen skulle äga samtliga rättigheter, medan andra ej ägde detta.

En nödvändig sektion från lagbegreppet existerar för att enstaka äldre team bara kunna avskaffas samt ändras genom för att enstaka fräsch team stiftas, den därför kallade formella lagkraftens princip.^[4] Den existerar fastslagen inom 1974 års regeringsform, 8 kapitlet 17 §.. Alltså existerar tanken för att ett team bör ligga ner fast sålunda länge ej enstaka färsk team stiftas.

Begreppet allmän team vilket ibland besitter förekommit innebär för att den existerar generell, detta önskar yttra giltig till samtliga (en team liksom innehåller mer specifika regler kallas speciallag).

eftersom reglerna samt åliggandena inom den allmänna lagen gällde varenda, ansågs genom historien inom allt högre grad för att detta fanns enstaka angelägenhet likt borde beslutas från ett folkrepresentation, en folkvalt parlament. detta ledde även sedermera mot tanken vid allmän rösträtt.

I dem flesta moderna stater stiftas även lagar från parlament alternativt liknande lagstiftande församlingar, vilket inom demokratier existerar folkvalda.

inom äldre tider utfärdades lagar ofta från kungar samt envåldshärskare, ibland gemensamt tillsammans parlamentet samt båda ägde då vanligen ömsesidigt veto. inom land existerar detta riksdagen vilket stiftar lagar, medan regeringen endast kunna utfärda förordningar, vilket står beneath lagar inom ställning eller tillstånd. Myndigheter kunna enbart utfärda föreskrifter, likt står beneath såväl lagar liksom förordningar inom ställning eller tillstånd.

dem äldsta nedtecknade svenska lagarna existerar landskapslagarna.

Olika typer från lagar

[redigera | redigera wikitext]

Det finns olika typer från lagar, exempelvis:

• Lagar såsom definierar olika förbrytelse samt vilka straff vilket dem existerar belagda tillsammans med. inom land motsvaras dessa bestämmelser närmast från Brottsbalken.

  Tidigare gällde beneath hundra kalenderår Strafflagen samt dessförinnan Missgärningsbalken samt Straffbalken.

• Lagar inom civilrättsliga områden, likt exempelvis innehåller bestämmelser angående hur avtal får utformas, hur äganderätt mot fast egendom samt lösöre regleras, samt hur tvister inom bland annat ekonomiska ämnen skall lösning, liksom även bestämmelser angående skuldebrev samt konsumenträtt etc.

  Hit hör även äktenskapsbalken samt arvsreglerna inom ärvdabalk, var detta bland annat regleras angående tvister angående dessa saker, samt andra regler likt reglerar enskildas förhållanden inbördes.

• Lagar likt reglerar rättegångsförfarandet, sålunda kallad processrätt, inom land reglerat främst inom Rättegångsbalken samt Förvaltningsprocesslagen.
• Grundlagar brukar främst gälla landets politiska styresform, primär fri- samt rättigheter samt liknande problem att diskutera.

  Grundlagar intar normalt enstaka särställning genom för att dem existerar svårare än andra lagar för att ändra. Grundlagar existerar även lagar, dock räknas liksom högre inom ställning eller tillstånd än vanliga lagar, eftersom bestämmelserna var ofta räknas vilket viktigare samt mer elementär, vilket dem ofta existerar.

  Varför existerar detta viktigt ur en demokratiskt perspektiv för att detta existerar riksdagen vilket stiftar lagar inom Sverige?

  dock detta finns egentligen inga restriktioner på grund av vilket såsom kunna regleras inom grundlag, således även trivialiteter förmå regleras inom grundlags form.

Definition från lagbegreppet inom olika grundlagar

[redigera | redigera wikitext]

Lag i enlighet med 1809 års regeringsform

[redigera | redigera wikitext]

I 1809 års svenska regeringsform ansågs team existera "allmän civil-, kriminal samt kyrkolag" (§ 87) [1], liksom kommunallag efter ett grundlagsändring 1865 (§ 57) [2].

Allmän civil- samt kriminallag motsvarar ungefär straff- samt civilrätt inom förra stycket. Dessutom fanns ett skyddsparagraf mot nya åligganden alternativt "pålagor" inom §§ 73-80, liksom inom §§ 57-68 såsom justerade beskattning samt budgetreglering (om hur statens medel skulle användas, då ofta kallad statsreglering). Grundlag ändrades i enlighet med en svårare förfarande inom § 81 inom 1809 års regeringsform.[3]

Kyrkolag fanns enstaka team angående religiös bekännelse, gudstjänstliv samt organisation tillsammans med mera.

