Hur franska revolutionen ledde till första världskriget

Franska revolutionen (franska: Révolution française[ʁevɔlysjɔ̃ fʁɑ̃sɛːz]) inleddes tillsammans med stormningen från Bastiljen den 14 juli (numera Frankrikes nationaldag) 1789 samt avslutades tillsammans med Napoleon Bonapartesstatskupp 1799, Brumairekuppen. ett ytterligare perception betraktar revolutionen såsom avslutad tillsammans Thermidorkrisen 1794 då dem maximalt radikala revolutionära makthavarna störtades.

detta existerar även möjligt för att betrakta franska revolutionen likt avslutad då Napoleon Bonaparte lät sig krönas mot kejsare 1804, eftersom revolutionen härmed genomlöpt en varv ifrån monarki mot kejsardöme.

Frankrikes motto "Frihet, lika rättigheter, broderskap" (franska: Liberté, égalité, fraternité), officiellt antaget beneath den tredjeplats franska republiken, besitter sina rötter inom dem slagord vilket associeras tillsammans den franska revolutionen samt fick sin nuvarande struktur 1793.

"Frihet, likhet, broderskap" besitter sedan 1946 stått tillsammans med inom den franska konstitutionen.

Revolutionen ägde förebådats beneath utdragen period före 1789 från upplysningen samt dess filosofer, Voltaire samt Rousseau tillsammans med flera, samt tillsammans med idéer ifall folkstyre samt människans förnuft, vilka inspirerade befolkningen mot uppror samt krav vid större lika rättigheter gentemot kungamaktens samt adelns provocerande lyxliv.

flera såg den brittiska parlamentarismen likt en exempel. Konflikterna tillsammans med Storbritannien, senast inom dem amerikanska kolonierna, var fransmännen ägde hjälpt amerikanerna mot uppror, ägde tvingat regeringen för att ytterligare höja skatterna.

Revolutionen innebar för att inledande franska republiken utropades 1792, dock ägde även massiv effekt vid övriga Europa samt världen, samt definieras likt start vid senmodern tidsperiod.

Revolutionen ledde mot för att feodalaprivilegier avskaffades, samhällen sekulariserades, metersystemet spreds samt för att total krigföring uppfanns.^[1] Detta gjorde land i västeuropa framgångsrikt inom Franska revolutionskrigen, vilket ledde mot för att ett rad europeiska monarkier ersattes från republiker. Manlig rösträtt infördes enstaka vykort period 1792, samt mer långvarigt efter februarirevolutionen 1848 då andra franska republiken utropades.

inom förlängningen bidrog dem båda franska revolutionerna mot såväl socialistiska revolutioner vilket mot spridande från frikostig demokrati. Den franska revolutionen ägde massiv innebörd till den ryska revolutionen 1905 samt dess idéer inspirerade Mao Zedong inom för att bygga enstaka kommunistisk stat inom Kina.^[2]

Bakgrund samt orsaker

[redigera | redigera wikitext]

Frankrikes långsiktiga problem

[redigera | redigera wikitext]

Kungamakten inom land i västeuropa fanns ett helt monarki såsom byggde vid en feodalt samhälle var kungen i enlighet med traditionell uppfattning ägde fått sin enväldiga auktoritet från Gud.

Den katolska kyrkan ägde stort effekt, samt dem likt tillhörde dem högre stånden, präster samt adel, fanns befriade ifrån avgift samt kunde även driva in skatter till eget ändamål. Frankrikes skattebörda återhämtade sig helt vid tredjeplats ståndet såsom plats bönder samt borgare. Dessa plats utestängda ifrån statens ämbeten, vilka plats förbehållna adeln.

land i västeuropa ägde även deltagit inom kostsam konflikt vilket ledde mot höjda skatter.

I England ägde den fabriksrelaterade revolutionen gjort sitt intåg, dock den franske kungen, Ludvig XVI, ville ej uppmärksamma alternativt acceptera dem nya idéerna.

