bushski.pages.dev









Vad heter den nya ärkebiskopen

Den nya ärkebiskopen kommer att få många uppgifter och uppdrag och hen ska kunna företräda Svenska kyrkan både i det svenska samhället och utanför landet gränser.

Ärkebiskop

Ärkebiskop (av grekiska αρχή, arche, "ursprunglig", "förste", samt επισκοπος, episkopos, "tillsynsman", "förman"; förkortas ibland ÄB) existerar ett biskop tillsammans med högre rang än dem andra biskoparna inom en visst enhet alternativt enstaka viss kyrka. Ärkebiskopstiteln existerar normalt knut mot en ärkestift.

Ärkebiskopstiteln förekommer inom den romersk-katolska kyrkan samt enstaka sektion från dem ortodoxa samt protestantiska kyrkorna.

Om ärkebiskopen äger underordnade biskopar (så kallade suffraganer alternativt suffraganbiskopar), sålunda kallas denne ärkebiskop inom bland annat romersk-katolska kyrkan samt anglikanska kyrkan på grund av metropolit.

enstaka sådan metropolit-ärkebiskop förmå även äga underordnade ärkebiskopar från historiska skäl (tidigare metropoliter alternativt enstaka vanlig biskop såsom fått högre rang historiskt utan för att bli metropolit). Området tillsammans underlydande biskopars stift inklusive metropolitens ärkestift kallas på grund av kyrkoprovins alternativt provins.

I juni valdes Martin Modéus mot fräsch ärkebiskop.

Ibland förmå ett ärkebiskop artikel självständig ifrån andra ärkebiskopar dock sakna underlydande biskopar ändå, mot modell Strasbourgs ärkebiskop likt lyder direkt beneath påven samt ej beneath enstaka ytterligare ärkebiskop alternativt beneath Frankrikesprimas inom Lyon (kallad "gallernas primas" sedan kalenderår 1079[1]).

ursprunglig efter 1988 blev Strasbourgs biskopsstift dock en ärkestift. en annat modell vid en katolskt stift tillsammans enstaka biskop vilket ej lyder beneath enstaka vanlig ärkebiskop existerar Stockholms katolska stift likt även lyder direkt beneath påven.

En ärkebiskop existerar enstaka biskop liksom existerar primus inter pares – främst bland dem från identisk rang – samt saknar direkt jurisdiktion ovan övriga biskopar, dock äger vissa plikter samt rättigheter mot granskning ovan dem övriga biskoparna.

inom princip finns detta inget högre ämbete än biskopens inom den kristna kyrkan. vid motsvarande sätt existerar katolska samt ortodoxa patriarker inom princip jämbördiga fast biskopen från Rom, påven, existerar primus inter pares; detta existerar åtminstone östliga kyrkan inställning mot påvedömet.

Ärkebiskopsämbetet inrättades nära inledande konciliet inom Nicaea (325).

Ärkebiskopen existerar Svenska religiös högste chef inom riket samt internationellt.

Detta föranleddes från för att stiften ägde blivit flera samt inom vissa fall stora (även angående dem tillsammans dagens mått mätt fanns relativt begränsade inom omfång).

Romersk-katolska kyrkan

[redigera | redigera wikitext]

Inom romersk-katolska kyrkan existerar enstaka ärkebiskop den inflytelserik biskopen inom ett kyrkoprovins. Vissa ärkebiskopar existerar även primater.

Ortodoxa kyrkan

[redigera | redigera wikitext]

Även inom den ortodoxa kyrkan förekommer benämningen ärkebiskop. Överhuvudet till Finlands ortodoxa kyrka tituleras ärkebiskopen från Karelen samt kurera Finland.[2]

Anglikanska kyrkogemenskapen

[redigera | redigera wikitext]

Engelska kyrkan besitter numeriskt värde provinser tillsammans varsin ärkebiskop, ett inom York samt enstaka inom Canterbury.

Ärkebiskop Antje lade ner staven.

Den senare existerar den anglikanska kyrkogemenskapens främste biskop.

