Vad menar vi med värdighet och respekt

Människovärde (jfr eng. human dignity, fr. dignité humaine, ty. Menschenwürde) existerar en term vilket används inom etiska, religiösa, politiska samt juridiska kontext. detta förutsätts artikel en egenvärde liksom samtliga människor äger inom egenskap från tänkande samt kännande varelser.

Man är kapabel prata ifall människolivets okränkbarhet alternativt ifall alla människors lika värde.

Definition

[redigera | redigera wikitext]

Engelskans "värdighet" (Dignity alternativt Human dignity) vilket används inom flera internationella konventioner tillsammans med ett innebörd snarlik "människovärde", började anta sin nuvarande innebörd inledningsvis omkring mitten från 1800-talet.^[2] för att begreppet skiljer sig mellan språken fullfölja för att den engelska termen rymmer delvis andra betydelser alternativt nyanser.

Gemensamt mellan språken existerar för att begreppen äger kritiserats på grund av sin inneboende vaghet.^[3]

Människovärdet existerar knutet mot existensen, ej mot funktioner alternativt attribut. samtliga människor besitter vissa fundamentala rättigheter (rätt mot liv, frihet, personlig säkerhet samt en värdigt liv) likt bör respekteras samt inom dessa avseenden existerar ingen förmer än någon ytterligare.

detta utesluter ej chansen för att bedöma människors attribut, lämplighet alternativt kvalifikationer inom en visst bestämt kontext. enstaka sådan rangordningkränker ej andra människors människovärde.

Människovärdesbegreppet existerar, särskilt inom västvärlden, en normativtaxiom likt ej kunna bevisas genom empirisk rapport alternativt prövning.^[2]

I Svensk lexikon definieras termen människovärde såsom detta värde människan besitter liksom tänkande samt kännande varelse.^[6]

Människovärdets principer

[redigera | redigera wikitext]

Tanken angående en speciellt människovärde vilar vid (minst) sex olika principer:^[7]

1. Mänskligt liv äger egenvärde
2. Endast mänskligt liv äger egenvärde
3. Mänskliga individer besitter egenvärde
4. Alla människor äger egenvärde
5. Alla människor äger lika egenvärde
6. Det egenvärde såsom mänskligt liv samt människor besitter existerar helt samt okränkbart

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Människovärdets ursprung spåras mot olika politiskt relaterade, religiösa samt filosofiska rörelser samt tänkare genom historien.

Begreppets historieskrivning existerar (2023) fortsatt objekt till ett grundlig akademisk argumentation var dem ledande perspektiven attraherar såväl förespråkare vilket motståndare.^[2]

De judisk-kristna samt dem antika filosofiska föreställningarna angående människan samt hennes specifika värde präglade medeltidens mentalitet. Thomas från Aquino, enstaka från medeltidens främsta filosofer samt teologer, beskrev människan liksom skärningspunkten mellan firmament samt mark, Gud samt skapande, andligt samt materiellt samt därmed innefattande läka verkligheten inom sig.

Giovanni Pico della Mirandola publicerade 1486 en anförande likt fick titeln ”Om människans värdighet” (De dignitate hominis) vilket kom för att erhålla en stort påverkan vid den fortsatta diskussionen angående människovärdet. inom talet ser man spår från både den antika världens samt medeltidens idéer. inom talet framhävas varenda enskild människas människovärde samt han lyfte mer än tidigare fram människans individualitet.

Medeltiden ägde uppfattat människan vilket enstaka individ infogad inom ståndssamhällets samt religiös gemenskap. Pico framhåller framhöll för att människan existerar verklighetens mitt genom för att existera ”de himmelska väsendenas förtrogna samt dem lägres (det önskar yttra djurens samt växternas) konung”.

Under 1500-talet växte flera nationalstater fram inom Europa, bland annat land.

dem ersatte medeltidens religiösa samt politiska enhetskultur. inom samband tillsammans med detta växte även nödvändigheten från för att skydda den enskilde medborgaren mot statsmakten fram. inom England formulerades vid 1600-talet flera rättighetsdeklarationer vilket tydliggjorde ett maktfördelning samt -ordning mellan kungen samt parlamentet (Petition of Rights, Habeas-Corpus-Acts samt Bill of Rights).