Franska revolutionen ledde mot en 23 tid långt europeiskt storkrig.

Samtidigt spreds upplysningsidéerna bland akademikerna inom borgarståndet samt därmed idéer angående för att man skulle behärska införa ett konstitutionell monarki samt erövra rättigheter åt andra inom samhället än kungen samt adeln. Den gamla samhällsordningen, l'ancien régime, tillsammans ett helt kungamakt samt feodala institutioner, ägde beneath 1700-talet blivit alltmer föråldrad samt ineffektiv.

Skatterna fanns orättvist spridda både klassmässigt samt regionalt. Den jättelika statsapparaten ägde blivit en självändamål till ett privilegierad ämbetsmannaklass. Skillnaderna mellan hovets samt högadelns slösaktiga lyxliv samt dem stora massornas halvsvält gav upphov mot missnöje.

Det existerar dock svårt för att passa in dem olika aktörerna inom enkla kategorier.

Även inom detta inledande ståndet fanns detta flera likt ville erhålla mot en systemskifte. Adeln fanns ej enstaka homogen lag, utan bland dem fanns detta grupper vilket ville äga konstitutionell monarki samt mot samt tillsammans med republik. Bland borgarna fanns dessutom flera likt ägde mark beneath identisk villkor vilket aristokratin, samtidigt likt detta fanns adelsmän såsom utan vidare förmå betraktas likt företagare tillsammans med borgerlig livsstil.

Även benämningar liksom "folket", "arbetarna" alternativt "bönderna" existerar från liknande skäl problematiska.^[3]

De bakomliggande faktorerna

[redigera | redigera wikitext]

1788 drabbades land i västeuropa från ett missväxt liksom ledde mot stigande livsmedelspriser, vilket gjorde för att reallönerna på grund av samtliga vilket fick sin inkomst inom valuta sjönk drastiskt.

Samtidigt gjorde enstaka kris inom handeln samt förlagsindustrin för att arbetslösheten ökade. Efter detta många dåliga skördeåret följde även ett många hård vinter. detta gjorde för att människor bröt sig in inom byggnad samt förråd på grund av för att skaffa föda samt överdel ovan huvudet. Dessutom ägde den franska staten identisk kalenderår hamnat inom akut bristande vid valuta vilket tvingade Ludvig XVI för att samtidigt likt landet fanns inom djup kris sammankalla generalständerna till för att producera en operativ beskattningssystem.^[4]

Generalständerna sammankallas samt "den juridiska revolutionen"

[redigera | redigera wikitext]

Ludvig XVI sammankallade ståndsriksdagen inom sitt slottVersailles utanför Paris den 5 femte månaden i året 1789.^[5] Den ägde ej sammankallats sedan 1614.

Avsikten fanns för att producera samtycke mot nya skatter samt åtgärder på grund av för att utveckla statens vetenskapen om resurserhandel och finans liksom ägde undergrävts från hovlivet samt understödet mot dem amerikanska koloniernas befrielsekrig mot Storbritannien. dem tidigare sammankallade numeriskt värde notabelförsamlingarna, bestående från högadeln, ägde ej åstadkommit något konsekvens.

i enlighet med lagen skulle stånden äga lika flera representanter inom riksdagen. detta tredjeplats ståndet ägde dock, inom tron för att man skulle omrösta per capita, fått en löfte för att dem skulle erhålla sända 578 representanter (adeln fick 291 samt prästerna 270).^[5] dock då ständerna ägde församlats höll kungen samt dem inledande numeriskt värde stånden fast nära för att man skulle välja tillsammans enstaka röst per stånd, vilket skulle utföra för att dem behöll sin majoritet.

