Hur många lider av adhd i sverige

»Varje surrande insekt, varenda skugga, varenda ljud samt minne leder hans uppmärksamhet mot andra idéer. mot samt tillsammans med hans personlig fantasi underhåller honom tillsammans med tusentals små upptåg.«

Melchior Adam Weikard, 1775

Citatet ur enstaka tysk lärobok inom läkemedel ifrån 1775, beskriver detta psykiatriska tillståndet »attentio volubilis« samt existerar den allra första referensen inom medicinsk litteratur mot vad oss i dag kallar ADHD (attention deficit/hyperactivity disorder, uppmärksamhetsstörning tillsammans med hyperaktivitet).

i enlighet med den tyske läkaren samt filosofen Weikard kunde enstaka »ofördelaktig barndomsmiljö orsaka brister inom barns förmåga för att upprätthålla konstant uppmärksamhet«.

Inte långt senare, 1798, beskriver den skotsk-födde läkaren Alexander Crichton för att bekymmer tillsammans uppmärksamhet hos unga ofta existerar medfödda samt förknippade tillsammans andra psykiska samt kroppsliga bekymmer.

Sir George Frederic Still, Storbritanniens förste professor inom barnmedicin, står till den historiskt möjligen maximalt citerade beskrivningen från ADHD inom medi-cinsk samt psykiatrisk litteratur. inom hans föreläsningsserie 1902, The Goulstonian Lectures, ingick berättelser ifall 43 ungar tillsammans med allvarliga bekymmer tillsammans med självreglering. Still beskrev dessa ungar vilket »överaktiva, aggressiva, trotsiga, resistenta mot disciplin samt alltför emotionella samt passionerade«.

Barnen ägde i enlighet med Still »dålig förmåga för att hämma sina beteenden« samt »ett behov från omedelbar tillfredsställelse samt verkade ej lära sig från konsekvenserna från sina handlingar trots för att deras intellekt plats normalt«. Still spekulerade kring biologiska förklaringar mot barnens svårigheter [1, 2].

Vi vet i dag, tackar vare undersökning samt utdragen klinisk upplevelse, för att ADHD existerar en utvecklingsrelaterat status var vissa från hjärnans funktioner existerar försenade inom sin mognad.

Ibland växer alternativt mognar dem inte någonsin inom kapp, samt man lever en helt liv tillsammans med svårigheter tillsammans med sådant likt dem flesta andra är kapabel förvänta sig för att behärska tidigt inom existensen. oss vet i dag även för att ADHD, hos dem allra flesta unge såsom fått bedömning (50–75 procent), ej växer försvunnen inom myndig ålder [3].

Klassificering

Klassificeringen samt diagnostiseringen från ADHD äger förändrats beneath år, sidled tillsammans med enstaka ökad medvetande från den neurobiologiska bakgrunden mot symtomen samt svårigheterna.

Till enstaka start, inom den tredjeplats upplagan från den diagnostiska handboken DSM (Diagnostic and statistical man-ual of mental disorders) ifrån 1980, kallades mot modell all struktur från ADHD på grund av ADD (attention deficit disorder), samt man gjorde tillägg ifall någon ägde ADD »med alternativt utan hyperaktivitet« [4].

inom den fjärde upplagan 1994 användes till inledande gången tre olika undergrupper från ADHD: ouppmärksam, överaktiv alternativt sammansatt form eller gestalt [5].

I den senaste utgåvan ifrån 2013 (DSM-5) besitter man anpassat dem diagnostiska kriterierna på grund av ADHD till för att förbättrad förklara typiska symtom även inom myndig ålder [6]. Innehållet äger ej förändrats, dock ungdomar samt vuxna ovan 17 tid behöver bara äga 5, inom stället på grund av tidigare 6, symtom ifrån endera gruppen från kriterier.

Symtomen bör för tillfället äga varit tydliga före 12 års ålder i stället på grund av 7 kalenderår såsom tidigare. Även graden från symtom är kapabel för tillfället anges. Ytterligare enstaka betydelsefull förändring existerar för att man ej kräver för att någon bör äga antingen ADHD alternativt autism, utan båda tillstånden förmå diagnostiseras hos identisk individ, vilket förekommer.

I dem nordiska länderna lanserades 1981 begreppet DAMP (deficit in attention, motor control and perception), likt utöver uppmärksamhetssvårigheter således även betonar olika motoriska samt perceptuella avvikelser [7].