Den kyrkolag vilket gällde fram mot 1993 fanns 1686 års kyrkolag, likt efterhand ägde reviderats samt kompletterats.

Lagar.

1993 tid kyrkolag ersattes 2000 dels från team ifall Svenska kyrkan, dels från Svenska kyrklig Kyrkoordning.^{[källa behövs]}

Lag i enlighet med 1974 års regeringsform

[redigera | redigera wikitext]

I 1974 års svenska regeringsform regleras lagbegreppet inom avsnitt 2 samt avsnitt 8. inom 8 kapitlet 1 § står detta för att 2 kapitlet angående elementär fri- samt rättigheter äger ett sektion paragrafer likt innebär för att team skall stiftas från riksdagen ifall inskränkningar från fri- samt rättigheter etc.

inom 2 § ordineras för att "enskildas personliga ställning samt förhållanden inbördes" (civilrätt) skall regleras genom team, liksom inom 8 kapitlet 3 § föreskrifter angående "förhållandet mellan enskilda samt detta allmänna liksom gäller åligganden på grund av enskilda". Detta existerar enstaka nödvändig skyddsparagraf till för att ej inskränkningar inom enskildas frihet samt egendom bör behärska ändras annat än från folkrepresentationen genom team alternativt förändring från team alternativt tillsammans stöd från team.

Internationell riktig kunna beskrivas såsom regler likt styr hur stater bör agera gentemot varandra, medan folkrätten existerar mot på grund av för att skydda människor inom länderna.

detta existerar ett sektion från legalitetsprincipen. ett ytterligare sektion från legalitetsprincipen existerar för att team alternativt ytterligare föreskrift inom princip ej heller får ges tillbakaverkande (retroaktiv) kraft samt reglera förhållanden vilket tidigare varit lagligt i enlighet med 2 kapitlet 10-11 §§. inom land existerar dock retroaktiv skattelagstiftning rätt inom viss utsträckning i enlighet med 2 kapitlet 10 § andra stycket.^[5]

Det finns heller inget såsom hindrar för att även andra områden samt ämnen än dem nyss nämnda kunna regleras genom team bestämd från riksdagen.

mot modell inom dem fall detta brukar regleras inom förordning samt utfärdas från regeringen isolerad. Detta står inom 8 kapitlet 14 §.

en hinder existerar dock regeln ifall för att riksdagen ej får reglera hur en enskilt fall skall regleras. Riksdagen får alltså ej inom detalj avgöra hur enskild myndighet alternativt domstol skall besluta inom en enskilt fall. Detta regleras inom 11 kapitlet 7-8 §§ samt existerar mot på grund av för att förhindra enstaka godtycklig behandling utan systematik samt på grund av för att främja principen angående likheten inför lagen.

Riksdagen får ej heller mot modell sätta likheten inför lagen ur spel genom någon ytterligare lagstiftning, eftersom bland annat detta existerar ett grundbult inom dem elementär fri- samt rättigheterna inom regeringsformens avsnitt 2 (till modell 2 kapitlet 23 §).

Andra grundlagar

[redigera | redigera wikitext]

I flera länders grundlagar definieras team såsom allt detta vilket beslutas från landets parlament.

Lagar likt definierar olika förbrytelse samt vilka straff likt dem existerar belagda med.

mot modell anses budgeten såsom team, mot modell inom land var enstaka team liksom reglerar ekonomisk plan kallas finanslov, "finanslag". inom land anses budgeten ej likt ett team utan vilket en beslut från riksdagen. Skatter regleras dock inom team eftersom detta existerar en "åliggande" i enlighet med 1974 års regeringsform (8 kapitlet 3 § samt 9 kapitlet 1 §).

inom Storbritannien anses parlamentet existera suveränt samt anses därför behärska reglera vilket tema likt helst inom lagform genom därför kallade parlamentsakter Acts of Parliament.

Olika länder besitter olika lagar.

inom USA kallas motsvarigheten Acts of Congress.^{[källa behövs]}

Olika rättssystem samt lagar

[redigera | redigera wikitext]

Sedvanerätt samt billighetsrätt inom anglosaxiska länder

[redigera | redigera wikitext]

Är förhållanden ej justerade genom sådan skriven team — sålunda likt fallet existerar inom ett sektion länder vilket mot modell Storbritannien alternativt USA — anses gamla rättsfall, prejudikat, sedvanerätt samt hävd vilket bindande lagregler, liksom reglerar primär förhållanden, mot modell för att enstaka befriad ej får åtalas till identisk förbrytelse igen samt för att kroppen måste hittas på grund av för att någon skall behärska åtalas till mord etc.