Dessa deklarationer – liksom Magna Charta vilket fanns en feodalt privilegiebrev – säkerställde politiska rättigheter samt friheter, dock ej på grund av varenda utan endast på grund av vissa människor. Dokumenten lade dock grunden på grund av en frihetstema såsom kom för att prägla ett fortsatt tillväxt mot för att omfatta varenda fria medborgare samt slutligen varenda människor.

Filosofen samt statsvetaren John efternamn (1632-1704) kom för att erhålla många massiv innebörd till begreppets fortsatta tillväxt. efternamn menade för att varenda människa existerar fri mot sitt väsen alternativt mot sin ”natur”. Hennes rättigheter existerar inneboende, oförytterliga samt ej beroende från politiska struktur.

Människans otrygga tillvaro inom naturtillståndet menade denne rationaliserade för att genom en samhällsfördrag inrätta staten samt producera ett överhet. Denna överhet ägde likt främsta arbetsuppgift för att skydda sina medborgare samt för att borga på grund av deras liv, frihet samt egendom.

Detta fick dock ej ske vid bekostnad från den enskilda individens fri- samt rättigheter. inom stället skulle staten skydda dem.

De banbrytande franska filosoferna Voltaire samt Montesquieu vidareutvecklade Lockes idéer.

Vi garanterar för att oss bemöter dig tillsammans med vänlighet, värdighet samt respekt.

Voltaire ses vilket enstaka från åsiktsfrihetens samt toleransens främsta talesmän. Montesquieu delade den offentliga makten inom ett lagstiftande, ett verkställande samt ett bedömning kraft, allt till för att skydda medborgarnas fri- samt rättigheter.

Filosofen Thomas Hobbes hörde mot dem såsom ej såg människans värde likt universellt utan instrumentellt.

på grund av Hobbes plats olika människors värde beroende vid kapacitet samt prestation. Dennes hållning står inom kontrast mot Immanuel Kants beslut för att människan måste tillskrivas en inneboende värde snarare än en instrumentellt värde. Detta till för att ej minskas mot en medel på grund av något annat ändamål.^[10] Kants etiska förhållningssätt tillsammans fokus vid människan besitter haft fortsatt stort effekt ovan europeisk tänkesätt samt politik.

han hävdade även dem mänskliga rättigheterna, särskilt rätten mot liv, frihet samt egendom. Kant plats dock den förste likt förutom frihet framhöll människans moraliska autonomi samt därmed hennes ansvar på grund av sina handlingar. han menar för att autonomin alternativt självbestämmandet inom själva verket fanns ”grunden till människovärdet”. Hans påverkan kom för att leda mot för att man inom Tyskland kom för att betona medborgarnas plikter mot staten framför deras rättigheter.

Naturrätten inom sin tyska utgåva existerar mer stats- samt auktoritetsorienterad än motsvarande doktrin inom den engelska samt franska traditionen.

Deklarationer vilket syftar mot för att slå vakt angående människovärdet besitter således enstaka utdragen bakgrundshistoria. dem teoretiska föreställningarnas politiska genombrott kom tillsammans med den amerikanska samt den franska revolutionen.

Den amerikanska rättighetsförklaringen träffar fast för att samtliga människor mot sitt väsen ("by nature") existerar lika fria samt oberoende, samt besitter vissa oförytterliga rättigheter ("inherent rights"). Dessa begrepp existerar framvuxna ur inom synnerhet den lockeanska naturrättsläran. Den franska deklarationen avsåg varenda människors rättigheter medan dem nationalstater liksom bildades vid 1800-talet deklarerade dem såsom nationella medborgerliga rättigheter.

dem ägde mot arbetsuppgift för att säkerställa den borgerliga frihet mot statsmakterna samt för att garantera allas likhet inför lagen.

