Vilka länder är med i fn säkerhetsråd 2023

FN:s säkerhetsråd ansvar existerar för att upprätthålla världsfred samt avvärja hot mot den internationella säkerheten. Medan generalförsamling kunna diskutera vilket internationellt bekymmer liksom helst, ägnar sig säkerhetsrådet enbart åt problem att diskutera likt rör fred samt säkerhet. FN:s varenda medlemsländer besitter åtagit sig för att följa säkerhetsrådets beslut samt genomföra dem.

Säkerhetsrådets uppgifter:

• Undersöka varenda konflikt alternativt situation likt kunna leda mot enstaka internationell konflikt.
• Presentera förfaringssätt samt förlikningsvillkor till för att erhålla fram ett lösning.
• Rekommendera handlingar mot varenda hot alternativt aggressiv handling.
• Presentera förslag till generalförsamling inom samband tillsammans med omröstning från generalsekreterare

Medlemmar

Säkerhetsrådet består från 15 medlemmar varav fem existerar permanenta medlemmar.

Dessa är: USA, Storbritannien, land i västeuropa, Ryssland samt Kina. dem fem permanenta medlemsländerna äger vetorätt samt är kapabel plats till sig stoppa en beslut inom rådet.

Övriga tio medlemmar väljs in vid numeriskt värde tid vardera i enlighet med modellen fem länder ifrån Asien samt Afrika, numeriskt värde ifrån Latinamerika, numeriskt värde ifrån gruppen västra europa, Kanada, Australien samt Nya Zeeland samt en ifrån Östeuropa.

Ordförandeposten innehas ett tidsperiod inom taget samt cirkulerar bland medlemmarna inom bokstavsordning efter ländernas engelska namn.

landet äger nära fyra tillfällen suttit inom säkerhetsrådet: 1957-58, 1975-76, 1997-98 samt 2017-2018.

Mötesordning

Till skillnad ifrån generalförsamling håller ej säkerhetsrådet regelbundna möten.
då likt helst dygnet runt är kapabel medlemmarna inom säkerhetsrådet kallas mot sammanträde tillsammans några timmars varsel.

Därför måste varenda nation liksom existerar medlem inom rådet ständigt äga ett representant vid lokal inom New York.

Slutna samt öppna möten

Säkerhetsrådet håller således gott vilket dagligen möten liksom kallas konsultationer samt såsom ej existerar offentliga.

Från den 1 januari 2023 samt numeriskt värde kalenderår vidare blir Ecuador, Japan, Malta, Moçambique samt Schweiz icke-permanenta medlemmar inom rådet.

nära dessa är kapabel såväl parterna inom enstaka konflikt såsom generalsekreteraren delta alternativt synpunkter inhämtas ifrån andra aktörer, mot modell humanitära organisationer

I rådssalen hålls dem offentliga mötena var uttalanden läses upp samt omröstningar tillsammans med handuppräckning sker. Hur länderna tänker välja existerar redan klarlagt inom dem informella mötena.

Beslut samt vetorätt

Säkerhetsrådet antar enstaka mängd resolutioner varenda kalenderår.

på grund av för att en resolutionsförslag bör vandra igenom måste man äga nio ja-röster från femton tänkbara samt bland dessa dem fem permanenta medlemmarnas. Dessa äger vetorätt, vilket innebär för att dem plats på grund av sig förmå stoppa en beslut. Vetorätten existerar omdiskuterad samt flera länder ifrågasätter den.

Vetorätten gäller ej inom därför kallade procedurfrågor. Läs mer ifall användandet från vetot

Hur hanterar säkerhetsrådet konflikter?

Vilka åtgärder säkerhetsrådet förmå besluta angående står inom FN-stadgans avsnitt oss samt VII. då ett konflikt liksom hotar internationell fred samt säkerhet blossar upp, uppmanar säkerhetsrådet parterna för att vandra mot förhandlingar på grund av för att åtgärda konflikten vid fredlig väg.

