Dagis är bra för barn
En bra förskola är bra för barns utveckling och välmående.Förskola inom Sverige
- Den denna plats artikeln handlar angående förskola inom Sverige. För förskolan ur en internationellt perspektiv, titta Förskola.
Förskolan inom Sverige existerar ett aktivitet på grund av små människor inom åldrarna 1–5 kalenderår.
Förskolans avsikt formuleras inom skollagen: "Förskolan bör stimulera barns tillväxt samt utbildning samt tillhandahålla barnen ett trygg vård. Verksamheten bör utgå ifrån ett helhetssyn vid barnet samt barnets behov samt utformas sålunda för att vård, tillväxt samt utbildning bildar enstaka totalitet. Förskolan bör främja allsidiga kontakter samt social gemenskap samt förbereda barnen till fortsatt utbildning".
I land existerar kommunerna i enlighet med team ansvariga för att tillhandahålla förskola till ungar vilket existerar folkbokförda inom landet, vilket sker ifrån samt tillsammans med en års ålder.[1] noggrann vilket fritidshemmet existerar verksamheten frivillig, samt sedan 1970-talet besitter allt fler ungar skrivits in inom verksamheten.[2]
På förskolor arbetar förskollärare likt ansvarar till för att förskolan följer målen inom läroplanen.[3] var förmå även jobba ytterligare anställda vilket barnskötare[4].
Verksamheten leds från enstaka skolchef, tidigare kallad förskolechef samt dessförinnan föreståndare.
Enskild förskola betecknar förskola likt ej drivs från kommunen, utan från ytterligare huvudman, mot modell en aktiebolag alternativt en föräldrakooperativ. ett politiskt tillsatt nämnd ansvarar på grund av dem kommunala förskolorna inom respektive samhälle.
detta kunna organiseras inom enstaka utbildningsnämnd liksom ansvarar på grund av flera skolformer, alternativt såsom ett speciell nämnd tillsammans ansvar särskilt till förskolan.
Ett förslag mot Pedagogiskt schema till förskolan publicerades inom månad 1983. Sedan publicerades ”Det pedagogiska programmet till förskola”n 1987.
Vad existerar egentligen skillnaden mellan dagis samt förskola?Fram mot 1998 reglerades förskolan inom socialtjänstlagen. Då delades förskolan upp inom (heltids)-förskola samt deltidsförskola (6-årsverksamhet). Förskolans (heltids) avsikt plats då mot massiv sektion för att bedriva lärorik aktivitet på grund av barnen beneath tiden föräldrarna arbetade, medan deltidsgruppen (deltidsförskola) fanns skolförberedande aktivitet ifall tre timmar vid förmiddag alternativt eftermiddag på grund av dem ungar likt snart skulle börja skolan.
andra äldre svenska namn till motsvarande verksamheter existerar småbarnsskola,[5] barnkrubba (kommer från för att detta nyfödda Jesusbarnet i enlighet med Bibelns historia återhämtade sig inom ett krubba), barnstuga, kindergarten, storbarnkammare samt barnträdgård (en direkt översättning från detta tyska termen Kindergarten, vilket ibland även använts vid svenska).
Den tidigare svenska förskolan på grund av 6-åringar motsvaras sedan 1998 från förskoleklass.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Barnavården inom landet fanns mot ett start enstaka filantropisk aktivitet samt växte fram ur enstaka social nödvändighet; industrialiseringen gjorde detta omöjligt på grund av arbetande föräldrar för att uppfostra samt undervisa sina unge hemma.
dem allra första formerna från barnomsorg till dem yngre barnen kallades småbarnsskola samt barnkrubba. Dessa småbarnsinstitutioner växte inom landet fram inom start från 1800-talet samt plats heldagsomsorger tillsammans med klar religiös prägel likt riktade sig mot dem fattigaste barnen. Småbarnsskolans avsikt fanns för att uppfostra barnen inom ett religiös anda, medan barnkrubborna endast plats mot till vård utan pedagogiska element.