Den fabriksrelaterade revolutionen skapade nya ekonomiska samt sociala förhållanden samt beroenden.1800-talets socialistiska tankesystem samt rörelser betonade dem sociala aspekterna från människosynen.

Socialister menade för att enbart liberala frihetslagar ej kunde borga på grund av social rätt och jämlikhet. Den individuella frihetens sociala bas menade dem kunde hotas från arbetslöshet samt utslagning. detta ledde mot dagens socialt medvetna stater.

FN:s generalförsamling antog 1948 den allmänna deklarationen ifall dem mänskliga rättigheterna efter andra världskriget, då dem mänskliga rättigheterna beneath kriget systematiskt ägde kränkts storskaligt.

FN:s deklaration äger utvecklats mot ett folkrättsligt förpliktande norm.

Det historiska förloppet fram mot dagens deklarationer samt konventioner äger berott vid flera faktorer. Den maximalt centrala existerar människors något som ökar i storlek eller antal etiska kännedom angående den bärande normativa princip alternativt gemensamma referenspunkt såsom äger fått namnet människovärde.

Den något som ökar i storlek eller antal föreställningen angående samtliga människors lika värde finns läka tiden tillsammans liksom ett moralisk klangbotten samt äger gett kraft åt argument till politisk samt social jämlikhet.^[13]

Principen angående samtliga människors lika värde

[redigera | redigera wikitext]

Att varenda människor äger lika samt okränkbart människovärde brukar kallas på grund av likavärdesprincipen.^[7] Denna princip existerar enstaka primär värdering inom moderna demokratier.

Principen förmå existera svår för att förstå mot bakgrund mot modell av;^[7]

• Att människor värderar nära samt kära högre än andra.

  Människor är kapabel alltså äga olika personligt värde.^[7]

• Trots för att alla människors lika värde existerar inskrivet såsom enstaka huvud värdegrund inom den svenska regeringsformen sålunda existerar detta tydlig för att människor på grund av staten besitter olika medborgerligt värde. Svenska staten tar inom huvudsak ansvar på grund av Sveriges knappt 10 miljoner egna medborgare bland världens samtliga medborgare.^[7]
• Människor tillmäts olika samhälls- samt företagsekonomiskt värde beroende vid vilken roll dem agerar inom arbetslivet.^[7]
• Människor är kapabel även äga olika kulturellt värde, beroende vid vilken bidrag dem utför inom kulturlivet, dem är kapabel äga olika estetiskt värde, beroende vid hur vackra dem existerar, samt sålunda vidare, utan för att detta står inom strid tillsammans likavärdesprincipen.^[7]

Att varenda människor äger identisk människovärde, dock ej existerar lika värdefulla inom varenda livssituationer, existerar enstaka grundsanning vilket besitter accepterats från flera.

Begreppet innefattar varenda människor oberoende från ifall dem existerar onda alternativt goda samt oberoende från deras förmåga alternativt lämplighet inom vissa särskilda kontext, mot modell nära uttagning mot landslaget inom fotboll alternativt nära omröstning från äktenskapspartner. detta existerar ej enstaka kränkning från människovärden för att människor värderas olika inom liknande sammanhang.

Människovärde samt mänskliga rättigheter

[redigera | redigera wikitext]

Likavärdesprincipen handlar ifall en speciellt etiskt värde, vilket inom regel tänks artikel knutet mot någon egenskap vilket oss äger enbart likt människor.

detta kunna beskrivas såsom för att människan inom sig egen, oberoende från olika värde inom livskvalitet alternativt instrumentellt värde vilket skapas genom (goda) handlingar, äger en inneboende alternativt inherent värde. Oklarheten inom vad likt avses tillsammans med en etiskt värde besitter gjort för att flera filosofer sökt sig försvunnen ifrån värdespråket samt inom stället beskriver människors lika värde inom begrepp från mänskliga rättigheter.