primär rättsregler finns dock även var inom skriven team såsom inom Magna Charta, Bill of Rights (England), USA:s konstitution, Bill of Rights (USA), Europakonventionen såsom även Storbritannien äger ratificerat samt flera andra skrivna lagar, därför kallade statuter (Statutes, statutory law) alternativt parlaments- samt kongressakter.

dem bindande regler likt gäller från hävd samt sedvanerätt samt bindande gamla rättsfall kallas common law (allmän lag) samt varenda domstolar existerar inom princip tvungna för att följa reglerna såsom enstaka team på grund av för att upprätthålla jämlikheten inför lagen, för att varenda döms konsekvent efter identisk regler samt reglerna är kapabel inom princip endast ändras genom skriven lag.^[6]

Dessutom finns något nära sidan från common law likt kallas billighetsrätt (equity), liksom existerar enstaka mer pragmatisk tolkning från common law.

detta innebar för att den stränga oböjliga tolkningen från common law skulle kompletteras från enstaka mer pragmatisk "skälighetsrätt" alternativt "billighetsrätt" liksom lämpade sig förbättrad efter dem konkreta omständigheterna samt ej enbart efter gamla sedvänjor samt prejudikat. Den billigaste samt enklaste lösningen ansågs bäst på grund av parterna.^[6]

Romersk riktig samt Saliska lagen

[redigera | redigera wikitext]

I Tysk-romerska riket (på tyska ofta kallad Gemeines Recht, "allmän rätt") samt inom land i västeuropa tillämpades äldre romersk riktig samt enstaka team liksom kallades Saliska lagen.

Romersk korrekt ägde sin härstamning inom Romerska rikets rättssedvänjor samt rättstradition inom struktur från nedtecknade gamla lagbestämmelser (till modell kejserliga förordningar samt dem tolv tavlornas lag), prejudikat samt bildade rättsfilosofi.^{[källa behövs]}

Liksom inom våra dagar bestämdes inom romersk riktig för att bevisfrågan skulle prövas från domstolar medan straffen skulle utdömas efter dem prejudikat angående hur lagen skulle tolkas till olika förbrytelse, varvid resultat samt mer likhet inför lagen uppnåddes ("uniform tolkning").

Prejudikaten avgjordes inom Romerska riket från den högste domaren likt kallades praetor, främst inom från honom utfärdade edikt.^[7]

1734 års lag

[redigera | redigera wikitext]

I landet plats detta senaste samlade lagverket 1734 års team, likt omfattade både civil-, kriminal- samt processrätt. detta plats indelat inom olika avdelningar, såsom sedan medeltiden inom landet (sedan Äldre Västgötalagen) kallats balkar.

Smärre delar från detta lagverk gäller kvar inom landet samt land i norden (då självklart olika delar från lagen), dock flera från dess balkar besitter bytts ut mot nya. mot modell existerar Jordabalken ifrån 1970, Äktenskapsbalken (ersatte den äldre Giftermålsbalken) ifrån 1987 samt Brottsbalken ifrån 1962 (som ersatte Strafflagen ifrån 1864, såsom inom sin tur ersatte Straff- samt Missgärningsbalkarna inom 1734 års lag).^{[källa behövs]}

Code Napoléon

[redigera | redigera wikitext]

Napoleon såg mot för att utfärda enstaka massiv lagbok liksom justerade civilrätten inom ett mer samlad, skriven form eller gestalt, liksom vid franska kallades Code Napoléon efter kejsaren.

Dess officiella namn vid franska plats dock Code Civil des français, "fransmännens civillagsamling", ibland kortat mot Code civil, "civillagen". Den gäller kvar inom modifierad form eller gestalt inom mot modell land i västeuropa samt Belgien samt äger även senare införts inom alternativt varit förebild på grund av ett sektion andra länder likt äger behövt enstaka mer ordnad lagstiftning.^[8]

"Code" (latin: Codex) betyder ifrån start "kod", "kodifikation", vilket ifrån start innebar för att enstaka team kallades Code på grund av för att man "kodifierade" rättssedvänjor, detta önskar yttra såg mot för att erhålla rättssedvänjorna vid pränt inom ett lagbok.^[8]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Litteratur

[redigera | redigera wikitext]

• Erik Holmberg samt Nils Stjernquist, Grundlagarna, götet samt skogsdunge månad 1979, PA Norstedts samt Söners förlag, huvudstaden 1980, Studentlitteratur AB, 1980 (ISBN 91-1-807372-7).
• Bonniers Konversationslexikon, Bonniers Förlag, huvudstaden 1927.
• Lilla Uppslagsboken, Förlagshuset Norden AB, malm 1974.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Bilder & media

Citat