Hur lång tid tar det att lära sig latin

För andra betydelser, titta Latin (olika betydelser).

Latin (lingua latīna^[1] alternativt latīnus sermo)^[1] existerar detta tungomål såsom fanns skriftspråk inom romerska riket samt liksom beneath medeltiden samt långt fram inom nyare period plats detta ledande skriftspråket inom Europa.

Skillnaderna mellan talspråk samt skriftspråk inom romarriket plats redan tidigt stora samt accelererade. Termen vulgärlatin används då man verkligen syftar vid romarnas talspråk. dem äldsta bevarade inskriptionerna existerar ifrån 500-talet f.Kr. Språkets namn kommer från den italienska distrikt liksom beneath antiken hette Latium (nuvarande Lazio).

Latin existerar en indoeuropeiskt tungomål inom språkgruppen italiska tungomål. Den äldsta formen från latinet kallas gammallatin alternativt fornlatin, samt delades tillsammans med tiden upp inom överklassens tungomål klassiskt latin samt dem folkliga talspråken inom romarriket, vulgärlatinet.

Klassiskt latin ersattes allt mer från vulgärlatin inom samt tillsammans med för att vägnätet förföll beneath romarrikets senare tidsperiod.

inledningsvis inom samt tillsammans med Frankerriket vid 700-talet förbättrades kommunikationerna inom västra europa, dock då ägde dialektskillnaderna inom vulgärlatin blivit därför stora för att vanligt människor ägde svårt för att förstå varandra. ifrån 800-talet samt vidare förmå man titta dialekterna vilket skilda tungomål, dem romanska språken.

På kursen lär ni dig dem språkliga grunderna till för att vid personlig grabb behärska börja studera texter skrivna vid latin.

Klassiskt latin användes länge såsom vetenskapens internationella skriftspråk samt likt lingua franca inom stora delar från Europa. Inom systematiken används latin tillsammans tillsammans med grekiska på grund av vetenskapliga namn vid vilt, växter samt andra arter, samt används även på grund av namn vid sjukdomar samt inom anatomin. Dessutom existerar primär kunskaper angående latin ännu viktiga på grund av för att förstå europeisk saga samt europeiska tungomål.

Utbildningar inom latin finns inom land alltjämt både inom gymnasieskolan samt nära universiteten. tid 2009 ägde den fjortonde internationella kongressen angående nylatin boende nära Uppsala högskola, då 200 experter ifrån flera länder debatterade nylatinets senaste utveckling.^[2]

Klassiskt latin ses ofta likt en utdött tungomål, dock inom samt tillsammans med den obrutna förmedlingen ovan generationerna ifrån vulgärlatin mot dem moderna romanska språken är kapabel detta ses vilket en levande tungomål.

flera studera dock ännu latin, samt detta existerar officiellt tungomål inom Vatikanstaten.

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Latin ingår inom den italiska språkgruppen jämte bl.a. dem utdöda språken faliskiska, oskiska samt umbriska. Latin tillhör den latinofaliskiska språkgrenen.^[3] dem italiska språken något som har transporterats eller flyttats mot Italienska halvön från migrerande stammar beneath 800- alternativt 700-talet f.Kr.

Den dialekt vilket talades inom Latium runt vattendrag Tibern – var den antika romerska civilisationen skulle uppstå – utvecklades mot latin. Klassiskt latin brukar hänföras mot den ungefärliga perioden 175 f.Kr. – 200 e.Kr.^[4]

Det latin liksom talades inom senantiken, ungefär tiden 200 – 700 brukar kallas senlatin.

Detta övergick successivt mot medeltidslatin, liksom tillsammans viss överlappning brukar hänföras mot tiden ungefär 600 – 1 500.^[5]

Även ifall överlevande romersk litteratur ifrån antiken består nästan uteslutande från klassiskt latin, utgjordes detta faktiska talade språket hos allmogen inom detta Västromerska riket från vulgärlatin.

detta klassiska latinet fanns snarast enstaka förfinad utgåva från talspråket. Skillnaden ligger inom stilnivå; inom nästan samtliga tungomål uppstår en officiellt tungomål efter ett utbredd läsförståelse.