Den 17 juni tog detta tredjeplats ståndet initiativet samt utropade sig ensidigt såsom nationalförsamlingen (Assemblée nationale constituante). Nationalförsamlingen såg sig egen vilket Frankrikes enda legitima folkrepresentation tillsammans riktig för att fatta beslut ifall lagar samt skatter. Detta besitter från flera forskare kallats "den juridiska revolutionen".^[5] Efter detta blev Ludvig XVI tvungen för att närma sig den feodala aristokratin.

denne lät stänga detta tredjeplats ståndets sammanträdesrum, varpå detta tredjeplats ståndet slog sig ner inom en bollhus. var svor dem den 20 juni 1789 eden inom Bollhuset, för att dem ej skulle skiljas formellt förrän dem ägde givit land i västeuropa ett färsk grundlag.

Den konstituerande nationalförsamlingen

[redigera | redigera wikitext]

Redan ifrån start ägde personer lämnat inledande samt andra ståndet på grund av för att avsluta sig mot den nyutropade nationalförsamlingen.

Inom inledande ståndet ägde lant- samt församlingsprästerna mer gemensamt tillsammans detta tredjeplats ståndet än sitt eget samt inom detta andra ståndet fanns adelsmän likt präglats från upplysningsidealen. Därför kom antalet deputerade inom nationalförsamlingen för att ständigt stiga.^[5] Den 27 juni tvingades kungen för att acceptera vilket såsom ägde hänt samt uppmanade dem kvarvarande representanterna inom inledande samt andra stånden för att att koppla eller förena med något sig mot nationalförsamlingen.

enstaka dryg sju dagar in inom juli förklarade nationalförsamlingen sig vilket konstituerande kyrka tillsammans med arbetsuppgift för att producera enstaka fräsch grundlag. Kungen ägde aktivt stött dess korrekt för att besluta ifall skatter samt adeln tycktes även äga accepterat församlingen.

Den väpnade revolutionen bryter ut

[redigera | redigera wikitext]

Utvecklingen inom Paris

[redigera | redigera wikitext]

Accepterandet från nationalförsamlingen visade sig bara existera enstaka strategisk eller planerad reträtt.^[5] Kungen samlade ihop dem styrkor likt ännu plats lojala samt ställde upp dem nära slottet samt runt Paris.

Den 11 juli avskedade Ludvig även sin finansminister, Necker, på grund av för att denne ansåg för att denne stödde nationalförsamlingen. Necker plats populär bland borgarna samt sågs såsom den likt skulle åtgärda konflikten. Hans avskedande plats droppen på grund av dem missnöjda parisborna. en rykte spreds för att Ludvig planerade enstaka massaker vid samtliga inom Paris, samt människor började för att ta mot vapen.

dem kungatrogna soldater vilket fanns kvar inom staden övermannades enkel dock mot armén (som mot största delen bestod från tyskar) skulle människor ej äga ett chans utan skjutvapen.

Den 14 juli intog man inledningsvis Hôtel des Invalides (ett pensionat på grund av gamla krigsveteraner) samt sedan, efter fyra timmars belägring, Bastiljen. Händelsen existerar känd inom historien likt Stormningen från Bastiljen trots för att fästningen kapitulerade.

Revolutionen innebar för att inledande franska republiken utropades 1792, dock ägde även massiv effekt vid övriga Europa samt världen, samt definieras vilket start vid senmodern tid.

Knappt ägde vindbryggan fällts ned förrän mobben trängde in, dödade kommendanten samt många från besättningen, satte upp deras huvuden vid pikar samt dryckesställe dem inom triumf genom gatorna. Därpå började man för att riva Bastiljens murar. då borgmästaren (le prévot des marchands) Jacques dem Flesselles identisk natt skulle lämna stadshuset blev denne avlivad.

Ministern Foullon blev några dagar senare hängd ifrån enstaka lyktstolpe samt hans viktig bars genom gatorna tillsammans med enstaka hötapp inom munnen. vid hans måg ryckte man hjärtat ur bröstet samt spetsade hans skalle vid enstaka slaktarkniv.^[6]

Natten mot den 15 juli skyndade hertig dem Liancourt mot kungens vilorum samt meddelade honom vad likt hänt inom Paris.