Etiologi

Vi ser i dag ADHD vilket ett både heterogen samt dimensionell bedömning, tillsammans svårigheter inom numeriskt värde kärnområden: ouppmärksamhet samt hyperaktivitet/impulsivitet [8].

dem personer såsom diagnostiseras tillsammans med ADHD besitter dessa drag inom därför resehandling upphöjd grad för att dem besitter signifikanta bekymmer samt utpräglad funktionsnedsättning. Nivåbestämning från ADHD existerar enstaka sektion från den diagnostiska processen.

noggrann liksom nära andra diagnoser, liksom mot modell hjärtinfarkt, nedstämdhet alternativt alkoholberoende, kunna man äga enstaka lindrig, måttlig alternativt svår ADHD. ADHD existerar, liksom andra psykiatriska diagnoser, ett skildring från ett individs symtom, vilka noggrann liksom funktionsnivån förmå förändras ovan period samt inom relation mot omgivningens krav.

ADHD bör alltså ej betraktas likt enstaka dikotom bedömning var ett klar kvalitativ gräns skiljer dem vilket äger ADHD ifrån andra. på baksidan risken för att äga ADHD finns en multifaktoriellt orsakssamband var multipla genetiska samt miljömässiga faktorer samverkar inom enstaka komplex sårbarhetsmodell [9].

Vi små frukter från växter samtliga vid genetiska varianter kopplade mot ADHD-drag samt kommer samtliga – inom större alternativt mindre utsträckning – för att utsättas på grund av miljöfaktorer liksom ökar alternativt reducerar vår individuella fara.

ingen enskild genetisk alternativt miljömässig riskfaktor existerar vare sig nödvändigt alternativt tillräcklig på grund av för att orsaka ADHD [10, 11]. Således bör ADHD betraktas likt den extrema delen från en spekt-rum var bakomliggande genetiska samt miljömässiga riskfaktorer existerar desamma likt till dem liksom äger flera, dock ej tillräckligt flera, symtom på grund av för att ett fåtal enstaka dia-gnos [8].

Personer tillsammans sålunda kallade subtröskel-ADHD, likt ej når upp mot dem dia-gnostiska kriterierna på grund av enstaka ADHD-diagnos, uppvisar funktionsnedsättning samt äger ofta behov från stöd samt insatser såsom är kapabel utformas vid identisk sätt likt på grund av dem såsom når upp mot dia-gnostiska kriterier på grund av ADHD [12].

Viktigt för att påpeka inom detta kontext existerar även för att flickor samt kvinnor behöver äga fler riskfaktorer samt svårare funktionsnedsättning på grund av för att kliniskt anses uppfylla dem diagnostiska kriterierna [13, 14], vilket riskerar för att leda mot enstaka systematiskt genusrelaterad underdiagnostik.

Epidemiologi

Cirka 5–7 andel från varenda unge världen ovan äger därför stora svårigheter tillsammans med koncentration, hyperaktivitet samt impulsivitet för att dem möter kriterierna på grund av ADHD.

Bland vuxna existerar motsvarande förekomst mellan 2 samt 3 andel [15, 16].

Dessa prevalenssiffror existerar relativt stabila ovan period samt dem flesta geografiska områdena beneath förutsättning för att identisk diagnostiska metoder samt manualer används [17, 18]. Diagnossystemet ICD (International statistical classification of diseases and related health problems), likt vanligtvis används inom Europa, ger något färre individer tillsammans med bedömning än DSM-systemet, vilket oftare används inom USA.

detta kunna bero vid för att DSM-systemet existerar designat vid en sätt såsom utför för att fler möter kriterierna på grund av diagnos.

Personer liksom diagnostiseras tillsammans ADHD inom myndig ålder kunna ofta förklara livslånga äventyr från sänkt funktionsnivå inom vardagen, bristande självkänsla, sociala misslyckanden samt psykisk samsjuklighet [19].

Odiagnostiserad samt obehandlad ADHD leder ofta mot både personligt lidande samt svårigheter inom privatliv, utbildningsinstitution alternativt yrkesliv [20] samt mot stora ekonomiska kostnader på grund av personen egen, närstående samt till samhället inom stort [21, 22].

Epidemiologiska studier äger genererat massiv insikt kring psykiatrisk samsjuklighet kopplad mot ADHD.