Latin fanns beneath utdragen tidsperiod detta juridiska samt administrativa språket inom detta romerska imperiet.

dock samtidigt plats klassisk grekiska en andraspråk hos den välutbildade eliten, då stora delar från litteraturen samt filosofin såsom studerades från överklassen fanns författad vid grekiska. inom imperiets östra halva – vilken skulle bli Bysantinska riket – efter Väst- samt Östroms slutliga splittrande tid 395, ersatte grekiskan inom slutänden latinet liksom detta juridiska samt administrativa språket; detta ägde beneath utdragen tidsperiod varit lingua franca till österländska romarmedborgare från samtliga samhällsklasser.

När detta Västromerska riket dog ut inom slutet från 400-talet dog samtidigt detta klassiska latinet ut. dock vulgärlatinet levde vidare samt utvecklades sålunda småningom mot olika dialekter, samt därefter mot olika tungomål, dem romanska språken. dem romanska språken existerar bland andra italienska, spanska, portugisiska, franska samt språk som talas i rumänien.

Man är kapabel yttra för att dessa tungomål existerar nutida former från latinet. tillsammans med sina tre genus, fem deklinationer, sex kasus, samt trehundra olika böjningsformer till verben existerar latinet en betydligt mer flekterande tungomål än dem romanska språken.

Grammatik

[redigera | redigera wikitext]

Jämfört tillsammans moderna romanska tungomål existerar latinet många strukturerat samt avancerat.

detta äger en ganska rikt struktur från böjningar samt därför enstaka relativt fri ordföljd, vid en strukturerat sätt.

Latinet böjer substantiv samt adjektiv vid dessa sätt:

Böjningen från substantiv samt adjektiv delas in inom fem deklinationer.

Verb

[redigera | redigera wikitext]

Verben äger dessa:

Följande tempus finns: presens, imperfekt, perfekt, pluskvamperfekt, futurum simplex samt futurum exaktum.

Verben böjs även efter individ samt numerus. Verbböjningen besitter fyra konjugationer. en enda latinskt verb äger trehundra olika ändelser.

De flesta ordböcker använder jag-presens (lavo, habeo) liksom uppslagsord hellre än infinitiv (lavare, habere). detta finns modell ifrån antikens Rom för att jag-presens betraktades liksom grundformen.

Presens indikativ från verbet laváre, "tvätta": singular lávo - jag tvättar (1 pers.) lávas - ni tvättar (2 pers.) lávat - denna, han, detta tvättar (3 pers.) plural lavámus - oss tvättar (1 pers.) lavátis - ni tvättar (2 pers.) lávant - dem tvättar (3 pers.)

Presens indikativ från verbet habére, "ha": singular hábeo - jag äger (1 pers.) hábes - ni besitter (2 pers.) hábet - denna, denne, detta äger (3 pers.) plural habémus - oss äger (1 pers.) habétis - ni besitter (2 pers.) hábent - dem äger (3 pers.)

Presens indikativ från verbet ésse, "vara": singular sum - jag existerar (1 pers.) es - ni existerar (2 pers.) est - denna, denne, detta existerar (3 pers.) plural súmus - oss existerar (1 pers.) éstis - ni existerar (2 pers.) sunt - dem existerar (3 pers.)

Pronomen

[redigera | redigera wikitext]

Personliga samt även possessiva pronomen utelämnas inom allmänhet inom latin samt tillsätts endast angående dem existerar betonade samt behövliga.

Normalt existerar amo, "jag älskar", mindre normalt existerar ego amo, likt betyder identisk sak.

Artiklar

[redigera | redigera wikitext]

Latinet besitter varken obestämd nyhet (en, ett) alternativt bestämd skrivelse (den, det). Beroende vid sammanhanget inom enstaka latinsk fras är kapabel då silva, "skog", översättas mot svenska vilket "skog", "en skog" alternativt "skogen" samt silva magna, "stor skog", förmå översättas vilket "stor skog", "en massiv skog" alternativt "den stora skogen".

inom vulgärlatin började räkneord "unus, una, unum" fungera såsom obestämd skrivelse medan pronomenet "ille, illa, illud" användes ofta liksom bestämd produkt.

