Vad menade wittgenstein med språkspel
Ludwig Wittgenstein
Ludwig Josef Johann Wittgenstein (IPA: /ˈluːtvɪk ˈjoːzɛf ˈjoːhan ˈvɪtgənʃtaɪn/), född 26 april1889 inom Wien inom dåvarande Österrike-Ungern, död 29 april1951 inom Cambridge inom Storbritannien, plats ett österrikisk-brittiskfilosof samt professor nära Universitetet inom Cambridge 1939–1947 (han efterträddes från Georg Henrik von Wright).[1] Wittgenstein anses ofta artikel enstaka från 1900-talets maximalt inflytelserika filosofer.[2]
Ludwig Wittgenstein inspirerade numeriskt värde från 1900-talets primära filosofiska rörelser: den logiska positivismen samt vardagsspråksfilosofin.
denne publicerade bara ett bokrecension, ett produkt (Anmärkningar angående logisk form, 1929), ett lexikon på grund av unge samt den 75 sidor långa Tractatus logico-philosophicus (1921) tillsammans med 25 000 mening ifall tänkesätt. Boken publicerades då denne kvar levde. Tre miljoner skrivna mening publicerades ej.
Filosofiexperter besitter angivit hans postumt utgivna Filosofiska undersökningar (1953) likt 1900-talets viktigaste filosofiska bok.[3] Wittgensteins ämnesområden plats framför allt analytisk tänkesätt, mot modell logik, matematikfilosofi samt språkfilosofi.[4]Bertrand Russell beskrev honom såsom "det maximalt fulländade modell jag känner mot vid vilket man traditionellt uppfattar såsom en geni: passionerad, djupsinnig, stark samt dominerande".[5]
Wittgenstein befattade sig tidigt tillsammans relationen mellan bekymmer samt världen.
Målet till filosofin fanns för att genom logiskabstraktion rätta missförstånd ifall tungomål. Den senare Wittgenstein gav ett omfattande information ovan dem flera möjligheter liksom finns inom detta vanliga språket, såsom han kallar enstaka serie från utbytbara språkspel var ordens innebörd kommer ifrån deras allmänna användning. Trots dessa skillnader ser denne inom båda perioderna tänkesätt liksom enstaka sorts behandling samt enstaka bekymmer till etiska samt religiösa bekymmer.
I båda verken visar upp Wittgenstein idéer ifall hur detta meningsfulla språket existerar möjligt, vad mening betyder samt vilka regler såsom förvaltar språket, på grund av för att nämna några teman likt anknyter mot detta meningsfulla språket.Terry Eagleton kallade honom till poeters, kompositörers, dramatikers samt romanförfattares filosof.[6]
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Ludwig Wittgensteins föddes den 26 april 1889 inom Wien inom dåvarande Österrike-Ungern. Hans släkt plats beneath 1800-talets sista kalenderår ett från dem maximalt rika familjerna inom staden.
Fadern Karl fanns enstaka stålindustrimagnat. Båda föräldrarna fanns från judisk härkomst. Wittgenstein intresserade sig tidigt till teknik.
Wittgenstein skiljer vid numeriskt värde typer från förhållanden inom språket: dem elementära samt dem sammansatta.denne läste mot ingenjör samt bedrev senare studier från matematikens grundvalar. Steget fanns ej långt mot logiken vilken denne studerade beneath Gottlob Frege samt senare Bertrand Russell. Ludwig Wittgenstein plats givmild likt skänkte försvunnen många från vilket han ärvde samt levde en tämligen asketiskt liv. han arbetade vilket pedagog samt trädgårdsmästare.
denne tjänade inom dem främsta linjerna beneath inledande världskriget, på grund av för att han menade för att enbart då man befann sig nära döden kunde man uppleva existensen. denne berömdes från den österrikiska armén till sitt mod samt kallblodighet. Wittgenstein varken gifte sig alternativt fick små människor. Tre från fyra bröder begick självmord, vilket även Wittgenstein samt den återstående brodern övervägde.
flera från dem såsom kände honom beskrev honom likt plågad samt ledande, dock samtidigt genialisk samt givmild. Richard Rorty skrev för att denne tog ut sitt intensiva självhat vid varenda denne träffade. denne uppmuntrade inte någonsin någon från sina studenter för att vandra vidare tillsammans med filosofin, eftersom han ansåg för att man ej kunde utföra någon nytta var, samt bör äga kramat ifall filosofen G.E.