Lutherska kyrkor

[redigera | redigera wikitext]

Svenska kyrkan

[redigera | redigera wikitext]

Svenska kyrkan äger enstaka ärkebiskop inom Uppsala såsom varit ärkebiskopssäte sedan 1164, ursprunglig inom katolska kyrkan samt ifrån samt tillsammans med 1531 inom den evangelisk-lutherska Svenska kyrkan.

Ärkebiskopen existerar Svenska församlings högste chef inom riket samt internationellt. Uppgifterna sedan reformationen består bland annat inom för att viga nya biskopar (vilket sker inom Uppsala domkyrka). Ärkebiskopen äger dock ingen beslutsfunktion ovan andra biskopar utan existerar den främste från likar, primus inter pares. Ärkebiskopen existerar inom ljus Svenska församlings främste företrädare samt existerar ordförande inom Kyrkostyrelsen, Kyrkomötets läronämnd, Biskopsmötet, samt Uppsala stiftsdomkapitel.[3] Ärkebiskopen besitter vidare biskoplig tillsyn ovan Uppsala kontrakt samt leder dem årliga prostmötena.[4]Antje Jackelén, tidigare biskop inom skogsdunge, tillträdde 2014 ärkebiskopsstolen efter Anders Wejryd samt blev därmed den inledande kvinnan inom ämbetet.[5] Den 4 månad 2022 blev tagna Jackeléns person som följer efter någon i en position eller roll biskop Martin Modéus ifrån Linköping emot såsom färsk ärkebiskop.[6]

Ärkebiskopslängd

[redigera | redigera wikitext]

Nedan existerar ett inventering ovan ärkebiskopar inom Sverige.[7]

Ärkebiskopar inom Uppsala kyrkoprovins beneath påven inom Rom
[redigera | redigera wikitext]

  1. Stefan 1164–1185
  2. Johannes 1185–1187
  3. Petrus 1187–1197
  4. Olof Lambatunga 1198–1206
  5. Valerius 1207–1219
  6. Olof Basatömer 1224–1234
  7. Jarler 1236–1255
  8. Laurentius 1257–1267
  9. Folke Johansson (Ängel) 1274–1277
  10. Jakob Israelsson 1278–1281
  11. Magnus Bosson 1285–1289
  12. Johan 1290–1291
  13. Nils Allesson 1295–1305
  14. Nils Kettilsson 1308–1314
  15. Olof Björnsson 1315–1332
  16. Peter Filipsson 1332–1341
  17. Heming Nilsson 1342–1351
  18. Peter Tyrgilsson 1351–1366
  19. Birger Gregersson 1367–1383
  20. Henrik Karlsson 1383–1408
  21. Jöns Gerekesson 1408–1422
  22. Johan Håkansson 1422–1432
  23. Olof Larsson 1432–1438
  24. Nils Ragvaldsson 1438–1448
  25. Jöns Bengtsson (Oxenstierna) 1448–1467
  26. Jakob Ulvsson 1469–1515
  27. Gustaf Trolle 1515–1521
  28. Johannes Magnus 1523–1528

Evangelisk-lutherska ärkebiskopar
[redigera | redigera wikitext]

  1. Laurentius Petri Nericius 1531–1573
  2. Laurentius Petri Gothus 1574–1579
  3. Andreas Laurentii Björnram 1583–1591
  4. Abraham Angermannus 1594–1599
  5. Nicolaus Olai Bothniensis 1599–1600
  6. Olaus Martini 1601–1609
  7. Petrus Kenicius 1609–1636
  8. Laurentius Paulinus Gothus 1637–1646
  9. Johannes Canuti Lenaeus 1647–1669
  10. Laurentius Stigzelius 1670–1676
  11. Johannes Baazius d.y.


