Läsning för den kreativa proseccen

Fantasins samt skaparförmågans rötter samt redskap.

Vilka existerar kreativitetens beståndsdelar samt vad skiljer åt den kreativa människan? Finns detta ens utpräglat kreativa människor alternativt existerar detta kreativa mer en tillåtelse än ett färdighet samt såsom oss kunna nå tillsammans med korrekt metoder?

Resultatet från denna undersökning påvisar för att succé inom utbildning liksom främjar kreativitet står inom relation mot den vikt vilket informanterna själva lägger nära kreativitet, samt den mån inom vilken dem själva arbetar till för att producera ett kreativ miljö samt söker hitta kreativa vägar mot målen.

I ett från sina vetenskapliga essäer bjuder författaren Peter Nilsson vid ett fascinerande jämförelse ifall hur kreativ tankeverksamhet kunna örtinfusion sig. han utgår ifrån bilden från en timglas tillsammans med sandkorn vilket faller samt byggs upp inom ett kegelformad upphöjd. Medan högen växer blir den ökat instabil samt emellanåt rasar enstaka sektion från väggen vid någon från konens sidor ner.

detta sker inom en mönster vilket tillsammans med ett vetenskaplig begrepp kallas flickerbrus samt detta kunna skådas inom ett rad natur- samt samhällsföreteelser. Nilson frågar sig ifall den mänskliga hjärnan styrs från identisk slags (o)ordning samt tänker sig våra idéer, infall samt skapande reflektioner likt en slags ”laviner” vilket utlöses inom instabila situationer, ”att skapandet – både inom vår hjärna samt ute inom naturen – verkligen kräver en slags instabila tillåtelse, för att detta bara förmå ske då enstaka äldre ordning bryter samman”.

Processperspektivet existerar en från flera perspektiv vid kreativitet.

Den kreativa processen

Den kreativa processen samt hur man når dit äger beskrivits vid flera sätt. detta existerar näraliggande för att koppla kreativitet mot inspiration, dock även mot associationsförmåga. för att existera kreativ existerar för att upptäcka något nytt alternativt ur detta bestående utvinna något nytt. Den kreativa skapelsen existerar sällan ett unik samt självständig vara utan dem flesta vilket skapar står – såsom detta brukar varma – vid jättars axlar.

dem vidareutvecklar tillsammans andra mening.

Fast vidareutveckling då den existerar liksom bäst får resultatet för att framstå vilket något helt nytt, något likt tidigare ej gick för att ana sig mot.

Psykologen Rollo May beskriver dem stunder då oss nås från kreativitetens infall vilket då oss då oss ej existerar aktiva tillsammans något. Idéer samt infall ges då chans för att ledas fram genom detta omedvetna ...

"Men dem kommer ej slumpmässigt utan endast vid dem områden var oss inom vårt vakna samt medvetna liv existerar intensivt engagerade".

Medan kvantitativa arbetsuppgifter underlättas från samarbetande insatser är kapabel detta existera tvärtom vid detta kreativa fältet. Erfarenheter besitter demonstrerat för att utan sällskap individer ofta är kapabel överträffa ett samling då detta kommer mot nyskapande, vilket besitter förklarats inom för att utan sällskap skapare förbättrad är kapabel samordna skiftande intryck än en team.

Förädling från misslyckanden

Skapandeprocesser ser troligen ej ut såsom flera tror.

för att producera något likt mot modell blir framgångsrikt handlar sällan ifall för att tillsammans ett färdig skiss alternativt framtidsperspektiv vandra ifrån inget mot fulländat slutresultat.

Det empiriska materialet besitter analyserats efter fördjupade teoretiska studier inom området kreativitet.

inom stället blir detta mot detta ur misslyckande alternativt mindre fullständiga versioner.

detta existerar ursprunglig efter påbörjat plan liksom nya steg kunna tas mot fulländningen. detta existerar inledningsvis då projektet besitter kommit enstaka bit liksom man inser varför något misslyckats, fast även vilka förbättringar såsom existerar tänkbara.

Misslyckandet är kapabel existera en viktigt samt nödvändigt steg.

Berömda moderna entreprenörer likt Steve Jobs besitter fler misslyckanden på baksidan sig än lyckoträffar. oss existerar mer bekanta tillsammans med lyckoträffarna, dock detta beror vid för att oss ej känner mot processen.

Tricket består inom för att utveckla vilket likt ännu existerar omoget, för att hitta ytterligare steg vidare mot den slutgiltiga produkten. Genom för att nya riktningar tas ut medan problemlösning sker är kapabel entreprenören nå insikter samt – möjligen – mot slut nå fram mot ett revolutionerande produkt.

detta finns gott angående människor såsom säger sig äga ett koncept.

dem överväger fram samt åter värdet inom idén samt möjligen omtalar dem den till omgivningen. dem går länge, möjligen flera kalenderår, samt små frukter från växter vid sin ”idé”, funderar vid ifall dem bör utföra stöt inom saken samt försöka förverkliga den. Fast sällan tar dem steget vidare ifrån för att blott livnära ett koncept.

dem stannar kvar vid fyrkant ett: ”är min koncept bra?” Oftast existerar idén ej utmärkt. dock nästan ingen koncept existerar utmärkt ifrån start innan den besitter gått vidare inom processen genom för att igångsättas inom en plan alternativt dylikt var den får chans för att utvärderas samt förbättras. Innan man äger satt sig in inom området (som konkret förmå existera för att ge sig in inom ett bestämd bransch) existerar detta närapå omöjligt för att känna till vilket likt existerar enstaka god koncept samt tvärtom.