Ludvig slog ihop händerna samt utbrast: "Store Gud, detta existerar ju enstaka revolt". Liancourt svarade: "Nej, ers höghet, detta existerar ett revolution."^[6] Hovpartiets chef ansåg för att detta fanns dags för att sätta sig inom säkerhet; greven af Artois, prinsen från Condé, tillsammans flera lämnade Versailles samt flydde mot utlandet. dem fanns dem inledande från enstaka utdragen rad från emigranter.^[6]

Då Pariskommunen samt detta nybildade Nationalgardet ägde tagit kontrollen ovan Paris gav Ludvig tillsammans med sig samt gick tillsammans vid flera från nationalförsamlingens krav.

Församlingen arbetade vidare vid för att omorganisera Frankrikes ledning liksom vid konstitutionen samt 1789 års deklaration angående dem mänskliga samt medborgerliga rättigheterna vilken senare antogs den 26 augusti.

Nationalgardet skulle ursprungligen bestå från 12 000 frivilliga ur medelklassen, dock ökades mot 48 000, samt på det sättet blev detta nödvändigt för att inom korrekt central grad rekrytera ifrån dem lägre samhällslagren.

Pressens inflytande blev allt större. Befriade ifrån allt tvång sköt tidningar upp likt svampar ur jorden – små, oansenliga växtdel dock tillsammans stort påverkan vid hundratusentals människor. likt den bästa tidningen gällde Camille DesmoulinsLes révolutions dem France et Brabant. Den överflyglades dock helt från jean Paul Marats radikala L'Ami ni peuple vilket började för att ges ut den 12 september samt fick en stort effekt.

Pressen predikade motstånd mot varenda myndighet samt stegrade upprorsstämningen.^[6]

Ännu rådde livsmedelsbrist, såväl inom huvudstaden såsom inom stora delar från övriga landet. detta sålunda kallade kvinnotåget marscherade ifrån Paris mot Versailles den 5 oktober på grund av för att kräva bakverk. Kungen gav upp, öppnade sina förråd samt tvingades följa tillsammans med kvinnotåget åter mot Paris var han inrättade sig inom Tuileriepalatset.

Kungafamiljen gjorde inom juni 1791 en försök för att flyga eller fly undan utomlands ifrån revolutionen. Avsikten plats för att efter flykten anlända tillbaka mot land i västeuropa inom spetsen på grund av enstaka utländsk invasionsarmé, krossa revolutionen samt återställa den gamla ordningen. Flyktförsöket misslyckades.

1.

dem flyende stoppades inom den lilla byn Varennes-en-Argonne nära gränsen samt något som har transporterats eller flyttats åter mot Paris. Kungen avsattes ej dock till inledande gången började kravet vid republik för att vinna gehör. en försök mot republikansk manifestation, initierat från Cordelierklubben slogs dock ner inom massakern vid Marsfältet den 17 juli 1791, var enstaka från hjältarna ifrån 1789, La Fayette, verksamt bidrog mot blodsutgjutelsen.

Flera inflytelserik revolutionsmän flydde mot England, däribland Danton. Marat gick beneath jorden inom Paris.

Utvecklingen vid landsbygden

[redigera | redigera wikitext]

Så fort ryktet angående för att Bastiljen ägde stormats spred sig ovan landet började bönderna för att utföra uppror mot sina feodalherrar inom enstaka resning kallad den stora skräcken.

dem självägande samt rika bönderna kände ett samhörighetskänsla tillsammans med dem ideal nationalförsamlingen stod till.

Hatet mot feodalherrarnas avgifter samt räntor plats pådrivande; bönderna gick många hårt fram mot adelns egendomar vilket brändes samt ödelades på grund av för att förstöra varenda handling liksom kunde bevisa dessa.^[5] Nationalförsamlingen inom Paris tog intryck från böndernas revolt; den 4 augusti avskaffades officiellt detta feodala systemet genom en beslut inom nationalförsamlingen.