Ingemar Hedenius föreslog 1982 nästa definition från likavärdesprincipen:^[7]

”	Att samtliga människor besitter identisk värde existerar detsamma liksom för att samtliga människor besitter identisk mänskliga rättigheter samt identisk korrekt för att erhålla dem respekterade samt för att ingen människa inom detta avseende existerar förmer än någon ytterligare	„
– Ingemar Hedenius

Till tidiga försök för att kodifiera människovärdet hör franska deklarationen angående dem mänskliga rättigheterna (1789), vars inledande paragraf lyder:

”

Människorna föds samt förblir fria samt mot rättigheter likställda

„

De mänskliga rättigheterna kunna sägas artikel ett slags lägsta-nivå likt samhället måste garantera till för att människovärdet bör behärska förverkligas inom den enskilda människans tillvaro.

dem mänskliga rättigheterna tydliggör människovärdets innehåll därför för att detta blir möjligt för att konstatera då enstaka kränkning från människovärdet sker.

I EU:s stadga angående människors elementär rättigheter lyder den produkt såsom föregår artiklarna ifall mänskliga rättigheter: ”Människans värdighet existerar okränkbar.

Den skall respekteras samt skyddas”. inom enstaka officiell anmärkning förtydligas för att människans värdighet ”utgör själva grunden på grund av dem elementär rättigheterna”.^[7]

Samtidigt kunna en ensidigt fokus vid människans rättigheter ske vid bekostnad från den miljö denna måste leva inom samt från.

Kritiker från den människocentrerade etiken liksom filosofen Hans Jonas debatterar på grund av för att människan besitter brustit inom sin plikt mot kommande generationer, genom för att ej fullt ut ta ansvar på grund av sin omgivning.

Människovärdets olika tolkningar

[redigera | redigera wikitext]

Det på denna plats avsnittet anses inte existera skrivet ur enstaka neutral synvinkel.(2023-04) Motivering: Avsnittet saknar nyansering inom beskrivningarna. detta finns aspekter från kristen relativisering från mänskliga värden samt olika ideologiers dito, exempelvis nyliberalismens. I den på denna plats lektionen får ni diskutera begreppen respekt samt ”orespekt”. Dessa numeriskt värde modell samt andra framgår ej. detta existerar utmärkt för att detta redogörs till realsocialismens relativisering dock detta blir WP:OVIKT då dem andra exemplen tagits bort. Se eventuellt diskussionssidan på grund av mer upplysning. Ta ej försvunnen mallen förrän konsensus uppnåtts.

Flera från dem stora världsreligionerna små frukter från växter vid idéer likt existerar snarlika den moderna idén angående människovärde.

i enlighet med dem Abrahamitiska religionernajudendom, kristendom samt islam får människan ett form eller gestalt från människovärde inom egenskap från guds avbild.^[19] i enlighet med den kristna principen existerar samtliga människor lika inför Gud, vilket framhävas inom Bibeln.^[20] Inom buddhismen samt hinduismen förlänas värdet genom för att människan utgör ett sektion från den gudomliga skapelsen.

Samtidigt äger människovärdet genom historien upprepade gånger kränkts från religiösa institutioner alternativt inom guds samt religionens namn.^[19]

Enligt den humanistiska principen existerar samtliga människor lika inför varandra.^[21] enstaka ytterligare sektion från den humanistiska människosynen existerar för att samtliga människor bör artikel lika inför lagen.

Centralt existerar för att varenda människor föds tillsammans en inneboende värde alternativt värdighet liksom existerar oberoende från hennes attribut, kapacitet alternativt ställning eller tillstånd. Därför anses varenda människor äga vissa rättigheter likt måste respekteras, vilka brukar kallas till mänskliga rättigheter. Humanismen betonar även vikten från personlig autonomi.

Detta hindrar ej för att människor inom specifika situationer bedöms efter sina förmågor, förutsatt för att deras människovärde ej kränks.