Vid mitten från 1850-talet grundades Häggbladska småbarnsskolan, även kallad Bildningsanstalt till små barn, nära Sergelgatan inom huvudstaden från Hanna samt Ulla Häggblad, döttrar mot Hedemoras kyrkoherde J. Häggblad samt kusiner mot Per Erik Svedbom. Skolan utformades efter kindergartensystemet, vilket Ulla Häggblad (senare Beskow) ägde studerat beneath Louise Fröbel inom Hamburg.[6] på grund av pojkarnas sektion fungerade den Staaffska skolan likt enstaka överbyggnad till denna.
Fröbels barnträdgårdsrörelse, Kindergarten, nådde landet 1896 samt fanns ett halvdagsomsorg tillsammans utbildningssyfte. vid bas från avgifterna fanns den endast tillgänglig till dem rikaste medborgarna. Inom barnträdgårdarna lades fokus vid naturen, då förståelse samt välmående endast ansågs möjligt för att att nå ett mål eller resultat genom att vara nära något mot naturen.
Barnträdgården fanns en pedagogiskt komplement mot hemmet, medan modern ägde detta omfattande ansvaret till omsorgen.
Folkbarnträdgården öppnades inom Norrköping 1904, en arbetsuppgift från systrarna Ellen samt Maria Moberg. detta fanns en försök för att sammanföra barnkrubbornas heldagsomsorg tillsammans barnträdgårdarnas pedagogiska aktivitet.
inom vissa kretsar strävade man efter för att sammanfoga vård tillsammans med kurs vid detta sättet, medan andra motsade sig detta.[7] Politikern Alva Myrdal publicerade boken Stadsbarn (1935) var denna argumenterade på grund av ett liknande småbarnsinstitution kallad "storbarnkammaren", såsom fanns menad för att väva samman del- samt heltidsomsorgen.
I landet existerar kommunerna i enlighet med team ansvariga för att tillhandahålla förskola till ungar såsom existerar folkbokförda inom land, vilket sker ifrån samt tillsammans en års ålder.Målet plats även för att utföra denna typ från vård tillgänglig till samtliga samhällsklasser, mot skillnad ifrån barnträdgårdarna liksom riktade sig mot rika familjer.[8] Myrdal förkastade även religionens roll inom småbarnsverksamheten samt argumenterade till en mer vetenskapsbaserat innehåll. Myrdal kom för att äga ett massiv effekt vid vilken riktning förskolan utvecklades inom.
År 1943 fattade riksdagen beslut ifall för att den svenska förskoleverksamheten skulle benämnas daghem samt lekskola inom stället till barnkrubba respektive barnträdgård.[9] Detta trots protester ifrån bland andra Stina Sandels likt ville behålla titeln barnträdgård inom avsikt för att värna Fröbels arv. Även önskemål ifrån den tidens barnträdgårdslärarinnor angående enstaka koppling mot skolans aktivitet avslogs.
Barnstugeutredningen tillsattes 1968 tillsammans med uppgift för att bland annat notera en pedagogiskt schema till förskolan.[10] då Barnstugeutredningens utfall kom ut 1972 inom numeriskt värde volymer valde man samtidigt för att introducera begreppet förskola vilket detta officiella samlingsnamnet till både del- samt heltidsomsorg.
Detta på grund av för att märka verksamhetens pedagogiska grund.[11] Trots detta lever termen dagis, förkortningen från begreppet daghem såsom stiftades 1943, kvar inom folkmun.
Allt sedan barnstugeutredningens ingripande besitter förskolan tagit fler samt fler steg inom riktning mot skolans verksamhet:
- 1996 blev tagna en politiska beslut angående för att förskolan skulle bli en del av tillsammans lärcentrum samt skolbarnomsorg.
- 1998 flyttades således ansvaret på grund av förskolan ifrån socialdepartementet mot utbildningsdepartementet samt förskolan existerar idag enstaka sektion från utbildningsväsendet.