Sats

[redigera | redigera wikitext]

En latinsk ordföljd existerar oftast subjekt-objekt-verb, liksom avis silvam videt, "fågeln ser skogen" alternativt Aemilia silvam videt, "Aemilia ser skogen".^[6] Den på denna plats regeln följs vanligtvis, dock man är kapabel kasta angående orden till för att framhäva en visst ord.^[6]

Betoning

[redigera | redigera wikitext]

De flesta latinska mening framhävas vid näst sista stavelsen, liksom vid latin heter (sýllaba) paenúltima.^[6] modell vid mening existerar rósa 'ros', amícus 'vän', samt argéntum 'silver'.

ett mindre sektion från orden framhävas vid näst näst sista stavelsen, (sýllaba) antepaenúltima.^[6] modell vid mening existerar fémina 'kvinna', óculus 'öga' samt cérebrum 'hjärna'.

Latin skrivs ej tillsammans med accenter, dock accenter används ibland liksom redskap för hjälp till för att visa ordens betoning.

Antikt latin

[redigera | redigera wikitext]

Det antika latinet ägde ej gemener (små bokstäver) utan bara versaler (stora bokstäver). detta antika latinet skrevs heller ej tillsammans med skiljetecken samt mellanrum mellan orden. dock emellanåt användes halvhög punkt mellan orden.

Skrivet latin såg då ut därför på denna plats, jämfört tillsammans dagens skrivna latin:

SENATVSPOPVLVSQVEROMANVS - Senatus populusque romanus. - Senaten samt detta romerska människor.

SEDQVIDTVSTRISTISAMABO - Sed quid tu's tristis, amabo? - dock varför existerar ni sorgsen, kära du? (Plautus)^[6]

CONSVETVDINIS·MAGNA·VIS·EST - Consuetudinis magna vis est. - Vanans stora inflytande existerar (vanans auktoritet existerar stor).

(Cicero)^[6]

Versalerna blev efter grabb jobbiga för att notera. Romarna utvecklade då ett lutande stil såsom gjorde detta snabbare för att notera samt vilket även gav upphov mot våra dagars gemener.

Tiden mellan 81 f Kr samt 180 e Kr brukar kallas den klassiska perioden inom latinets historia.

Latin inom modern tid

[redigera | redigera wikitext]

• Vatikanstaten existerar inom ljus detta enda nation inom världen såsom äger latin likt officiellt tungomål, även angående italienskan, likt även existerar en officiellt tungomål, existerar detta maximalt använda.
• Latinet besitter oavbrutet fungerat likt den romersk-katolska kyrkansliturgiska tungomål.

  Mässan såsom existerar kyrklig viktigaste liturgiska papper besitter enstaka mässordning såsom än inom ljus inom dess romerska struktur existerar latinsk, den sålunda kallade latinska riten. Den finns inom numeriskt värde former: Novus Ordo, vilket även förmå artikel vid folkspråk, samt den därför kallade Tridentinska mässan, vars latinska ordning existerar ifrån 1500-talet, dock såsom inom grunden existerar ifrån den tidigare kyrkan inom Rom.

• Latin existerar ännu detta officiella språket vid vilket katolska kyrkan ger ut sina officiella handlingar.

  Påvensencyklikor (rundskrivelser) publiceras vid latin, varefter detta görs översättningar mot dem olika folkspråken. Biblia vulgata existerar den latinska bibeln, såsom den Romersk-katolska kyrkan utgår ifrån.

• Genom latinets historiska dominans existerar kunskaper inom latin mot stort värde till personer liksom studera humaniora samt vilket önskar nyttja originalkällor ifrån främst antiken samt medeltiden.
• Latinet agerar inom juridiken ännu enstaka viktig roll.

  Dels såsom bärare från den romerska rätten, den moderna juridikens urmoder, samt dels vilket namngivningsspråk på grund av universellt gångbara rättsfigurer samt grundläggande rättsprinciper. modell härpå är; dolus, culpa, ne bis in idem, res judicata, bonus pater familias etcetera.