Dessa studier besitter demonstrerat för att individer tillsammans ADHD besitter ett ökad fara på grund av psykisk ohälsa, såsom ångest samt nedstämdhet [23], samt till för att förbättra beroendetillstånd [24].

Ett relativt nytt dock snabbt något som ökar i storlek eller antal epidemiologiskt forskningsområde handlar ifall olika stöt från kroppslig ohälsa hos personer tillsammans med ADHD [21, 22].

Personer tillsammans med ADHD löper ökad fara på grund av exempelvis övervikt, astma, sömnsvårigheter, diabetes, sexuellt överförda infektioner samt psoriasis [16].

På senare existerar besitter även sambandet mellan ADHD samt olika former från smärttillstånd kunnat beskrivas [25], även angående mer undersökning behövs på grund av för att kvantifiera omfattningen från denna problematik hos vuxna tillsammans ADHD.

Det existerar viktigt för att öka medvetenheten ifall den förhöjda risken till kroppslig ohälsa hos personer tillsammans med ADHD samt deras anhöriga, då psykiatrin huvudsakligen adresserar psykiska bekymmer samt denna patientgrupp sannolikt existerar överrepresenterad även inom den somatiska vården.

Ett annat viktigt epidemiologiskt forskningsområde handlar angående sambandet mellan ADHD samt psykosociala påverkan samt nedsänkt livskvalitet [16].

undersökning, däribland en flertal registerbaserade studier ifrån landet, äger demonstrerat för att personer tillsammans med ADHD löper kraftigt ökad fara till kriminalitet, spelberoende, trafikolyckor, på grund av tidig död samt självmord [16].

då epidemiologiska studier angående »riskökning« tolkas existerar detta viktigt för att understryka för att långt ifrån samtliga personer tillsammans med ADHD drabbas från något från detta. detta existerar även viktigt för att lyfta fram för att registerbaserad epidemiologisk undersökning indikerar för att risken på grund av flera från dessa konsekvens (till modell kriminalitet samt trafikolyckor) existerar betydligt lägre beneath perioder då individen behandlas tillsammans medicin till ADHD jämfört tillsammans med perioder då individen ej behandlas tillsammans med medicin [26].

Detta betonar vikten från för att tillhandahålla evidensbaserad behandling, såsom läkemedelsbehandling, mot individer tillsammans med ADHD.

Neurobiologi

En väl förankrad teori inom psykiatrisk undersökning, liksom även äger en vetenskapligt stöd, existerar för att ADHD existerar nära associerat tillsammans med något som har blivit sämre eller försämrats exekutiva funktioner [27, 28], detta önskar yttra dem högre kognitiva processer liksom reglerar hur hjärnan bearbetar resultat, bibehåller fokus, begränsar oväsentliga processer samt beteenden samt anpassar oss mot förändringar till för att nå våra syfte [29].

Både morfologiska [30, 31] samt funktionella [32, 33] hjärnavbildningsstudier besitter demonstrerat för att hjärnans pannlober samt hjässlober samt djupt liggande strukturer såsom striatum samt talamus existerar knutna mot våra exekutiva funktioner.

Dessa områden, samt framför allt pannloberna, aktiveras ej lika många nära krav vid exekutiva funktioner hos individer tillsammans med ADHD jämfört tillsammans kontroller [34-37]. flera från dessa hjärnstrukturer existerar dessutom mindre hos små människor tillsammans med ADHD än hos unge utan ADHD, skillnader likt dock suddas ut då vuxna tillsammans med ADHD jämförs tillsammans med vuxna utan bedömning [38, 39].

Detta kunna sannolikt delvis förklaras från för att hjärnans tillväxt existerar fördröjd nära ADHD [40] samt för att vissa individer ej längre möter kraven på grund av ADHD likt vuxna [19, 41].

Vi vet för att numeriskt värde från hjärnans neuromodulatoriska struktur, dopamin- samt noradrenalinsystemet, även agerar massiv roll nära ADHD, eftersom centralstimulantia, likt gör starkare aktiviteten inom dessa, ofta reducerar ADHD-symtom [42, 43].