Förskolan ingår ej inom skolplikten dock existerar ett rättighet på grund av unge mellan 1 samt 5 år.
- 1998 kom förskolans läroplan ut. enstaka ändring från denna gjordes kalenderår 2010 liksom bland annat betonar förskollärarnas samt förskolechefens ansvar.
- 2018 kom ännu ett ändring från läroplanen ut var även barnskötarnas roll tydliggjordes.
Tidslinje
[redigera | redigera wikitext]- 1836 – dem inledande småbarnsskolorna startades inom Nora samt Stockholm
- 1854 – Den inledande barnkrubban, Kungsholmens barnkrubba, öppnades inom Stockholm
- 1896 – Privata barnträdgårdar, efter tysk modell (Kindergarten), öppnade inom Stockholm
- 1899 – Systrarna Ellen (1874–1955) samt Maria Moberg (1877–1948) startade folkbarnträdgården inom sitt barnhem inom Norrköping.
Systrarna kom även senare för att driva förskollärarutbildningar.
- 1902 – Den inledande svenska barnavårdslagstiftningen kom
- 1935 – Alva Myrdals litteratur Stadsbarn publicerades
- 1943 – Efter ett statlig analys beslutades angående statsbidrag mot förskolor samt barnkrubbor
- 1968 – Regeringen tillsatte Barnstugeutredningen samt begreppet "förskola" lanserades likt samlingsord till den svenska barnomsorgen
- 1972 – Barnstugeutredningen blev tydlig samt lade grunden på grund av förskolelagen, såsom infördes 1975[12]
- 1975 – Kommunerna ålades för att ansvara på grund av deltidsförskola mot varenda sexåringar
- 1991 – Rätten mot bidrag på grund av personaldrivna förskolor infördes
- 1995 – Rätten mot förskola utökades mot för att gälla ifrån en års ålder
- 1998 – enstaka läroplan till förskolan infördes samt barnomsorgen flyttades ifrån socialdepartementet mot utbildningsdepartementet
- 2002 – Maxtaxa infördes
- 2003 – Allmän förskola på grund av fyra- samt femåringar infördes[13]
- 2006 – Etableringsfrihet till förskolor samt fritidshem infördes[14]
- 2010 – Läroplanen ifrån 1998 reviderades[15] samt allmän förskola på grund av treåringar infördes
- 2018 – Läroplanen reviderades ytterligare[16]
Förskolans uppdrag
[redigera | redigera wikitext]Den svenska förskolan vänder sig mot ungar mellan 1 samt 5 tid samt motsvaras från detta vilket tidigare kallades daghem.
Förskolans läroplan säger för att ”utbildningen bör utgå ifrån ett helhetssyn vid små människor samt barnens behov, var vård, tillväxt samt utbildning bildar enstaka helhet”.[17] Förskolans övning existerar för att möjliggöra på grund av vårdnadshavare för att analysera alternativt förvärvsarbeta, samt för att bedriva lärorik aktivitet liksom synliggör varenda barns individuella behov samt främjar barnens välbefinnande, utbildning, lek samt tillväxt.
I landet besitter vårdnadshavare, liksom studera alternativt förvärvsarbetar, korrekt för att placera sina unge inom förskola ifrån en års ålder. Barnet besitter riktig för att behålla platsen angående vårdnadshavaren blir arbetslös alternativt föräldraledig. ifrån samt tillsammans höstterminen detta tid barnet fyller år tre kalenderår äger detta korrekt mot allmän förskola 525 timmar per tid, vilket motsvarar 15 timmar inom veckan.[18] Den allmänna förskolan existerar avgiftsfri, på grund av övrig förskola betalar föräldrarna enstaka betalning.
dem flesta kommuner följer maxtaxan såsom baseras vid föräldrarnas lön, var högsta avgiften existerar 1 260 kr inom månaden på grund av inledande barnet.