En koncept måste prövas. inledningsvis kommer detta sannolikt visa sig för att den besitter brister, dock ibland små frukter från växter den vid potential samt tillsammans med driftiga personer involverade kunna idén utvecklas mot något vilket inom slutändan faktiskt kunna kallas till enstaka utmärkt idé.

Viljan för att skapa

Förmågan för att producera föds ur viljan för att titta något växa fram såsom ej redan sett dagens ljus.

detta är kapabel artikel allt ifrån en brödrecept mot en litterärt mästerverk.

August strindberg skriver inom novell Ensam ifall nödvändigheten samt glädjen kring diktarens skapande: ”jag kryper ur min personlig individ, samt talar ur barns munhåla, ur kvinnors, ur gubbars; jag existerar konung samt person som ber om pengar, jag existerar den högt uppsatte tyrannen samt den allra maximalt föraktade, den förryckte tyrannhataren; jag äger varenda åsikter, samt bekänner varenda religioner; jag lever inom varenda tidevarv samt äger egen upphört för att artikel.

Detta existerar en tillåtelse likt ger obeskrivlig lycka.”

Kreativitet kunna ge oss enstaka nu-känsla då oss går upp inom något annat.

Hur jag bemöter kreativt beteende samt kreativa idéer, existerar jag på grund av snabb tillsammans för att avfärda?

Likaså enstaka meningsfullhet likt kommer från för att oss själva förmår producera något mot världen. detta går rentav för att titta skapandet liksom en sätt för att bli odödlig – ej nödvändigtvis för att detta oss skapar blir en odödligt mästerverk utan för att oss sätter något mot världen likt existerar bestående samt liksom eventuellt "överlever" oss.

Rollo May talar ifall denna drivkraft inom Modet för att skapa samt tänker sig för att "skapandet uppstår ur upproret" mot döden.

Fantasi samt andra redskap mot kreativt skapande

Fantasi existerar bränsle på grund av kreativitet.

oss måste föreställa oss vilket vilket ej existerar förhandenvarande ifall oss önskar producera något inom dess rätta bemärkelse samt ej bara efterskapa vilket liksom redan gjorts.

Det finns gott ifall romantiserande föreställningar angående den kreativa människan, dock ett sektion inom beskrivningen från denne likt någon liksom undandrar sig detta ordinära äger sanning.

ett fåtal nyskapande idéer uppstår medan man skriver ett inköpslista alternativt går igenom hushållets utgifter. enstaka viss frånvändhet mot detta inom vardagen påtagliga förmå tjäna kreativitetens alstrande kraft.

Rollo May beskriver den konstnärliga kreativiteten vilket ett dynamik mellan numeriskt värde poler ... "konstnärens alternativt diktarens framtidsperspektiv existerar länken mellan subjektet (personen) samt den objektiva polen (världen liksom avvaktar vid för att vara)".

Bortom detta sedda tinget vilket tillhör den objektiva världen samt detta rena avbildandet från detta uppstår konsten genom konstnärens framtidsperspektiv inom mötet tillsammans världen.

Man skiljer vid automatiserade processer, sådant vilket existerar inlärt samt man utför automatiskt utan för att behöva tänka, samt kontrollerade processer, sådant man måste koncentrera sig vid till för att utföra.

Ur en perspektiv är kapabel till många automatiserade processer existera negativt till kreativ potential – kreativiteten är kapabel alltså begränsas från för att oss bara upprepar saker oss redan lärt oss. en quotation ifrån jazzmusikern Miles Davis likt lyder ”Don't play what's there; play what's not there” är kapabel ses liksom ett förhållningslinje mot kreativitet.

en något banalt modell vid kreativitetens redskap existerar inre konversationer, för att prata på grund av oss själva.

Dessa inre konversationer får oss för att framkalla sådant vilket ej finns, vilket existerar själva fundamentet inom idérikedom. Inre konversationer behöver ej existera tillsammans oss själva utan imaginära sådana tillsammans med andra. inom enstaka produkt inom Scientific American ifrån 2017 skriver Charles Fernyhough gällande internalisering från dialoger för att ”we retain an open slot” till perspektiv ifrån andra.

Mental sjukdom samt koppling mot kreativitet

Bilden från detta galna geniet finns förankrad inom vårt kulturella medvetande: ett människa likt vid bas från sin mentala sjukdom kunna frigöra extraordinära kreativa krafter. Särskilt bipolär sjukdom tenderar uppträda inom höga proportioner bland kreativa personer. Listan kunna göras utdragen tillsammans med framstående personer tillsammans med konstnärliga yrken genom historien likt konstaterats alternativt misstänkts varit drabbade från denna sjukdom.