Moores fru då denne fick reda vid för att denna arbetade inom ett syltfabrik, var denna inom Wittgensteins ögon, gjorde något användbart.[7] Wittgenstein dog den 29 april 1951 inom prostatacancer.
Filosofi
[redigera | redigera wikitext]Ludwig Wittgenstein anses artikel enstaka från dem största filosoferna beneath 1900-talet.[2] denne fanns ett nödvändig inspirationskälla på grund av numeriskt värde från detta seklets främsta filosofiska rörelser: Wienkretsen samt vardagsspråksfilosofin.
nära ett val likt gjordes bland professionella filosofer inom Kanada samt USA nära slutet från seklet rankades både hans Tractatus Logico-Philosophicus samt Filosofiska undersökningar bland dem fem viktigaste filosofiska böckerna ifrån 1900-talet. han besitter influerat inom stort sett samtliga humanistiska samt samhällsvetenskapliga forskningsfält. Dock finns vitt skilda tolkningar från hans reflektioner.
Trots dessa skillnader liknar båda perioderna varandra genom för att titta tänkesätt vilket enstaka sorts behandling, enstaka bekymmer till etiska samt religiösa bekymmer, samt ett litterär stil såsom ofta beskrivs vilket poetisk.[6]
Den tidige Wittgenstein
[redigera | redigera wikitext]| ” | Språkets gränser existerar världens gränser. | „ |
| – Ludwig Wittgenstein | ||
Ludwig Wittgensteins verk delas ofta upp mellan hans tidiga period, liksom exemplifieras från Tractatus, samt hans senare period, vilket utmärks från Filosofiska undersökningar. Den tidiga delen tillsammans med boken Tractatus Logico-philosophicus (1922) består från sju aforismer samt kommentarer mot dessa samt kommentarer mot kommentarerna samt sålunda vidare.
inom yttersta korthet rör sig aforismerna ifrån världen mot världens beståndsdelar mot medvetandet mot språket mot språkets delar mot språkets struktur samt slutligen mot vilket oss ej kunna prata angående. Centralt inom Tractatus existerar dess bildteori såsom Wittgenstein senare kom för att ta avstånd ifrån. inom korthet handlar teorin ifall för att satser samt bilder existerar analoga; satsen existerar ett foto från verkligheten (4.01, paragrafnummer inom Tractatus).
Faktas logiska foto existerar tanken (3), var tanken bör förstås såsom innehåll alternativt fras. Bilden existerar en faktum (2.141) inom sig egen dock existerar även enstaka modell från verkligheten (2.12). inom bilden finns element svarande mot objekt (2.13) analogt tillsammans med hur detta inom satsen finns namn svarande mot domstol (4.0311). samt analogt tillsammans med hur ett foto (tänk tavla) ej bara består från färgklickar utan inbördes struktur består ej heller satsen från namn utan inbördes struktur; satsen existerar alltså artikulerad (3.141).
Detta innebär bland annat för att satsen visar sin fras (4.022); man måste förstå ett sats innan man förmå att fatta beslut eller bestämma något dess sanningsvärde. vad Wittgenstein söker nå existerar för att dra ett gräns på grund av tankarnas formulering, enstaka språklig demarkationslinje mellan detta meningsfulla samt detta icke meningsfulla; för att visa för att dem filosofiska problemen existerar skenproblem vilka ej är kapabel lösning, dock väl upplösas ("Vad man icke kunna prata angående, därom måste man tiga.", liksom denne avslutar Tractatus).
han finner läsare samt medhåll hos Wienkretsen.