Förskolan regleras från skollagen. All förskoleverksamhet existerar ansvarig för att följa ett läroplan, läroplan på grund av förskolan (Lpfö 18) fastställd från Sveriges statsmakt.
Läroplanen till förskolan existerar inom sin struktur uppbyggd vilket övriga läroplaner samt definierar syfte, dock ej metoder. mot skillnad ifrån detta obligatoriska skolväsendets läroplan innehåller förskolans enbart därför kallade strävansmål samt ej uppnåendemål. detta existerar upp mot den enskilda förskolan samt pedagogerna för att välja vilken pedagogik samt vilka strategier dem använder på grund av för att främja lärandet mot dessa strävandemål, för att producera möjligheter på grund av utbildning inom förskolan.
Föräldrar äger numera massiv chans för att påverka vilken förskola deras ungar bör erhålla tillhöra. Allt fler förskolor besitter ett speciell lärorik inriktning (exempelvis Reggio Emilia alternativt Waldorf) alternativt kunskapsprofil (exempelvis miljö, tungomål alternativt matematik).
Pedagogisk miljö inom förskolan
[redigera | redigera wikitext]Den pedagogiska miljön vid enstaka förskola ger förutsättningar till vilket barnen kunna uttrycka samt vid vilka sätt.[19]
Utformning från den pedagogiska miljön
[redigera | redigera wikitext]Utformningen från den pedagogiska miljön inom förskolan förmå äga innebörd till hur unge blir uppfattade.
existerar barnen inom enstaka miljö liksom på grund av dem existerar ointressant kunna dem uppfattas vid en negativt sätt – därför såsom rastlösa alternativt ”stökiga” – medan identisk ungar inom ett miljö såsom till dem existerar intressant är kapabel uppfattas vid en mer positivt sätt – således såsom kompetenta samt engagerade. Den pedagogiska miljön kunna även bidra till barnets självbild.[20][21] Utformningen från den pedagogiska miljön vid ett förskola handlar om:
- Fysiska miljön (exempelvis möbler samt leksaker
- Osynliga miljön (föreställningar samt funderingar vilket pedagogerna har).[19][21]
Pedagogisk miljö liksom den tredjeplats pedagogen
[redigera | redigera wikitext]Inom Reggio Emilia talas detta angående miljön likt den tredje pedagogen, tillsammans detta menas för att då miljön vilket barnen möter vid förskolan existerar intressant, meningsfull samt utmanande kunna den ses likt ett tredjeplats pedagog till barnen.
tillsammans med dem andra numeriskt värde pedagogerna på grund av en ungar menas dem andra barnen samt pedagogerna.[19][22]
Dokumentation inom förskolan
[redigera | redigera wikitext]Arbetet inom förskolan bör i enlighet med Läroplan på grund av förskolan dokumenteras till för att behärska följas upp, utvecklas samt utvärderas.
Förskollärare äger en ansvar till för att varenda barns utbildning samt tillväxt dokumenteras. till för att behärska följa barns kunskapsutveckling samt förbättra verksamheten bör arbetslaget nyttja olika former från dokumentation.[23] register inom förskolan kunna inom nära bemärkelse innebära för att samla in samt sammanställa olika former från information.[24] register inom förskolan förekommer både inom motsvarande samt digital form eller gestalt.
Valet från dokumentationsform får konsekvenser till vad vilket synliggörs inom dokumentationen.[25] Den bör äga en klart avsikt samt fokus.[26] inom förskolan förekommer exempelvis register tillsammans med sidblad samt penna[27] samt tillsammans med digitala verktyg såsom smartmobil alternativt pekplattor. dem senare innehåller funktioner till filminspelning, ljudupptagning, fotografering samt anteckningsmöjligheter.[28]
Fotografering
[redigera | redigera wikitext]Fotografering existerar en verktyg på grund av vuxna samt små människor.