Statsateism

[redigera | redigera wikitext]

Under franska revolutionen brändes flera från Frankrikes kyrkor ned samt konverterades mot sekulära ändamål, samt religiösa objekt förstördes. Statsateism tillämpades beneath en vykort experiment beneath perioden.

Serbien fanns allierad tillsammans Ryssland, såsom alltså inom sin tur fanns bundsförvant tillsammans med Frankrike.

Experimentet påverkade ateister såsom Ludwig Feuerbach, Sigmund Freud samt Karl Marx.

Den lagstiftande församlingen

[redigera | redigera wikitext]

På hösten 1791 antog nationalförsamlingen Frankrikes inledande konstitution inom vilken kungen fick begränsad kraft. Den konstituerande församlingen ersattes idag från ett nyvald samling.

mot den nya lagstiftande församlingen (Assemblée nationale législative) fanns ingen från ledamöterna inom den inledande nationalförsamlingen valbar. Därför samlades flera från den tidiga revolutionstidens politiker istället inom jakobinklubben (Club des Jacobins). samtliga deputerade inom lagstiftande församlingen fanns följaktligen nya samt oerfarna. detta inflytelserik grupp inom den nya församlingen plats girondisterna.

mot den yttersta vänstern hörde gruppen Les Enragés, dem rasande.

Kriget mot Österrike

[redigera | redigera wikitext]

I samförstånd tillsammans Ludvig XVI förklarade girondisterna den 20 april 1792 konflikt mot Österrike. Maximilien dem Robespierre, likt för tillfället ägde sin bas inom jakobinklubben, motsatte sig krigsförklaringen inom en antal hetsiga debatter beneath våren.

Hans huvudargument mot kriget fanns för att revolutionen skulle komma för att militariseras tillsammans med fara för att ett militärdiktatur upprättades, för att export från revolution ej fungerar samt för att kriget fanns kungens konflikt således länge monarkin fanns kvar. Hans motståndare inom jakobinklubben menade för att kriget skulle driva revolutionen vidare samt bli start vid monarkins samt aristokratins fall ej bara inom land i västeuropa utan inom all Europa.

Kungen samt hovet å sin blad hoppades för att kriget skulle leda mot detta revolutionära Frankrikes nederlag. Debatterna inom jakobinklubben angående krigsförklaringen blev inledningen vid Robespierres ökande auktoritet, även ifall han ej förmådde för att stoppa kriget.

Monarkins slutgiltiga fall samt den ökade radikaliseringen

[redigera | redigera wikitext]

Den 10 augusti 1792 trängde sig beväpnade folkmassor in inom Tuileriepalatset var kungliga familjen uppehöll sig.

Kungen flydde mot den lagstiftande församlingen. Denna ägde inom sin tur insett för att detta plats slutet till monarkin inom land i västeuropa samt kungen sattes inom förvar. Frankrikes konstitution, inom vilken monarkin ingick, blev idag enstaka praktisk omöjlighet.

En konfrontation nära Allmänt frakt inom mitten från 1789 ledde mot bildandet från enstaka nationalförsamling, den inledande från flera revolutionära regeringar.

Man blev för tillfället tvungen för att välja enstaka färsk folkförsamling tillsammans med uppgift för att notera ännu ett konstitution.

Efter monarkins fall började jakobinerna högljutt för att kräva utrensningar från i enlighet med dem opålitliga chef. dem radikala sansculotterna (arbetare, yrkesman, etc.) började även för att ställa krav liksom maximipriser vid livsmedel samt stöd åt fattiga samt arbetslösa.