Studier tillsammans med husdjur (positron-emissionstomografi) besitter demonstrerat en förändrat dopaminreceptorsystem nära ADHD [42, 43]. enstaka ett antagande eller en förklaring som föreslås för att förklara något existerar för att noradrenalin ökar signalstyrkan inom pannloben, me-dan dopamin i stället verkar genom för att minska bruset från ovidkommande kunskap [44].

enstaka nedgången funktion inom dessa neuromodulatoriska struktur ger en minskat »signal-till-brus«-förhållande samt leder mot ökad beteendevariabilitet [45], likt ses både inom enkla reaktionstidstest [46] samt inom test från högre regleringsfunktioner [47].

Att ADHD-symtom existerar normalfördelade inom befolkningen, ifrån olika grader från subkliniska symtom mot kliniskt signifikanta symtom [48], avspeglas även inom hjärnans morfologi [49].

Normalfördelningen från symtomen anses bero vid för att den kognitiva kärnkapaciteten (cognitive core capacity) inom regleringssystemen, mot modell exekutiva funktioner, även existerar normalfördelad [48]. tillsammans kognitiv kärnkapacitet menas hur god enstaka bestämd informationsbearbetningsförmåga (till modell emotionell reglering alternativt olika former från uppmärksamhetsreglering) existerar hos enstaka bestämd individ [48].

Den är kapabel bero vid interindividuella skillnader inom en stort antal underliggande delmekanismer liksom relaterar mot den specifika förmågan samt bestäms från både genetiska samt icke-genetiska faktorer.

Även subkliniska symtom hos personer utan ADHD förmå erhålla massiv innebörd nära stress samt sömnbrist. dem exe-kutiva funktionerna försämras mot modell mer mot resultat från sömnbrist ju högre grad från subkliniska ADHD-symtom individen besitter [47].

tillsammans andra mening är kapabel även subkliniska ADHD-symtom äga innebörd på grund av välmående, välmående samt funktion.

ett sektion individer utan dia-gnos är kapabel därför äga nytta från liknande psykoedukativa insatser liksom rekommenderas nära ADHD.

Symtomprofilen varierar många mellan olika individer tillsammans med ADHD. Emotionell instabilitet, såsom rent definitionsmässigt ej ingår inom dem diagnostiska kriterierna nära ADHD, är kapabel artikel synnerligen funktionsnedsättande till vissa, medan andra ej äger särskilt stora bekymmer tillsammans känsloreglering.

Funktioner på grund av känsloreglering samt uppmärksamhetsreglering är kapabel existera relaterade, även ifall dem understöds från delvis olika nätverk inom hjärnan [48]. Kognitiv neurovetenskap äger därför massiv potential för att guida framtidens psykiatri karakteriserad från precisionsmedicin [50], var objektiva neuropsykologiska test förmå kartlägga individens specifika kognitiva profil samt ligga ner mot bas till riktade samt individualiserade behandlingsinsatser.

Sammanfattning

Sammanfattningsvis existerar ADHD en hållbart status likt odiagnostiserat samt obehandlat leder mot grundlig psykisk samt somatisk samsjuklighet, reducerad livskvalitet samt enstaka upphöjd tryck vid hälso-och sjukvården [51, 52].

Välriktade preventiva insatser sparar samhällsekonomiska tillgångar samt personligt lidande [21, 53].

Internationell vetenskaplig litteratur existerar enig kring för att diagnostisering samt behandling från ADHD existerar ett god samhällsekonomisk prioritering [51, 54].

I dag existerar knappt hälften från dem vuxna svenskar såsom i enlighet med gällande prevalenssiffror bör äga bedömning utredda, diagnostiserade samt behandlade [17].

För för att avlasta vården, minska personligt lidande samt förhindra framtida socioekonomiska bekymmer behöver kunskapen angående ADHD hos vuxna öka även utanför dem psykiatriska specialiteterna.

Potentiella bindningar alternativt jävsförhållanden: Lotta Borg Skoglund existerar grundare samt ägare från Smart psykiatri samt äger på grund av kurs samt presentation erhållit kompensation ifrån Shire/Takeda, Nordic Drugs, Evolan, Novartis, DNE Pharma samt Gedeon Richter.

Henrik Larsson besitter erhållit belöning till träning samt presentation ifrån Medice, Evolan Pharma samt Shire/Takeda samt forskningsmedel ifrån Shire/Takeda. Predrag Petrovic besitter erhållit ALF-medel samt PPG (psykiatri, primärvård samt geriatrik)-medel inom ADHD-relaterad forskning.

Läkartidningen. 2022;119:21179

Läkartidningen 8/2022

Lakartidningen.se
(uppdaterad 2022-03-02)