Den sene Wittgenstein
[redigera | redigera wikitext]I Tractatus kunde man hitta influenser ifrån Russell samt Frege, inom den sene Wittgensteins verk (främst Philosophische Untersuchungen, Filosofiska undersökningar) distanserar denne sig ifrån dessa (och Tractatus).
Wittgenstein befattade sig tidigt tillsammans relationen mellan bekymmer samt världen.vad vilket skrevs beneath denna period publicerades ej beneath hans levnadstid (vilket dock ej innebar för att verken ej lästes; vilket liksom idag existerar känt liksom "Blå boken" samt "Bruna boken" cirkulerade bland studenter). ifall den tidige Wittgenstein avhandlade vetenskapliga samt logiska ämnen ligger vardagsspråkliga ämnen den sene Wittgenstein närmare hjärtat; den tidige Wittgenstein ägde varit russellsk, den sene plats mooresk.
Utgångspunkten existerar för tillfället ej enstaka ideal logik utan ett fallerande människa. Centrala term existerar idag språkspel samt familjelikhet samt dessa används på grund av för att förklara hur missförstånd kring dessas logik leder samt besitter lett mot filosofiska bekymmer.
till den sene Wittgenstein fanns autentisk tänkesätt ej enstaka upptagenhet tillsammans för att producera teorier samt argumentera till dessas giltighet, utan en terapeutiskt samt klargörande sysselsättning var fokus bör ligga ner vid för att undanröja missförstånd samt undersöka språkets faktiska "grammatik".[8]
Eftermäle
[redigera | redigera wikitext]Wittgenstein äger blivit objekt på grund av en antal skrivna verk samt filmatiseringar.
Ray Monk skrev biografin Wittgenstein – Geniets plikt, medan Bruce Daffy återberättat Wittgensteins liv inom romanen The World as inom funnen It (1997). Gunnar Fredriksson skrev 1993 Wittgenstein. enstaka biografi (Stockholm), samt 2012 kom berg Andersson tillsammans med Filosofen vilket ej ville prata. en personligt porträtt från Ludwig Wittgenstein (Stockholm).
Den österrikiske filmaren Ferry Radax besitter gjort enstaka bio inom numeriskt värde delar angående filosofen: Ludwig Wittgenstein (1974–76; 2x60 minuter, dokumentär/fiktion). Den brittiske avantgardefilmarenDerek Jarman äger gjort enstaka bio tillsammans med namnet Wittgenstein (1993).
Wittgenstein menade tillsammans begreppet för att yttranden får innebörd inom ett konkret kontext, samt för att språkanvändning inom olika kontext är kapabel betraktas vilket en spel var mening samt meningar får sin innebörd genom dem till en visst kontext givna regler såsom etablerats genom samspelet mellan människor.Bibliografi
[redigera | redigera wikitext]Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^Dennett, Daniel. "Ludwig Wittgenstein: Philosopher"Arkiverad 26 augusti 2013 hämtat ifrån the Wayback Machine., Time Magazine, 29 March 1999.
- ^ [ab] ”Stanford Encyclopedia of Philosophy entry on Wittgenstein”.
http://plato.stanford.edu/entries/wittgenstein/. Läst 22 april 2009.
- ^För Russells quotation, se: McGuinness, Brian. Wittgenstein: A Life: ung Ludwig 1889-1921. University of California Press, 1988, s. 118.
- För hans publikationer ifrån hans livstid, se: Monk, Ray. How to read Wittgenstein.
W.W. Norton & Company. 2005, s. 5.
- För antalet mening, se: Stern, David. "The Bergen Electronic Edition of Wittgenstein's Nachlass", The europeisk Journal of Philosophy. volym 18, siffra 3, september 2010.
- För hans verks rankningar, se: Lackey, Douglas. "What Are the Modern Classics? The Baruch Poll of Great Philosophy in the Twentieth Century", Philosophical Forum.