Fotografering inom förskolan sker inom syftet för att registrera därför synliggörs barnens utbildning inom förskolan.[27]
Ljudupptagning
[redigera | redigera wikitext]Ljudupptagning används på grund av för att utföra detta möjligt för att minnas händelser samt samspel inom efterhand.[27]
Film
[redigera | redigera wikitext]Filminspelning inom förskolan används till för att utföra detta möjligt för att fånga sekvenser innehållande ljud, rörelser samt kroppsspråk.[29]
Spaltdokumentation
[redigera | redigera wikitext]Med hjälp från spaltdokumentation går detta för att titta olika händelseförlopp bland barnen.[29] Spaltdokumentation består från en schema tillsammans tre spalter likt görs tillsammans sidblad samt skrivdon.
Vanligt förekommande rubriker inom dem tre spalterna existerar vad barnen gör, vad dem säger samt egna reflektioner.[27]
Mediepedagogik
[redigera | redigera wikitext]Mediepedagogik inom förmå användas förskolan inom landet.
Rätt mot förskola.detta handlar ifall för att nyttja olika medier såsom inspiration inom detta pedagogiska arbetet inom barnets utvecklingsprocess. Avsikten tillsammans med mediepedagogik inom förskolan existerar för att förbättra barns medvetande till sin omvärld.[30]
Digitala verktyg
[redigera | redigera wikitext]Digitala verktyg utgör enstaka huvud sektion inom en mediepedagogiskt arbete.[31] tillsammans med digitala verktyg förmå barnets läs- samt skrivutveckling främjas.[32]
Olika former från IT-verktyg besitter blivit enstaka självklar sektion vid flera förskolor runt ifall inom landet.
Surfplattan existerar en från dem digitala verktyg såsom används inom pedagogiken. Surfplattan är kapabel även användas vilket en dokumentationsverktyg inom förskolans verksamhet.[33]
Läroplanen på grund av förskolan
[redigera | redigera wikitext]I Läroplanen på grund av förskolan framgår för att små människor behöver förmåga för att kommunicera samt söka sig färsk insikt eftersom oss lever inom en samhälle likt existerar präglat från en stort informationsflöde samt enstaka snabb förändringstakt.
Vidare uttrycker läroplanen formuleringar vilket för att verksamheten bör präglas från demokrati.[19]
I Läroplanen till förskolan (kapitel 2.2) framgår för att "förskolan bör sträva efter för att varenda små människor utvecklar nyfikenhet på grund av bilder, texter samt olika medier samt sin förmåga för att nyttja sig från, tolka samt samtala angående dessa." Vidare står detta för att "förskolan bör sträva efter för att varenda små människor utvecklar sin förmåga för att urskilja teknik inom vardagen samt utforska hur lätt teknik fungerar".[34]
Hållbar tillväxt inom förskolan
[redigera | redigera wikitext]Förskolans läroplan (lpfö 98)[20] består från syfte likt svensk förskola bör jobba mot.
enstaka massiv sektion från läroplanen handlar ifall hur pedagog inom förskolan bör jobba mot för att fostra demokratiska samhällsmedborgare tillsammans acceptans mot olikheter.[20] Förskolan äger inom övning för att utbilda unge vilket litar vid sin förmåga samt äger viljan för att frambringa någonting nytt.[19]
Läroplanen till förskolans syfte inom tungomål samt informationsutbyte, naturvetenskap samt teknik samt matematik besitter förtydligats inom den reviderade läroplanen.[20] Läroplanen till förskolan innehåller även uppgift inom uppföljning, analys samt utveckling.[35]
Förskolans utemiljö
[redigera | redigera wikitext]Med utemiljö inom förskolan menas miljön barnen äger ingång mot ute vid förskolan, deras utegård.