Båda principerna bygger vid ett koncept ifall människors inneboende lika rättigheter, samt för att varenda personer förtjänar enstaka viss respekt samt vissa rättigheter utifrån tanken för att oss samtliga besitter identisk moraliska status.^[19]

Relativisering från människovärdet

[redigera | redigera wikitext]

Människovärdet besitter genom historien relativiserats från enstaka rad olika ideologier samt trosuppfattningar.

Bland annat socialdarwinismen såsom vid olika sätt försvarar den starkares rätt.^[24] Inom kommunismen besitter människovärdet relativiserats utifrån vilka likt ansetts tjäna detta gemensamma bästa.^[25] Nyliberala idéer ifall ekonomiska rättigheter besitter kritiserats på grund av för att nyttja en språkbruk ifrån mänskliga rättigheter, vilket i enlighet med kritikerna maskerar bakomliggande ekonomiska särintressen.^[26]

Politisk-ideologiska problem att diskutera samt människovärdet

[redigera | redigera wikitext]

Bedömningen från vilka politiska ideologier såsom kunna anses kränka människovärdet existerar subjektiv samt kunna variera beroende vid individuella värderingar, kulturell bakgrund samt historisk kontext.

detta finns dock vissa ideologier såsom historiskt sett samt inom bred samhällsdebatt ofta kritiseras på grund av för att kränka alternativt underminera människovärdet:

Totalitarianism

[redigera | redigera wikitext]

Ideologier likt leder mot totalitära regimer, var staten äger obegränsad inflytande ovan individer samt var elementär friheter samt mänskliga rättigheter undertrycks, anses ofta kränka människovärdet.

modell vid detta existerar fascism samt kommunism.

Extremism

[redigera | redigera wikitext]

Extrema versioner från olika politiska samt religiösa ideologier, vilket främjar våld, hat samt intolerans mot vissa grupper, anses ofta strida mot principerna ifall människovärdet. modell vid liknande ideologier existerar radikalislamism, radikal nationalism, högerextremism samt vänsterextremism.

Extrema versioner från ideologier kunna främja relaterade till rasism åsikter samt diskriminering från individer baserat vid etnicitet, tro alternativt ytterligare identitet. detta anses kränka människovärdet. liknande ideologier kunna bidra mot våld samt diskriminering mot vissa grupper inom samhället.

Auktoritarianism

[redigera | redigera wikitext]

Politiska struktur såsom bygger vid diktatorisk styrning samt begränsar individuella friheter samt politisk pluralism kunna även anses underminera människovärdet.

inom dessa struktur är kapabel friheter vilket yttrande-, förenings- samt pressfrihet artikel starkt begränsade, vilket påverkar individens förmåga för att uttrycka sig samt delta inom samhällslivet.

Den starkes rätt

[redigera | redigera wikitext]

Ideologier likt bygger vid den starkes riktig, såsom socialdarwinism, anses allmänt ej artikel förenliga tillsammans med människovärdesprinciper.

Socialdarwinismens fokus vid konkurrens samt överlevnad till den starkaste står inom kontrast mot människovärdesprincipernas betoning från respekt samt skydd till samtliga individer.

Kontroversiella frågor

[redigera | redigera wikitext]

Utöver dem tidigare nämnda ideologierna samt politiska systemen förekommer bedömning utifrån människovärdet mot andra politiska företeelser samt idéer.

om dessa kränker alternativt underminerar människovärdet existerar dock omtvistade samt kontroversiella problem att diskutera, var individers bedömningar samt inställningar skiljer sig åt beroende vid juridiska, kulturella, historiska samt etiska perspektiv.

Dödsstraff

[redigera | redigera wikitext]

Frågan ifall dödsstraff berör primär etiska samt moraliska principer, inklusive problem att diskutera angående statens roll, rätt och jämlikhet, förlåtelse samt mänsklig värdighet.

Medan flera ser dödsstraff såsom enstaka kränkning från dem maximalt elementär mänskliga rättigheterna, anser andra dödsstraff existera enstaka nödvändigt samt rättvis straffmetod på grund av dem allvarligaste brotten. Denna argumentation fortsätter för att existera betydelsefull inom flera delar från världen.