Samtidigt vilket man höll omröstning mot detta nya nationalkonventet stormade folkmassor Paris fängelser på grund av för att rikta sitt vrede mot vilket man såg likt politiska fångar. inom Septembermassakern, likt händelsen kom för att kallas, dödades fler än tusen fångar.^[7] Bara enstaka mindre andel från dem fanns politiska fångar.^[7]

Nationalkonventet

[redigera | redigera wikitext]

1793 års konstitution

[redigera | redigera wikitext]

Efter monarkins fall den 10 augusti 1792 hölls omröstning mot nationalkonventet (La Convention nationale).

Konventet, vilket sammanträdde den 21 september 1792, ägde mot övning för att anta ett fräsch konstitution efter den från monarkins fall omöjliggjorda konstitutionen ifrån 1791. identisk ljus upphävde konventet monarkin samt utropade republiken. Detta datum kom därför senare inom efterhand för att antas likt start, epoken, på grund av År Ett från den franska revolutionskalendern.

Konventet färdigställde 1793 års konstitution samt 1793 års deklaration från dem mänskliga rättigheterna. 1793 års konstitution förklarades dock vilande således länge kriget pågick. Den blev tagna sedan inte någonsin inom bruk, dock levde vidare såsom en krav beneath dem kommande omvälvningarna beneath 1800-talets inledande hälft. 1793 års rättighetsdeklaration skiljer sig ifrån 1789 års inom detta för att äganderätten ej längre förklarades såsom okränkbar, vilket skett 1789.

1793 års konstitution förbereddes från girondisterna samt slutfördes, efter Girondens fall, från Berget. Deklarationen ifall dem mänskliga rättigheterna gällde dock ej kvinnor, vilket Marie Gouze skrev angående inom "Förklaring ifall kvinnans samt medborgarinnans rättigheter".

Avrättningen från kungen samt girondens fall

[redigera | redigera wikitext]

Gironden ägde, främst vid bas från dem militära förhoppningarna samt detta låga valdeltagandet,^[8] fått majoritet inom nationalkonventet.

Jakobinerna valde för tillfället för att ingå vapenvila tillsammans sina politiska motståndare. Girondisterna gjorde dem mot lags genom för att genomföra vissa regleringar kring priset vid samt leveranserna från spannmål, dock övergav dem ej sin grundsyn kring äganderätten samt den fria ekonomin.^[8] detta konflikt girondisterna ägde varit tillsammans med ifall för att inleda gick dock uselt samt efterhand vilket krigslyckan blev sämre förlorade gironden allt fler anhängare.

Flera från öppet land deputerade bytte blad samt tog ställning till jakobinska kyrkan.

Under månad 1792 samt januari 1793 pågick intensiva debatter inom konventet ifall vilket man skulle utföra tillsammans den störtade kungen. Maximilien dem Robespierre samt Saint-Just höll principiella anförande var dem lade fram åsikten för att detta ej kunde bli anförande angående ett normal rättsprocess mot Ludvig XVI; istället borde kungen behandlas likt ett fiende samt detta sista hindret till revolutionens fullbordande.

Konventet avgjorde inom januari för att kungen skulle avrättas. Den 21 januari 1793 giljotinerades han – liksom förrädaren Louis Capet.^[8]

Under våren 1793 tog den krigslycka girondisterna plats beroende från helt slut. inom januari 1793 avslutades Polens näst sista delning vilket frigjorde mer trupper åt Frankrikes fiender. England anslöt sig dessutom mot den koalition land i västeuropa plats inom konflikt tillsammans.

Koalitionen kom för att återerövra dem områden land i västeuropa ägde erövrat vilket gjorde för att själva landet för tillfället hotades militärt. Samtidigt började rykten angående förräderi bland dem politiska ledarna för att spridas.

De radikala jakobinerna inledde idag en samarbete tillsammans med olika folkliga rörelser inom Parisområdet, bland annat sansculotterna, på grund av för att rensa ut vilket man såg vilket kontrarevolutionärer.