inom läroplanen 98, reviderad 2016 skriver man att:
”Barnen bör behärska växla mellan olika aktiviteter beneath dagen. Verksamheten bör ge utrymme på grund av barnens egna planer, fantasi samt kreativitet inom lek samt läran dem såväl inom byggnad vilket utomhus. Utomhusvistelsen bör ge tillfälle mot lek samt andra aktiviteter både inom planerad miljö samt inom naturmiljö.” (s 7)[36]
Lärande inom utemiljö
[redigera | redigera wikitext]Under 1970-talet kom regler ifall hur dem olika delarna från utegården skulle titta ut på grund av för att bidra mot barnens givande utbildning.
mot modell skulle inspirerande miljöer till sandlek, rörelselek, bygglek, vattenlek, trädgårdsskötsel samt djurskötsel existera minimalt 55 kvadratmeter.[37]
Idag finns nya regler angående hur utegården vid förskolan skall existera uppbyggd inom Plan- samt bygglagen (PBL).[38]
Odling
[redigera | redigera wikitext]Något flera förskolor använder sig från existerar odling samt kompost vid förskolans utegård.[39]
Effekter från förskolan
[redigera | redigera wikitext]Syftet tillsammans med förskolan existerar för att
- föräldrarna bör behärska arbeta
- främja barnens välbefinnande samt utveckling.
- bidra mot för att barnens livschanser bör utjämnas.
År 2017 gjorde Folkhälsomyndigheten enstaka granskning från aktuell undersökning likt visar för att förskolan besitter positiva effekter vid barnens psykiska välmående, samt senare, studieresultat.[40] enstaka forskningsöversikt ifrån Institutet på grund av arbetsmarknads- samt utbildningspolitisk analys (IFAU) visar för att ungar såsom gått inom förskola inom allmänhet ej besitter högre kognitiva färdigheter, dock utbildar sig längre samt äger högre inkomst samt aktivitet såsom vuxna.
Alla små människor äger i enlighet med vetenskapsman fördelar från detta dem lär sig inom förskolan.inom den senare rapporten analyserades studier såsom skattat effekter från för att vandra inom förskola genom således kallade naturliga experiment var deltagandet inom förskola ej existerar beroende från attribut hos barnet alternativt dess föräldrar, utan snarare från politiska beslut alternativt reformer.[41] Även OECD beskriver för att unge vilket besitter gått inom enstaka förskola från upphöjd standard besitter större sannolikhet för att klara sig utmärkt inom skolan samt vid arbetsmarknaden.[42]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^Ahlgren Marianne, red (2016). Samhällsguiden: enstaka handbok inom offentlig service (28:e omarbetade upplagan).
Stockholm: Wolters Kluwer. sid. Kap. 2.
Förskolan samt skolan kunna främja goda matvanor bland ungar samt unga tillsammans hjälp från måltidspedagogik.Libris19579989. ISBN 9789138326800
- ^”Barn samt anställda inom förskolan hösten 2012”. Skolverket. 14 mars 2013. https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65a4a6/1553964867680/pdf2983.pdf. Läst 20 november 2022.
- ^”Så denna plats fungerar förskolan”. www.skolverket.se.
Arkiverad ifrån originalet den 18 månad 2022. https://web.archive.org/web/20221218121324/https://www.skolverket.se/for-dig-som-.../elev-eller-foralder/skolans-organisation/sa-har-fungerar-forskolan. Läst 18 månad 2022.
- ^Arnér, Elisabeth (2009). Barns effekt inom förskolan - enstaka fråga angående demokrati (1:3).
Lund: Studentlitteratur AB. sid. 42
- ^Vallberg Roth, Ann-Christine (2011). De yngre barnens läroplanshistoria (2:1). Lund: Studentlitteratur AB
- ^Heckscher, Ebba, Några drag ur den svenska flickskolans historia: beneath fleres medverkan samlade, Norstedt & söner, huvudstaden, 1914
- ^Halldén, Gunilla (2009). "Daghem alternativt förskola - Beteckningarnas innebörder".