• På vissa gymnasieskolor inom landet är kapabel man studera latin vilket valbar kurs.
• Många högskola samt högskolor inom land lär ut latin.
• I land i norden sände Yle Radio 1 nyheter vid klassiskt latin varenda sju dagar 1989–2019.

  Radioprogrammet hette Nuntii Latini samt kunde avlyssnas även via internet.

• Vatikanens radio samt Radio Bremen besitter sändningar vid latin.
• En nutida tillämpning från latin existerar för att fungera likt neutral "textattrapp" nära evaluering från typografiska en preliminär version av ett dokument eller arbete. titta Lorem ipsum.
• Sveriges senaste svensk-latinska lexikon existerar Ebbe Vilborgs "Norstedts svensk-latinska ordbok" ifrån 2001.

  detta fanns då närmare hundra kalenderår sedan Cavalins svensk-latinska lexikon kom, likt plats den då senaste svensk-latinska ordboken inom Sverige.^[7] ett andra utgåva från Vilborgs lexikon kom 2009 vilket bland annat innehåller ytterligare tusen mening samt fraser, totalt 28 000.

• EU samt Schweiz, vilket äger flera officiella tungomål, använder ibland latin inom slogans samt namn vid vissa institutioner inom logotyper, på grund av för att ej favorisera något tungomål.

  vid schweiziska mynt står detta Confoederatio Helvetica. Europeiska rådet kallar sig Consilium Europaeum inom sin logotyp. enstaka sektion organisationer inom USA äger latinska motton, såsom Semper Fidelis 'alltid trogen', till marinkåren.

Latin inom läkemedel samt biologi

[redigera | redigera wikitext]

Växter, vilt, svampar, bakterier samt andra livsformer äger varenda vetenskapliga namn likt existerar baserade vid latin alternativt latiniserade mening ifrån andra tungomål.

Kurser inom latin.

Latinska mening används ofta även inom läkaryrket till för att benämna sjukdomar, kroppsdelar samt dylikt. Härvid existerar detta nylatin vilket gäller. till företeelser vilket ej fanns vid romarrikets period, skapar man nya mening "på latinskt vis", vid identisk sätt vilket Linné gjorde, då han namnsatte växter samt vilt.

titta vidare läkarlatin.

Nylatin

[redigera | redigera wikitext]

Även sedan latin ej längre talades allmänt samt inom princip blivit en dött tungomål, kvarstod detta vilket en lingua franca inom vetenskapsvärlden inom Europa. Därvid krävdes nybildningar till term likt ej fanns beneath romarrikets period.

Latin (lingua latīna [1] alternativt latīnus sermo) [1] existerar detta tungomål vilket plats skriftspråk inom romerska riket samt vilket beneath medeltiden samt långt fram inom nyare tidsperiod plats detta ledande skriftspråket inom Europa.

Detta tungomål kallas nylatin, samt plats vid sitt sätt levande inom vetenskap, litteratur samt politik ända mot start vid 1800-talet. Än idag lever latin en skuggliv inom läkemedel samt biologi, då nya rön bör ges namn liksom bör existera entydigt begripliga internationellt utan förbistring från moderna tungomål

Den maximalt grundlig analysen från detta svenska nylatinets utmärkande attribut samt bärande teman inom den stormaktstida litteraturen återfinns inom latinprofessor emeritus Hans Helanders Neo-Latin literature in Sweden in the period 1620–1720 (2004).^[8] Krister Östlund äger sammanfattat nylatinska särdrag såsom vanliga stavningsvarianter samt typiska formuleringar inom svenska 1700-talsdissertationer inom sin avhandling Johan Ihre on the origins and history of the runes (2000).^[9] enstaka lexikon tillsammans med nylatinska begrepp (som yrkesnamn samt dateringar) samt fraser ifrån ca 1500–1800 existerar Latin på grund av släkthistoriker (tredje utgåvan 2022).

Dess introduktionskapitel behandlar bl.a. detta äldre latinuttalet inom landet samt hur man latiniserade svenska ort- samt personnamn samt då särskilt ett många vanlig typ från tillnamn liksom skapades utifrån ortnamn tillsammans med hjälp från latinska samt grekiska suffix.^[10]

Exempeltext

[redigera | redigera wikitext]

Från Julius CaesarsCommentarii dem Bello Gallico ("Kommentarer ifall detta galliska kriget"):

Gallia est omnis divisa in partes tres, quarum unam incolunt Belgae, aliam Aquitani, tertiam qui ipsorum lingua Celtae, nostra Galli appellantur.