  12. vad heter den nya ärkebiskopen

  13. 1677–1681

  14. Olof Svebilius 1681–1700
  15. Erik Benzelius den äldre 1700–1709
  16. Haquin Spegel 1711–1714
  17. Mattias Steuchius 1714–1730
  18. Johannes Steuchius 1730–1742
  19. Erik Benzelius den yngre 1742–1743
  20. Jakob Benzelius 1744–1747
  21. Henric Benzelius 1747–1758
  22. Samuel Troilius 1758–1764
  23. Magnus Beronius 1764–1775
  24. Carl Fredrik Mennander 1775–1786
  25. Uno von Troil 1786–1803
  26. Jacob Axelsson Lindblom 1805–1819
  27. Carl von Rosenstein 1819–1836
  28. Johan Olof Wallin 1837–1839
  29. Carl Fredrik af Wingård 1839–1851
  30. Hans Olof Holmström 1852–1855
  31. Henrik Reuterdahl 1856–1870
  32. Anton Niklas Sundberg 1870–1900
  33. Johan August Ekman 1900–1913
  34. Nathan Söderblom 1914–1931
  35. Erling Eidem 1931–1950
  36. Yngve Brilioth 1950–1958
  37. Gunnar Hultgren 1958–1967
  38. Ruben Josefson 1967–1972
  39. Olof Sundby 1972–1983
  40. Bertil Werkström 1983–1993
  41. Gunnar Weman 1993–1997
  42. K.G.

    Hammar 1997–2006

  43. Anders Wejryd 2006–2014
  44. Antje Jackelén 2014–2022
  45. Martin Modéus 2022–

Evangelisk-lutherska kyrkan inom Finland

[redigera | redigera wikitext]

Den evangelisk-lutherska kyrkan inom land i norden löd beneath ärkebiskopen inom Uppsala fram mot kalenderår 1809 då land i norden avträddes mot Ryssland.

Därefter konstituerades den evangelisk-lutherska kyrkan inom land i norden inom detta ryska storfurstendömet samt 1817 upphöjdes Åbobiskopen mot ärkebiskop från Åbo samt land i norden.

Ärkebiskopen existerar biskop inom Uppsala stift, ordförande inom domkapitlet samt fungerar såsom stiftsbiskop på grund av sitt pastorala enhet inom Uppsala stift.

Sedan kalenderår 2018 existerar Tapio Luoma ärkebiskop. Ärkebiskopen fungerar, förutom vilket enstaka från numeriskt värde biskopar inom Åbo ärkestift, även likt ordförande på grund av kyrkligt sammanträde, kyrkostyrelsen, biskopsmötet samt religiös utrikesråd.[8]

  1. Jakob Tengström 1817-1832
  2. Erik Gabriel Melartin 1833-1847
  3. Edvard Bergenheim 1850-1884
  4. Torsten Thure Renvall 1884-1898
  5. Gustaf Johansson 1899-1930
  6. Lauri Ingman 1930-1934
  7. Erkki Kaila 1935-1944
  8. Aleksi Lehtonen 1945-1955
  9. Ilmari Salomies 1955-1964
  10. Martti Simojoki 1965-1978
  11. Mikko Juva 1978-1982
  12. John Vikström 1982-1998
  13. Jukka Paarma 1998-2010
  14. Kari Mäkinen 2010-2018
  15. Tapio Luoma 2018-

Estniska evangelisk-lutherska kyrkan

[redigera | redigera wikitext]

Ärkebiskopen på grund av den estniska evangelisk-lutherska kyrkan residerar inom Tallinn.

Nuvarande ärkebiskop existerar Urmas Viilma.

Lettlands evangelisk-lutherska kyrka

[redigera | redigera wikitext]

Ärkebiskopen på grund av Lettlands evangelisk-lutherska kyrka residerar inom Riga. Nuvarande ärkebiskop existerar Jānis Vanags.

Lutherska kyrkorna inom Norge samt Danmark

[redigera | redigera wikitext]

De lutherska kyrkorna inom Norge samt land använder ej benämningen ärkebiskop dock biskopen från Köpenhamn besitter ett jämförbar ställning tillsammans med ärkebiskopen inom landet samt land i norden.

Biskop Martin Modéus fick 59 andel från rösterna inom onsdagens ärkebiskopsval.

inom Norge finns sedan 2011 enstaka fast preses till biskopsmötet samt ledamot från kyrkostyrelsen samt ett från numeriskt värde biskopar inom Nidaros stift, den medeltida ärkebiskopsstolen. Den nuvarande innehavaren existerar Olav Fykse Tveit.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]