Genom för att angripa girondisterna inom konventet samt leda mot sitt folkliga stöd lyckades jakobinerna för att verka till för att enstaka revolutionär undantagsregering skulle etableras. beneath mars samt april inrättades enstaka revolutionstribunal tillsammans riktig för att döma kontrarevolutionärer samt kommittéer till för att övervaka höga officerare nära fronten samt utlänningar.

Den 5–6 april inrättades detta därför kallade välfärdsutskottet, ursprungligen en kroppsdel till för att titta mot för att administrationen fungerade samt åtgärda brådskande militära bekymmer samt säkerhetsproblem.

Franska revolutionen inleddes inom juni 1789 tillsammans med för att detta tredjeplats ståndets medlemmar lämnade den tillkallade riksdagen likt förövrigt dominerades från dem numeriskt värde inledande stånden, samt istället utropade sig mot landets nationalförsamling.

detta skulle snart ett fåtal allt mer auktoritet samt befogenheter.

I start från juni 1793 gick sansculotterna, likt utgjorde ett massiv sektion från dem frivilliga inom nationalgardet, mot verket. Runt 80 000 nationalgardister omringade nationalkonventet samt fordrade för att konventet skulle vandra tillsammans vid deras ekonomiska krav samt för att arrestera dem girondister såsom ägde utpekats likt kontrarevolutionärer.

Konventet avgjorde beneath hot för att 29 girondister skulle arresteras; flera från dem övriga flydde mot andra franska städer likt plats vid Girondens blad. Efter denna incident tog Berget makten, samtidigt vilket välfärdsutskottet inom praktiken kontrollerade regeringen, något likt beneath hösten skulle formaliseras inom politiska beslut.

Skräckväldet

[redigera | redigera wikitext]

Revolutionens chef införde därför 23 augusti 1793 allmän värnplikt inom land i västeuropa.

Stora arméer bildades dock dem förlorade flera stöt. Inbördeskrig bröt ut inom landet samt regeringen blev tvungen för att ta mot allt strängare metoder mot upproren. flera sansculotter fordrade då "Skräcken vid dagordningen", något såsom Konventet vägrade.^[9] Robespierre valdes in inom välfärdsutskottet (le Comité dem salut public), inom praktiken Frankrikes statsmakt.

Försvar mot inre samt yttre kontrarevolution fanns undantagsregeringens motivering. beneath detta tid då skräckmännen satt nära makten avrättades inom Paris mellan 1 660 samt 4 000 människor tillsammans med giljotin, uppgifterna går brett isär. Främst avrättades människor ur detta tredjeplats ståndet. dock varenda dömdes ej mot döden inom revolutionsdomstolen (Le Tribunal révolutionnaire); enstaka fjärdedel frikändes.

då detta yttre hotet mot land i västeuropa lättade beneath sommaren 1794 försvann den officiella motiveringen på grund av revolutionstribunalen samt undantagstillståndet. Skräckmännen avslutade själva sin regim genom ett statskupp mot Robespierre, Thermidorkrisen. Robespierre avrättades den 28 juli 1794. inom samt tillsammans denna kris myntades även begreppet "skräckväldet" på grund av för att rättfärdiga avrättandet från Robespierre samt hans anhängare.^[10]

Mellan skräckväldet samt direktoriet

[redigera | redigera wikitext]

De inflytelserik männen såsom ägde störtat Robespierre fick makten inom land i västeuropa.

Avrättningarna fortsatte beneath flera månader inom samt tillsammans för att revolutionsdomstolen kvarstod.^[11] land i västeuropa fick ett period från relativ stabilitet. Landets finans fanns ännu usel. Präster samt dem erhålla adelsmän liksom fanns kvar inom landet plats missnöjda tillsammans för att tvingas erlägga avgift samt bönder samt fattiga fanns missnöjda på grund av för att revolutionen ej ägde gett dem vad den lovade.

Bara borgarna fick detta förbättrad, dock kvar fanns detta massiv bristande vid föda.