Hi omnes lingua, institutis, legibus inter titta differunt. Gallos ab Aquitanis Garumna flumen, a Belgis Matrona et Sequana dividit. Horum omnium fortissimi sunt Belgae, propterea quod a cultu atque humanitate provinciae longissime absunt, minimeque ad eos mercatores saepe commeant atque ea quae ad effeminandos animos pertinent important, proximique sunt Germanis, qui trans Rhenum incolunt, quibuscum continenter bellum gerunt.

Nummer

[redigera | redigera wikitext]

Ord

[redigera | redigera wikitext]

Inom 1–10 böjer latinet en, numeriskt värde samt tre efter numerus, genus samt kasus noggrann likt substantiv samt adjektiv.

Resten böjs ej.

• nihil, nil - noll (betyder egentligen "ingenting")
• unus, -a, -um - ett
• duo, -ae, a - två
• tres, -es, -ia - tre
• quattuor - fyra - ['kwatuor]
• quinque - fem - ['kwingkwe]
• sex - sex
• septem - sju
• octo - åtta
• novem - nio
• decem - tio

Bokstäver

[redigera | redigera wikitext]

Latinska (romerska) anförande skrivs även tillsammans med versala tecken.

inom engelskspråkig litteratur används gemena indikator tillsammans med identisk betydelse; ibland skrivet inom parentes.

• I - 1
• II - 2
• III - 3
• IIII alternativt IV - 4
• V - 5
• VI - 6
• VII - 7
• VIII - 8
• VIIII alternativt IX - 9
• X - 10
• L - 50
• C -100
• D - 500
• M -1 000

Fraser

[redigera | redigera wikitext]

De mening liksom ej framhävas vid näst sista stavelsen anges på denna plats tillsammans accenter.

dem mening likt anges inom parenteser förmå man välja ifall man bör nyttja dem alternativt ej. Sammanhanget förmå att fatta beslut eller bestämma något ifall man önskar nyttja dessa mening alternativt ej.

• Aliquando- Ibland (ordagrant: detsamma)
• Amo te - Jag älskar dig
• Aut étiam aut non respondere - Svara antingen ja alternativt nej (ordagrant: detsamma.')
• Ave(till ett person), Avete(till flera personer) - plats hälsad (ordagrant:^[6] 'var hälsad', 'goddag')
• Bene! - Bra!

  (ordagrant: 'gott';^[6] adverbform från adjektivet bonus, 'god'.)

• Cur? - Varför? (ordagrant: detsamma)
• Forsan;Fortasse - möjligen (ordagrant: detsamma)
• Grátias tibi (ago)! - Tack! (ordagrant: '(Jag driver) tackar åt dig!')
• Hora quinta est - Klockan existerar fem (ordagrant: 'Timmen existerar den femte.')
• Intélligo - Jag förstår (ordagrant:^[6] detsamma)
• Ita(est), Ita vero, Sic (est), Étiam - Ja
  • Inga från dessa mening betyder "ja" inom grunden, dock används likt ja-svar.

    termen ita betyder 'så' samt 'på sålunda sätt'.^[6]Ita(est) betyder då ordagrant 'Så (det är)' alternativt 'På således sätt (det är)'. Ita vero betyder 'Så inom sanning' alternativt 'På därför sätt inom sanning'. termen sic betyder 'så'.^[6]Sic(est) betyder då ordagrant 'Så (det är)'.

    termen étiam betyder egentligen 'även' samt 'också'.^[6]

• Loquerisne Latine? - Talar ni latin? (ordagrant: 'Talar ni latinskt?' -ne i slutet från en mening visar för att detta existerar enstaka fråga; loqueris betyder 'du talar')
• Magnas grátias (ago)! - Stort tack!

  (ordagrant: '(Jag driver) stora tackar!')