Francis Ford Coppola, Graham Greene, Gustav Mahler samt Amy Winehouse existerar några.

Den galen delen inom den bipolära sjukdomen kännetecknas från för att personen existerar överdrivet energisk samt socialt utåtriktad.

Den kreativa processen samt hur man når dit äger beskrivits vid flera sätt.

vilket vilket även brukar tillta existerar självförtroende samt prestationsförmåga, vilket förmå omfatta kreativitet. Studier från bland annat musikartister tillsammans bipolär bedömning äger kunnat påvisa reducerad handling inom ett sektion från hjärnan liksom begränsar spontanitet samt särskilt spontanitet likt existerar kopplad mot detta omedvetna, något såsom bidrar mot kreativa processer.

”Med en visst dimma skulle man behärska kalla sorgsenhet, den lätta depressiviteten, till ett kreativitetens kompost.

beneath denna sinnesstämning ökar genomsläppligheten på grund av såväl omvärldens vilket på grund av den inre världens skakningar samt signaler”, skriver Johan Cullberg inom boken Skaparkriser. Däremot verkar enstaka djupare nedstämdhet ”alltid hämmande samt förlamande vid den kreativa processen”.

detta existerar ett granskning såsom påminner angående den likt brukar dras gällande besatthet samt kreativitet.

Utbildningen inom skogsdunge existerar inom ljus olik uppbyggd än vad den enstaka gång plats, tillsammans stort fokus vid för att lära eleverna för att jobba tillsammans med enstaka kreativ process.

Medan en kraftigt maniskt status ej tillåter den skapande nog fokus kunna enstaka vänligare form eller gestalt från besatthet, hypomani, ge förbättrad förutsättningar till kreativa utbrott.

Drogers koppling mot kreativitet

Det äger länge livnärts ett perception ifall för att kreativitet befruktas från droger, allt ifrån alkohol mot hallucinatoriska medel.

Droger likt portal mot detta undermedvetna vilket därmed släpps lös alternativt droger såsom ett länk mot världens hemligheter såsom bara kunna vidröras samt greppas inom en berusat status. ”Berusa er!” utropade Charles Baudelaire såsom bland annat syftade vid för att komma inom kontakt tillsammans detta verkliga existensen genom för att lämna den gråbleka verkligheten på grund av ett mer färgsprakande formel.

dock den kreativitet liksom behövs inom konsten existerar knappast hjälpt från berusning samt hallucinationer. detta beror förstås vid vem man frågar, dock allt mer tycks detta röra sig ifall enstaka legende inom devalvering.

Han föreslog för att detta finns fyra faser från den kreativa processen.

inom boken Att skriva meddelar den bästsäljande författaren Stephen King sin ögonkontakt vid saken: ”Tanken för att sinnesutvidgande droger hör ihop tillsammans med kreativitet existerar ett från vår tids maximalt ingrodda lärda legender. Jag tror den främst existerar förknippad tillsammans fyra stora talar engelska författare: Hemingway, Fitzgerald, Sherwood Anderson samt Dylan Thomas.” Stephen King berör ämnet inom ett självbiografisk spridning av material var han berättar ifall sitt eget grova alkohol- samt drogmissbruk samt hur rädslan för att förlora sin kreativa förmåga inom skrivandet blev en missriktat skäl för att ej upphöra tillsammans missbruket.

för att leva tillsammans enstaka tramp inom detta destruktiva besitter ibland setts liksom nödvändigt tribut alternativt klädsamt bihang mot den konstnärliga människan. vilket angående den fadda verkligen annars ägde spolierat skaparkraften, dock möjligen existerar förhållandet en annat. tillsammans psykologisk tydlighet belyser Stephen King denna uppfattning ifrån en omvänt perspektiv: ”Hemingway samt Fitzgerald drack ej på grund av för att dem fanns kreativa, alienerade alternativt moraliskt förslappade.

dem drack därför för att alkoholister existerar programmerade för att utföra det”.

Rollo May berör ämnet ifall för att producera beneath resultat från berusningsmedel: "Vad likt då sker existerar vanligen vad man förmå vänta, samt detta sker inom proportion mot kvantiteten konsumerad alkohol – nämligen för att konstnären tror för att han åstadkommer något strålande, någonting många förbättrad än vanligt, dock inom själva verket äger denne åstadkommit något sämre än vanligt, vilket även framgår morgonen efter då han betraktar tavlan".

Källor

• Nilsson, Peter (1992), Rymdljus
• May, Rollo (1998), Modet för att skapa, (övers.

  Margareta Edgardh)

• Fernyhough, Charles, Scientific American August 2017, ”Talking To Ourselves”
• Makin, Simon, Scientific American March 2019, ”The Undiscovered Illness”
• Cullberg, Johan (2010) Skaparkriser
• King, Stephen (2017) , Att skriva, (övers. Ola Larsmo)

Artikel publicerad: 2020.03.28, uppdaterad version: 2023.09.24
Författare: Oskar Strandberg

Tillbaka mot toppen från sidan | varenda artiklar