Direktoriet

[redigera | redigera wikitext]

Efter nationalkonventets upplösning 1795 styrdes land i västeuropa från fem direktorer samt enstaka nationalförsamling uppdelad vid numeriskt värde kamrar, Femhundrarådet samt dem äldstes råd. Valbarhetsåldern inom detta senare rådet fanns 40 tid.

Efter revolutionens kraftiga oväder ville man införa spärrfunktioner, enstaka upphöjd valbarhetsålder samt en tvåkammarsystem vilket man menade skulle fungera återhållande vid dem revolutionära lidelserna.

Konsulatet

[redigera | redigera wikitext]

År 1799 störtade ett lyckad armé samt artilleriofficer, Napoleon Bonaparte, direktorialregeringen genom enstaka kupp, brumairekuppen (november 1799).

Makten inom land i västeuropa övertogs från tre konsuler, samt Bonaparte utnämndes mot förste diplomat. Napoleon avslutade franska revolutionen genom för att försona tidigare fiender samt genom för att bilägga konflikten tillsammans med kyrkan. Bonaparte utmanövrerade sina konkurrenter samt lät inom månad 1804 kröna sig egen mot kejsare därför för att han ville visa för att ingen stod ovan honom.

Det sådde även fröet mot senare revolter 18över kurera Europa, vilket lossade alternativt avslutade detta monarkiska styret.

Därmed ägde den franska revolutionen nått sitt slut.

Myntslag

[redigera | redigera wikitext]

Med den franska revolutionen infördes 1795, samtidigt tillsammans metersystemet, franc liksom den enda valutan samt utgjorde sedan 1803 enheten inom detta franska myntsystemet.^[12]

Efterspel

[redigera | redigera wikitext]

Första franska kejsardömet existerar den period då såväl land i västeuropa såsom större delen från den europeiska kontinenten dominerades från Napoleon inom vilket fransk kejsare.

Perioden inleddes tillsammans Franska konsulatet1804. Napoleonkrigen fanns enstaka serie konflikt såsom löpte ifrån ungefär 1803 mot 1815 mellan Napoleons kejsardöme samt olika europeiska koalitioner, såsom enstaka fortsättning vid franska revolutionskrigen. Napoleonkrigen revolutionerade dem europeiska arméerna samt utvecklades mot ett inte någonsin tidigare skådad skal, främst vid bas från användningen från modern massvärnplikt.

Franska makten steg snabbt efter för att Napoleons arméer erövrade stora delar från Europa, dock kollapsade snabbt efter Frankrikes katastrofala invasion från Ryssland 1812.

Första franska kejsardömet led inom slutändan en militärt nederlag likt resulterade inom restaurationen från bourbonska monarkin 1814. Restaurationen från den franska monarkin innebar ett konservativ motreaktion mot revolutionens ideal samt en återupprättande från den katolska religiös position inom fransk politik dock tillsammans med tiden även industrialiseringens intåg inom land i västeuropa.

Ludvig XVIII:s mandatperiod 1814–1824 innebar både eftergifter mot dem europeiska makter såsom ägde besegrat Napoleon samt en erkännande från privat egendom samt äganderätt. Konservativa grupper återvände mot land i västeuropa tillsammans tillsammans Ludvig. Liberaler fick påverkan samt lyckades inleda industrialisering från land i västeuropa, inom avsikt för att ett fåtal igång enstaka finansiell återhämtning.

tillsammans industrialisering följde för att adeln ersattes från borgarklass, dock även socialism.

En färsk finansiell kris samt en uselt skördeår ledde mot julirevolutionen 1830.

Andra franska republiken fanns den republikanska författning såsom rådde inom land i västeuropa mellan 25 januari 1848 samt 2 månad 1852. Den 4 november 1848 kungjordes enstaka färsk författning vilket utropade ett demokratisk republik tillsammans direkta allmänna omröstning samt ett uppdelning från makten.

Andra kejsardömet beneath Napoleon III varade år 1852 mot 1870.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]