• Male - uselt (ordagrant: 'dåligt';^[6] adverbform från adjektivet malus, 'dålig', 'ond')
• Máximas grátias (ago)!; Ingentes grátias (ago)! - tackar sålunda mycket!; Tusen tack! (Máximas grátias (ago)! ordagrant: '(Jag driver) många stora tackar!', Ingentes grátias (ago)! ordagrant: '(Jag driver) väldiga tackar!')
• Néscio - Jag vet ej (ordagrant:^[6] detsamma)
• Nomen mihi est Luna - Jag heter Luna, mitt namn existerar Luna (ordagrant: 'Namnet till mig existerar Luna')
• Non, Non ita(est) - Nej
  • Inga från dessa mening betyder "nej", dock används liksom en nej-svar.

    termen non betyder egentligen 'inte'.^[6]

• Non intélligo - Jag förstår ej (ordagrant:^[6] detsamma)
• Numquam - inte någonsin (ordagrant: detsamma)
• Qua aetate es? - Hur äldre existerar du?

  (ordagrant: 'I vilken ålder existerar du?')

• Quandoque - Ibland (ordagrant: detsamma)
• Quare? - Varför? (ordagrant: detsamma)
• Quid nomen tibi est? - vad heter du?, vilket existerar ditt namn? (ordagrant: 'Vad existerar namnet till dig?')
• Quómodo vales?, Ut vales? - Hur mår du?

  (ordagrant: detsamma - ut betyder denna plats (liksom quomodo) 'hur')

• Quota hora est? - vad existerar klockan? (ordagrant: 'Vilken 60 minuter existerar det?')
• Salve!(till enstaka person), Salvete!(till flera personer) - Hej! (ordagrant:^[6] 'goddag', 'hej')
• Scio - Jag vet (ordagrant:^[6] detsamma)
• Semper - ständigt (ordagrant: detsamma)
• Sum in falso - Jag besitter fel (ordagrant: 'Jag existerar inom detta falska')
• Sum in recto - Jag äger riktig (ordagrant: 'Jag existerar inom detta rätta')
• Ubi latrina est? - fanns existerar toaletten?
• Vale!(till ett person), Valete!(till flera personer) - hallå då!

  (ordagrant:^[6] 'farväl')

• 25 annos natus sum - Jag existerar 25 tid äldre (ordagrant: 'Jag existerar 25 kalenderår född')
  • 25 heter quinque et viginti alternativt viginti quinque

Källor:

Alla fraser existerar tagna ur Ebbe Vilborgs "Norsteds svensk-latinska ordbok", andra upplagan ifrån 2009.

De latinska ordens riktiga betydelser, istället på grund av dem svenska motsvarigheterna, existerar tillsammans med vissa undantag tagna ur den latinsk-svenska ordlistan ur Tore JansonsLatin - Kulturen, historien, språket, 2009, samt står inom parenteser samt punktlistor.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]

• Janson, Tore (2002). Latin: kulturen, historien, språket ([Ny utg.]).
  I denna utbildning ingår inlärande från den primär latinska grammatiken (morfologi samt syntax) samt från en basordförråd.

  Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris9464420. ISBN 91-46-20428-8 

• Edmar, Staffan (1996) (på latin). Vivat lingua latina!. Stockholm: Almqvist & Wiksell. Libris7221698. ISBN 91-21-14493-1 
• Tidner, Erik (1989[1976]). Latinsk grammatik (2. uppl. /8. [tr.]). Solna: Almqvist & Wiksell läromedel.

  Libris7220866. ISBN 91-21-10052-7 

• Vilborg, Ebbe (2009). Norstedts svensk-latinska ordbok: [28.000 mening samt fraser] (2. uppl.). Stockholm: Norstedts akademiska förlag.
  Det latinska språket besitter ständigt spelat ett huvud roll inom den europeiska kulturen.

  Libris11281789. ISBN 978-91-7227-572-0 

• Hans H. Ørberg - Lingua Latina per titta illustrata - C. Iulii Caesaris Commentarii dem Bello Gallico, Focus Publishing / R. Pullins Company, Newburyport, Massachusetts, 2003. ISBN 1-58510-232-6, ISBN 978-1-58510-232-7.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]