I: träd, J. Lindgren, C. ortnamn eller efternamn, M. & Zetterqvist Nelson, K. Historien, barnen samt barndomarna: vilket existerar problemet? ett vänbok mot Bengt Sandin
.Linköping: Linköpings högskola. Libris11442994
- ^Myrdal, Alva (1935). Småbarnen inom städerna. Ingår i: Simmons-Christenson, G., red (1981). funderingar ifall små barns fostran. Stockholm: Natur & Kultur
- ^Hatje, Ann-Katrin (1999). Från treklang mot triangeldrama: barnträdgården vilket en kvinnligt samhällsprojekt beneath 1880-1940-talen.
Lund: Historiska media. ISBN 9789188930545
- ^Nordin-Hultman, Elizabeth (2004). Pedagogiska miljöer samt barns subjektskapande (1). Stockholm: Liber
- ^Halldén, Gunilla (2009). "Daghem alternativt förskola - Beteckningarnas innebörder".
I: träd, J. Lindgren, C. ortnamn eller efternamn, M. & Zetterqvist Nelson, K. Historien, barnen samt barndomarna: vilket existerar problemet? enstaka vänbok mot Bengt Sandin
. Linköping: Linköpings högskola. sid. 129. Libris11442994 - ^”Nationalencyklopedin – Barnstugeutredningen”. http://www.ne.se/barnstugeutredningen. Läst 11 november 2011.
- ^Skolverket: Maxtaxa samt allmän förskolaArkiverad 5 augusti 2007 hämtat ifrån the Wayback Machine.
- ^Riksdagen - Utbildningsutskottets betänkande 2005/06:UbU13
- ^Skolverket: Läroplan till förskolan.
Reviderad 2010.Arkiverad 9 juni 2012 hämtat ifrån the Wayback Machine.
- ^”Läroplan till förskolan, Lpfö 18”. www.skolverket.se. https://www.skolverket.se/publikationsserier/styrdokument/2018/laroplan-for-forskolan-lpfo-18. Läst 19 september 2021.
- ^”Läroplan (Lpfö 18) på grund av förskolan”. www.skolverket.se.
https://www.skolverket.se/undervisning/forskolan/laroplan-for-forskolan/laroplan-lpfo-18-for-forskolan. Läst 20 månad 2020.
- ^Skollag (2010:800) Kap. 8, 16 § "skollagen"
- ^ [abcde] Lundgren Öhman, Ulla-Karin (2014). Mediepedagogik vid barnens villkor..
ISBN 978-91-9817-622-3. Läst 12 november 2016
- ^ [abcd] ”Läroplan till förskolan Lpfö 98”. Arkiverad ifrån originalet den 3 månad 2017. https://web.archive.org/web/20170203124113/http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2442.pdf%3Fk%3D2442. Läst 12 november 2016.
- ^ [ab] Elm Fristorp samt Lindstand, Annika samt Fredrik (2012). Design på grund av utbildning inom förskolan
- ^Strong-Wilson, Teresa; Ellis, Julia. ”Children and Place: Reggio Emilia's Environment As Third Teacher”. Theory Into Practice 46 (1): sid. 40–47.
doi:10.1080/00405840709336547. ISSN0040-5841. http://dx.doi.org/10.1080/00405840709336547. Läst 21 månad 2017.
- ^”Läroplan till förskolan. Reviderad 2016”. www.skolverket.se.Dagis existerar en gammalt namn på grund av detta likt idag heter förskola.
Arkiverad ifrån originalet den 7 november 2018. https://web.archive.org/web/20181107035602/https://www.skolverket.se/publikationer?id=2442. Läst 20 månad 2017.
- ^Vallberg Roth, AnnChristine; Månsson, Annika (2010). ”Dokumentation samt evaluering inom förskolan”. i Riddersporre, Bim & Persson, Sven. Utbildningsvetenskap till förskolan.
Stockholm: Natur & kultur
- ^Svenning, Bente (2011). Vad berättas ifall mig?: barns rättigheter samt möjligheter mot påverkan inom förskolans dokumentation. Lund: Studentlitteratur
- ^”Kvalitetsarbete inom praktiken”. www.skolverket.se. Arkiverad ifrån originalet den 17 mars 2017.
https://web.archive.org/web/20170317055040/https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D3381. Läst 20 månad 2017.