30 (4), månad 1999, ss.
Ludwig Wittgenstein existerar enstaka från den västerländska filosofins stora 1900-talsikoner.329–346. till ett summering, titta härArkiverad 20 augusti 2011 hämtat ifrån the Wayback Machine., hämtat 3 september 2010.
- För hans publikationer ifrån hans livstid, se: Monk, Ray. How to read Wittgenstein.
- ^”Time 100: Scientists and Thinkers”. Time Magazine Online. Arkiverad ifrån originalet den 8 femte månaden i året 2009. https://web.archive.org/web/20090508122642/http://www.time.com/time/time100/scientist/. Läst 29 april 2006.
- ^Översatt ifrån engelska: "the most perfect example inom have known of genius as traditionally conceived: passionate, profound, intense, and dominating,"
- ^ [ab] på grund av etiska samt religiösa teman, se:Barrett, Cyril.
Wittgenstein on Ethics and Religious Belief. Blackwell, 1991, s. 138.
- För Wittgensteins tänkesätt vilket behandling, se: Peterman, James F. Philosophy as Therapy.A large part of his work, much of which was published posthumously, was devoted to a critical discussion of Wittgenstein's philosophy.
SUNY Press, 1992, s. 13ff.
- För den poetiska samt litterära kvaliteten vid hans verk, se: Perloff, Marjorie. Wittgenstein's Ladder: Poetic Language and the Strangeness of the Ordinary. University of Chicago Press, 1999; samt Gibson, John and Wolfgang Huemer (eds.). The Literary Wittgenstein. Psychology Press, 2004, s 2.
- För Eagleton, se: Eagleton, Terry. "My Wittgenstein" in Stephen Regan (ed.).
The Eagleton Reader. Wiley-Blackwell, 1997, ss. 337–338.
- För Wittgensteins tänkesätt vilket behandling, se: Peterman, James F. Philosophy as Therapy.A large part of his work, much of which was published posthumously, was devoted to a critical discussion of Wittgenstein's philosophy.
- ^För listan tillsammans andra inom Wien nära identisk tidsperiod, se: Duffy, Bruce. "The do-it-yourself life of Ludwig Wittgenstein", The New York Times, 13 november 1988, s. 2.
- För möbelförsäljningen, titta "Ludwig Wittgenstein: Tractatus and Teaching"Arkiverad 13 månad 2010 hämtat ifrån the Wayback Machine., Cambridge Wittgenstein archive], hämtat 4 september 2010.
- För hans berömmelse, titta Waugh, Alexander.
The House of Wittgenstein: a Family at War. Random House of Canada, 2009, s. 114.
- För brödernas självmord, titta Waugh, Alexander. "The Wittgensteins: Viennese whirl", The daglig Telegraph, 30 augusti 2008, samt Gottlieb, Anthony. "A Nervous Splendor", The New Yorker, 9 april 2009.
- För Rortys åsikt,se Rorty, Richard.(Wittgenstein) idéer på grund av för att besvara hur moraliskt ont samt gott bestäms samt skapas utifrån språkteorins perspektiv.
'The Education of John Dewey': The Invisible Philosopher", The New York Times, 9 mars 2003.
- För hans vilja för att hans studenter ej skulle gå vidare tillsammans filosofin, titta Malcolm, Norman. Ludwig Wittgenstein: A Memoir. Oxford University Press, 1958, s. 28.
- För för att studera ifall då han slog en skolbarn samt hans jobb inom Guy's, titta Monk, Ray.
Ludwig Wittgenstein: The Duty of Genius. Free Press, 1990, ss. 232–233, 431.
- För incidenten tillsammans med Dorothy Moore, titta Donagan Alan samt Malpas, J.E. The Philosophical papper of Alan Donagan. University of Chicago Press, 1994, s. x.
- ^Lübcke, Poul (red.), Filosofilexikonet (Stockholm 2003) s. 585.