Dödshjälp

[redigera | redigera wikitext]

Dödshjälp samt dess förenlighet tillsammans med människovärde existerar ett komplex samt omtvistad fråga.

dem vilket existerar till dödshjälp diskuterar ofta för att detta existerar ett fråga angående individens korrekt mot självbestämmande samt autonomi. dem hävdar för att chansen för att välja ett värdig död, särskilt inom fall från svår samt obotlig sjukdom, existerar enstaka sektion från för att respektera människovärdet.

I denna text talas både angående människors värde samt människors värdighet.

för att tillåta dödshjälp ses vilket en sätt för att lindra onödigt lidande samt ge människor övervakning ovan sina egna liv samt död. Motståndare menar å andra sidan för att dödshjälp utgör ett kränkning från människovärdet. dem framhåller samhällets skyldighet för att skydda varenda liv samt varnar till riskerna samt detta sluttande planet såsom är kapabel uppstå ifall dödshjälp blir praxis.

Motståndare uttrycker även bekymmer till för att dödshjälp är kapabel leda mot för att svaga och/eller sjuka individer väljer döden på grund av för att ej ligga ner andra mot gods.

Livets start, abort samt genteknik

[redigera | redigera wikitext]

Framfödandet från nytt mänskligt liv förutsätter befruktning, dock även för att ägget implanteras inom livmodern samt för att olika organsystem utvecklas beneath graviditetens gång.

Frågan angående då detta något som ökar i storlek eller antal fostret skall tillskrivas människovärde existerar omtvistad samt detta äger demonstrerat sig svårt för att fastställa någon allmängiltig gräns.^[28] detta finns dock enstaka mängd uppfattningar ifall plats gränsen skall dras, vilka kunna indelas inom tre kategorier.

dem numeriskt värde allra första tillskriver människovärde direkt nära befruktningen alternativt inom samband tillsammans med implantationen. Den tredjeplats tillåter för att existensen inom biologisk fras börjar tidigare, dock för att fostret förmå tillskrivas människovärde ursprunglig inom senare utvecklingsstadier.

Enligt den katolska kyrkan omfattas människan redan ifrån befruktningen från en fullständigt människovärde, vilket utgör grunden till samfundets abortmotstånd.^[28] ett direkt effekt från denna hållning existerar för att abort inom princip blir för att likställa tillsammans mord.

Alternativet existerar för att skilja mellan utvecklat samt potentiellt mänskligt liv samt inledningsvis då embryot når en etapp från tillräcklig tillväxt tillskriva hon människovärde. FN:s allmänna förklaring angående dem mänskliga rättigheterna undviker den gränsdragningen genom för att bara omfatta redan födda människor.^[28] Svensk samt europeisk aborträtt utgår inom allmänhet ifrån idén ifall en progressivt människovärde, vilket beneath fostrets tidiga utvecklingsstadier trumfas från förälderns självbestämmanderätt.

Abortgränsen kunna då dras nära den graviditetslängd vilket fostrets hjärna bedöms tillräckligt utvecklad till för att äga blivit medveten alternativt då fostret skulle klara sig utanför livmodern.

Gentekniken existerar ett kontroversiell fråga inom diskursen angående människovärde samt besitter beskrivits likt en hot mot människans värdighet från bland annat Francis Fukuyama.^[10] Även biologen Lee Silver äger varnat på grund av en framtidsscenario var gentekniken ger upphov mot en biologiskt grundat klassamhälle, inklusive risken för att människor vid vårat nuvarande utvecklingsstadium kommer för att betraktas vilket djur.^[33] Olika typer från begränsningar från vilket såsom existerar tillåtet för att utföra tillsammans foster, embryon samt befruktade oval form förespråkas från anhängare från både omedelbart samt progressivt människovärde.

inom takt tillsammans den vetenskapliga samt tekniska utvecklingen inom medicinen uppstår nya etiska frågeställningar samt debatter ifall människovärdet.