- ^ [abcd] ”Uppföljning, bedömning samt tillväxt inom förskolan: lärorik dokumentation” ( PDF). www.skolverket.se.
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a659d3f/1553964384353/pdf2808.pdf. Läst 20 månad 2017.
- ^Parnell, Will; Bartlett, Jackie (2012). ”iDocument: How smartphones and tablets are changing documentation in preschool and primary classrooms”. YC ung Children (Washington: National Association for the Education of ung Children) 67 (3): sid. 50-57.
ISSN15386619. Arkiverad ifrån originalet den 16 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170316205806/http://www.naeyc.org/yc/pastissues/2012/may. Läst 16 mars 2017.
Arkiverad 16 mars 2017 hämtat ifrån the Wayback Machine. - ^ [ab] Wehner-Godée, Christina (2010). Att fånga lärandet: lärorik inspelade eller skrivna bevis tillsammans med hjälp från olika medier (2.
uppl). Stockholm: Libris
- ^Lundgren Öhman, Ulla-Karin (red.) (2014). Mediepedagogik vid barnens villkor. Stockholm: Lärarförlaget
- ^Åkerblom, Therés (2014). Barns förmågor vid enstaka digital arena. I:Mediepedagogik vid barnens villkor
- ^Forsling, Karin (2011). Digital kompetens inom förskolan.
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:490546/FULLTEXT01.pdf. Läst 21 månad 2017
- ^Svensson Helena samt Johansson Veronica (2013). Surfplattan såsom pedagogiskt verktyg inom förskolan. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:661929/FULLTEXT01.pdf. Läst 21 månad 2017
- ^Skolverket (98 rev.
2016). Läroplanen på grund av förskolan. http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2442.pdf%3Fk%3D2442
Arkiverad 3 månad 2017 hämtat ifrån the Wayback Machine. - ^”Systematiskt kvalitetsarbete inom förskolan”.
Arkiverad ifrån originalet den 23 november 2016. https://web.archive.org/web/20161123110406/http://www.skolverket.se/skolutveckling/kvalitetsarbete. Läst 12 november 2016.
- ^”Läroplan på grund av förskolan Lpfö 98 reviderad 2016”. Arkiverad ifrån originalet den 4 månad 2016. https://web.archive.org/web/20161204134739/http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2442.pdf%3Fk%3D2442. Läst 30 november 2016.
- ^Mårtensson, Fredrika (2004). Landskapet inom leken: ett forskning från utomhuslek vid förskolegården
- ^”Utemiljöer vilket allmänt intresse”. Boverket.
Arkiverad ifrån originalet den 4 månad 2017. https://web.archive.org/web/20170204090046/http://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/detaljplan/temadelar-detaljplan/barn-och-ungas-utemiljoer/utemiljoer-som-allmat-intresse/. Läst 3 månad 2017.
- ^Åkerblom, Petter (2000). Gröna detaljer 2000:4, Barnens rättigheter – vuxnas skyldigheter
- ^”Förskolans inverkan vid barns välmående – enstaka översyn från den vetenskapliga litteraturen”.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/3addb7a81de44a8b8a8f4bfa29b8306c/forskolans-paverkan-barns-halsa-01086.pdf. Läst 20 månad 2018.
- ^”Universal preschool programs and long-term child outcomes: A systematic review”. https://www.ifau.se/sv/Press/Meddelanden/forskningsoversikt-om-de-langsiktiga-effekterna-av-att-ga-i-forskola/. Läst 20 månad 2018.
- ^OECD (2020). Early Childhood Education: Equity, Quality and Transitions - Report for the G20 Education Working Group.
https://web-archive.oecd.org/2020-10-29/568408-early-childhood-education-equity-quality-transitions-G20.pdf. Läst 25 månad 2024