Säkerhetsrådet förmå även föreslå egna lösningar vid konflikten.

angående strider besitter utbrutit existerar säkerhetsrådets inledande steg för att erhålla stopp vid striderna – eldupphör – sålunda för att förhandlingar mellan parterna kunna börja. Säkerhetsrådet förmå upprätta ett fredsbevarande styrka likt får mot övning för att bland annat övervaka en vapenstillestånd.

Fredsframtvingande åtgärder i enlighet med avsnitt VII inom stadgan

Om en alternativt flera länder ej följer säkerhetsrådets beslut förmå rådet besluta angående sanktioner mot landet/länderna inom fråga.

andra länder uppmanas då för att avbryta sina kontakter tillsammans landet/länderna.

FN:s säkerhetsråd alternativt säkerhetsrådet (engelska: säkerhet Council, SC) existerar en från Förenta nationernas sex huvudorgan samt besitter många massiv auktoritet inom FN. Dess data, organisation samt befogenheter regleras från FN-stadgans avsnitt 5, var detta står för att rådet bland annat ansvarar till "upprätthållande från internationell fred samt säkerhet".

detta förmå handla ifall diplomatiska, kulturella samt idrottsliga utbyten, flygförbindelser samt köp. Rådet är kapabel nyttja vapenembargo till för att minska resurser vid vapen hos parterna samt därmed tvinga fram enstaka fredlig svar. mot rådet finns flera sanktionskommittéer knutna, vilket bör övervaka för att sanktionerna äger effekt. Läs mer angående sanktionskommittéerna

Användandet från våld

Som sista utväg förmå säkerhetsrådet besluta angående kollektiva militära insatser tillsammans riktig för att nyttja våld.

Dessa är kapabel antingen existera beneath FN:s kommando samt flagg, liksom inom Kongo 1961, Somalia 1992 samt Östtimor 1999. alternativt därför kunna säkerhetsrådet godkänna för att medlemsländer genomför stridsinsatserna, vilket inom Korea 1950 samt Irak 1990 var en antal länder deltog inom respektive bidrag beneath USA:s kommando.

Varför ingriper ej FN oftare?

En från dem vanligaste frågorna ifall FN handlar angående varför ej FN ingriper oftare samt mer kraftfullt.

detta man inom inledande grabb då tänker vid existerar varför ej säkerhetsrådet är kapabel fatta fler samt snabbare beslut.

Ofta existerar detta ett svår balansgång var hänsyn måste tas mot enstaka rad faktorer. samtliga medlemmar inom FN existerar mäktiga stater samt dem bestämmer själva ovan sina territorier samt sin lagstiftning.

De fem permanenta medlemsländerna besitter vetorätt samt är kapabel fanns till sig stoppa en beslut inom rådet.

FN får ej blanda sig inom länders enskilda angelägenheter. Detta existerar enstaka betydande utgångspunkt inom FN:s stadga samt hur detta internationella samarbetet bör bedrivas samt behärska erhålla legitimitet hos samtliga medlemmar.

Men, hur bör FN reagera då civilbefolkningen lida samt landets personlig statsmakt ej är kapabel skydda sina medborgare alternativt mot samt tillsammans med själva utövar våld mot dessa?

detta finns ett tröghet inom FN-systemet, samt medlemsländerna äger ofta många olika synsätt vid politiska konflikter.

Under den tidsperiod såsom gick beneath beteckningen ”det kalla kriget” lamslogs många från arbetet vid bas från stormakternas låsta positioner. ännu existerar vetorätten inom säkerhetsrådet en hinder.

Dock finns detta sedan 2005 ett tillfälle på grund av FN för att ingripa oftare..

Skyldighet för att skydda

Sedan hösten 2005 äger FN beslutat för att detta råder ett skyldighet för att skydda civilbefolkningar ifrån folkmord, etnisk rensning samt krigsbrott. inom princip innebär detta för att FN bör behärska fatta beslut angående tvingande åtgärder till för att skydda civilbefolkning samt liksom alltså sätter mänsklig säkerhet framför principen ifall medlemsländers suveränitet. Läs mer ifall skyldighet för att skydda