Religion

[redigera | redigera wikitext]

Religioner erbjuder ofta enstaka moralisk samt moralisk ram såsom är kapabel omfatta starka principer angående mänsklig värdighet, älskade, respekt samt vård angående andra.

Dessa principer är kapabel artikel inom linje tillsammans moderna uppfattningar angående människovärde, dock detta finns även situationer var specifika religiösa läror alternativt tolkningar förmå komma inom konflikt tillsammans med sekulära uppfattningar ifall mänskliga rättigheter samt individuell frihet.

Ojämlik maktfördelning

[redigera | redigera wikitext]

Omfattande samt strukturerad maktojämlikhet liksom leder mot kränkningar från primär rättigheter samt friheter anses problematisk inom förhållande mot människovärdet.

en samhälle likt värderar människovärdet menar vissa bör sträva efter för att minimera orättvisa maktordningar samt främja lika rättigheter samt inkludering.

Ojämlik resursfördelning

[redigera | redigera wikitext]

Ojämlik resursfördelning samt dess relation mot människovärdet existerar ett komplex samt ofta omtvistad fråga. Människovärdesprincipen, såsom innebär för att samtliga människor existerar lika värda samt förtjänar respekt samt värdighet, ger ej enstaka entydig vägledning ifall hur tillgångar bör fördelas inom en samhälle.

Extrem ojämlikhet inom resursfördelning likt resulterar inom för att vissa individer alternativt grupper ej är kapabel tillgodose sina elementär behov – likt föda, bostad, medicinsk vård samt kurs – alternativt för att deras primär rättigheter kränks, menar vissa kränker människovärdet. Hur en samhälle väljer för att fördela tillgångar existerar ofta ett fråga ifall finansiell samt socialpolitik.

Medan vissa politiska ideologier betonar marknadens roll samt individuell frihet, fokuserar andra vid statliga ingripanden på grund av för att minska ojämlikheter samt främja social välfärd samt rätt och jämlikhet.

Det evolutionära perspektivet

[redigera | redigera wikitext]

Ur en evolutionärt perspektiv uppstår enstaka motsägelsefull påstående inom förhållande mot människovärdet.

ifall människovärdet existerar något till människan unikt behöver ett gräns dras någon gång beneath människans tillväxt ifrån lägre primater, dock detta existerar ej nödvändigtvis tydlig plats den gränsens skall dras. Biologiskt finns stora likheter tillsammans med neandertalare, Homo erectus samt även schimpanser.^[36] inom försök för att definiera människans särart besitter filosofen Ernst Cassirer fokuserat vid förmågan för att bruka symboler samt producera enstaka gemensam kulturell kontext.

Historiskt existerar tesen ifall förnuftet likt något till människan särskilt vanlig samt går åter mot René Descartes, likt lyfter fram människans unika språkförmåga liksom en förnuftsbevis. David Hume menade tvärtom för att varelse uppenbarligen äger förnuft. John efternamn valde ett struktur från medelväg genom för att framhålla djurens minneskapacitet samtidigt vilket han menade för att dem saknar abstraktionsförmåga.^[37] inom ett modern kontext tillskrivs samtliga levande människor en människovärde, även dem likt vid bas från svår sjukdom fått sin förnuftsförmåga rubbad.

en inneboende bekymmer inom försöken för att konkretisera vad detta existerar liksom skänker människan hennes värde existerar för att resonemangen tenderar för att ej omfatta varenda människor.

Kritik mot termen "värde"

[redigera | redigera wikitext]

Alla människors lika värde existerar en formulering liksom ofta förekommer inom svensk samhällsdebatt samt dessutom existerar inskrivet inom svensk grundlag.

Även inom därför kallat värdegrundsarbete förekommer uttrycket ofta.^[39]

Den svenska användningen från värde istället på grund av värdighet anses artikel upphov mot jämförelser, värdering samt relativisering såsom ej förekommer inom identisk omfattning inom andra länder var värdighet istället används.^[39]

I Sverige

[redigera | redigera wikitext]

Idén angående människovärdet äger successiv fått mer effekt inom detta svenska samhället, beneath konsekvens från lärda samt politiska strömningar ifrån kontinenten tillsammans med start beneath 1700-talet.

nära 1800-talets mitt ägde tankegångens påverkan vid politiken ökat markant. Före samt efter sekelskiftet 1900 omsattes detta inom den politiska vilja liksom genomförde allmän rösträtt samt införde färsk lagstiftning mot skydd på grund av den enskilde samt dennes rättigheter. beneath 1920-talet följde Per-Albin Hanssons vision angående folkhemmet tillsammans med sociala samt ekonomiska trygghetssystem vilket garanterade för att mindre lyckligt lottade ej lämnades därhän.

nära mitten från 1900-talet ägde stödet mot dem fattiga beneath en par hundra kalenderår gått ifrån för att ses likt ett allmosa, mot något likt ingick inom samhällskontraktet, mot något vars själva utformning skulle respektera mottagarens värdighet. inom samt tillsammans 1974 års regeringsform skrevs människovärdet in inom grundlagens inledande kapitel.

”	Den offentliga makten bör utövas tillsammans respekt på grund av samtliga människors lika värde samt på grund av den enskilda människans frihet samt värdighet.	„
– 1 kap 2 § RF, inledande stycket

Ambitionerna plats bland annat överensstämmelse tillsammans FN:s deklaration ifall dem mänskliga rättigheterna samt dem primär demokratiska värderingar vilket identifierades inom arbetet tillsammans fri- samt rättighetsutredningen. Paragrafen innebär ej inom sig något skydd på grund av den enskilde utan utgör ett mål liksom sedan äger realiserats genom vidare lagstiftning gällande lärcentrum samt sysselsättning samt hälso- samt medicinsk hjälp.

Människovärdet besitter huvud innebörd på grund av utformandet från socialtjänstlagen, hälso- samt lagar om sjukvård samt mot dem relaterade föreskrifter. detta besitter även varit den gemensamma etiska divisor inom flera statliga utredningar beneath dem senaste decennierna. Människovärdesprincipen existerar även den högst rankade från dem tre huvudprinciperna inom riksdagens prioriteringsplattform till svensk sjukvård.

”	människovärdesprincipen, varenda människor besitter lika värde samt identisk korrekt mot medicinsk vård oberoende från personliga attribut samt funktioner inom samhället	„
– Sveriges riksdags prioriteringsplattform.

I svensk hälso- samt sjukvårdslagstiftning ligger människovärdet nära begreppet integritet, vilket existerar relaterat mot autonomi.

ett speciell likhet mellan människovärde samt integritet existerar för att individens integritet existerar något såsom bör värnas, även inom fall var exempelvis psykisk sjukdom äger upphävt hennes självbestämmanderätt.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

• Andrén Carl-Gustaf, Görman Ulf, red (2004). Etik samt genteknik: filosofiska samt religiösa perspektiv vid genterapi, stamcellsforskning samt kloning.

  Lund: Nordic Academic Press. Libris9459314. ISBN 9189116747 

• Carlberg, Axel (2009). Patientens bästa: ett väsentlig införande mot läkaretiken. Lund: Nordic Academic Press. Libris11614560. ISBN 9789189116887 
• Hermerén, Göran, red (2012). Det svårfångade människovärdet: enstaka debattskrift. (2:a omarb.

  uppl.). Stockholm: Statens medicinsk-etiska råd (Smer). Libris13504419.

  Artikel 1 - Människans värdighet.

  ISBN 9789138325971 

• Hermerén, Göran; Sahlin, Nils-Eric (2018). Etik: ett introduktion. Etiska vägmärken (1) (Fjärde omarbetade upplagan). Stockholm: Statens medicinsk-etiska råd (Smer). Libris22700813. ISBN 9789138247822. http://www.smer.se/wp-content/uploads/2018/06/Etik.-En-introduktion_WEB.pdf 
• Heberlein, Ann (2014). Etik: människa, moral, mening.

  Stockholm: Bonnier. Libris14011826. ISBN 9789100135713 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]